Den neonatalmedicinska utvecklingen har gÄtt starkt framÄt och idag överlever Àven extremt mycket för tidigt födda barn. Kunskapen om hur dessa barn utvecklas och vilka eventuella resurser som behövs senare i livet Àr ofullstÀndig. I denna longitudinella studie undersöks om den kognitiva nivÄn hos för tidigt födda (< v.37, .

I det svenska samhÀllet finns det mÄnga döva och hörande barn som Àr integrerade i förskolor. Det handlar om hur döva kan bli delaktiga fullt ut i integration med hörande barn. Döva Àr beroende av sitt sprÄk, teckensprÄk för att göra sig förstÄdda. I denna uppsats studeras hur förskolepedagoger och förÀldrar förhÄller sig till döva och hörande pojkars och flickors kommunikation, samspel och inkludering i förskolans verksamhet sett ur ett intersektionellt perspektiv. Begreppet intersektionellt handlar det om att visa hur makt och ojÀmlikhet kan uppstÄ och samverka nÀr det gÀller mÀnniskors synssÀtt om könstillhörighet, klasstillhörighet med flera genom att tÀnka ?vi? och ?dem? i sociala koder.

Bakgrund Palliativ vÄrd beskrivs ha sitt ursprung frÄn hospicerörelsen. Palliativ vÄrd Àr ett förhÄllningssÀtt med syftet att förbÀttra livskvaliteten och anpassa vÄrden till varje individs behov.Syfte Syftet med studien var att beskriva betydelsen av sjuksköterskors erfarenhet av palliativ omvÄrdnad.Metod Studien hade en beskrivande design och metoden var en systematisk litteraturstudie. Sökningar efter artiklar genomfördes i databaserna CINAHL, Medline, Amed och PsycINFO. Totalt anvÀndes nio artiklar till litteraturstudien. Analysen var inspirerad av en innehÄllsanalys.Resultat Kategorierna i resultatet var: Vikten av en god kommunikation, betydelsen av samverkan med patienten och familjen samt sjuksköterskan inom palliativ vÄrd.

Syfte: Syftet med studien a?r att identifiera organisationers virtuella strukturer och hur de anva?nds i organisationerna, fo?r att skapa en fo?rsta?else fo?r vilken betydelse digitala verktyg har fo?r organisationers interna kommunikation. Dessutom vill vi ocksa? o?ka fo?rsta?elsen fo?r hur implementeringen av dessa digitala verktyg fo?r intern kommunikation i organisationer pa?verkar fo?rutsa?ttningarna fo?r hur ledarskap kan bedrivas.Metod: Uppsatsen a?r en kvalitativ studie, da?r intervjuer med sex respondenter fra?n sex olika organisationer ligger som grund fo?r det empiriska materialet.Resultat: Vi fann att den virtuella strukturen i organisationer a?r av stor betydelse fo?r den interna kommunikationen. Den virtuella strukturen besta?r av flera olika komponenter, och de viktigaste a?r E-mail, intrana?t och Lync och organisationerna bedriver sto?rsta delen av sin kommunikation med hja?lp av den virtuella strukturen.

Organisationskommunikation har under de senaste decennierna pÄverkats av olika samhÀlleliga förÀndringar. Störst pÄverkan har möjligheten att kommunicera via digitala medier haft. MÄnga förutspÄdde att dessa digitala medier, sÄsom intranÀt, skulle leda till bortfallet av mer traditionella pappers-kanaler, exempelvis personaltidningar, som lÀnge anvÀnts för intern kommunikation. Detta har emellertid inte intrÀffat vilket tyder pÄ att papperskanalerna bidrar med nÄgot de digitala medierna inte kan. Dessa resonemang formade en frÄga om vilka medium som bör anvÀndas för att organisationer ska nÄ sina medarbetare med information.Det sÀtts alltsÄ en stor tilltro till att de digitala medierna kommer styra en allt större del av den interna kommunikationen i framtiden.

Kultur tillhör alltid en del av undervisning i moderna sprÄk. Nationella faktakunskaper som ofta förekommer i mina lÀroböcker gör mig tveksam pÄ om dessa fakta direkt kan bidra till framgÄngsrik kommunikation vid kulturmöten. UtifrÄn mina tvivel syftar mitt examensarbete till att ta reda pÄ vilka Äsikter om kultur gymnasielÀrare i moderna sprÄk har och hur de genomför sin kulturundervisning. Min undersökning baseras pÄ kvalitativa intervjuer med sex verksamma gymnasielÀrare i moderna sprÄk. I resultatet av intervjuerna visar sig att kultur ofta stÄr i bakgrunden och Àr mindre viktig Àn de fyra sprÄkfÀrdigheterna.

VarumÀrken Àr idag viktiga för att sticka ut pÄ marknader som kÀnnetecknas av högkonkurrens. Uppkomsten av personliga varumÀrken har gett varje person möjligheten attutforma sitt eget varumÀrke för att differentiera sig frÄn andra aktörer i branschen. Inommusikindustrin anvÀnds personliga varumÀrken frekvent för att differentiera sig. Genom attanvÀnda sociala nÀtverk kan artister kommunicera sina personliga varumÀrken i en ny kanal.Med sociala nÀtverk kan man ta del av kÀnda artisters kommunikation oberoende av tid ochrum. Forskning kring kombinationen av personal branding och sociala nÀtverk, Àr idagbristfÀllig.

Referentiell kommunikation innebÀr att kunna delge andra information sÄ att de förstÄr, samt att sjÀlv förstÄ nÀr man lyssnar och Àven att vara medveten om nÀr man sjÀlv inte har förstÄtt (Sonnenschein & Whitehurst, 1984). Genom en referentiell kommunikationsuppgift har lyssnaregenskaper inom referentiell kommunikation undersökts hos ungdomar med lindrig till mÄttlig utvecklingsstörning, samt en mentalt Äldersmatchad kontrollgrupp. Snabb benÀmning (Rapid Automatized Naming) av enstaviga och flerstaviga ord har ocksÄ testats, och huruvida samband mellan resultat i kommunikationsuppgiften och snabb benÀmning föreligger. För att mÀta referentiella lyssnarförmÄgor har olika typer av efterfrÄgningar studerats, det vill sÀga hur individen uttrycker sig för att efterfrÄga mer information. Resultatet visar att kontrollgruppen producerar signifikant fler av efterfrÄgningstyperna begÀran av utökad information och kontrollfrÄgor.

FramvÀxten av informationssamhÀllets möjligheter ger att chefer hanterar kommunikation genom olika kommunikationsvÀgar. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks hur Ätta chefer frÄn större organisationer kommunicerar i sitt dagliga arbete samt hur de agerar som ledare i olika kommunikativa forum. Kommunikativt ledarskap sker muntligt, skriftligt, via uttryck och agerande i bÄde nÀrvarande och distanskommunikation. FrÄgestÀllningarna Àr:Vilka övergripande strategier anvÀnder cheferna i sitt ledarskap genom olika kommunikationsvÀgar i organisationen?Vilka utmaningar uppfattar cheferna med kommunikation och hur hanterar de dessa?Vilka strategier anvÀnder cheferna för att förmedla ett önskat intryck av sig sjÀlva, i relation till medarbetaren? Analysen ger en mÄngfacetterad bild av kommunikation. Cheferna anvÀnder kommunikation stÀndigt, i alla former, i alla kontexter bÄde medvetet och omedvetet för att förmedla önskat intryck till medarbetarna.

Syftet med studien var att undersöka faktorer som pÄverkar kommunikation i beslutsfattande processer. FrÄgestÀllningar som besvarades handlade om medarbetarnas upplevelse av meningsfullhet och delaktighet samt ledarens kommunikativa roll i beslutsfattandeprocesser. Studien har haft ett hermeneutiskt angreppssÀtt och inspirerats av det kritiska perspektivet i tolkning av data. Datainsamling har skett med sex halvstrukturerade intervjuer i tvÄ offentliga företag. Det har framkommit i vÄr studie att det finns ett behov av tydlighet och ansvar i kommunikationen frÄn bÄde chefens och medarbetarnas perspektiv.

PÄ strokeenheten, Universitetssjukhuset i Linköping, ges strokeinformation till patienter och nÀrstÄende i grupp. Gruppinformationen hÄlls en gÄng i veckan av personal som arbetar pÄ strokeenheten. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om denna gruppinformation var anpassad för personer med afasi. Vidare var syftet att genom en litteraturstudie undersöka hur en strokeinformation i grupp bÀst anpassas för personer med afasi och sedan jÀmföra denna kunskap med strokeinformationen. Genom observation och fokusgruppsintervju med berörd personal undersöktes upplÀgg av strokeinfomationen samt personalens erfarenheter, Äsikter och tankar kring afasi och afasi-vÀnlig kommunikation.

Denna uppsats behandlar Àmnet palliativ vÄrd ur sjuksköterskors perspektiv. Begreppet palliativ vÄrd innebÀr att fokus lÀggs pÄ lindrande ÄtgÀrder dÄ det inte lÀngre Àr möjligt att bota patienten. För att skapa en bra vÄrdrelation, vilket Àr grunden i fungerande vÄrd, krÀvs en bra kommunikation. Att kommunicera med en döende patient kan vara svÄrt för sjuksköterskor dÄ de inte vet vad de skall sÀga eller hur de skall agera. KÀnslor hos bÄde sjuksköterskor och patienter kan utgöra hinder i kommunikationen, vilket riskerar att vÄrdrelationen pÄverkas negativt.

Vi har kommit fram till att chefernas reaktioner inte beror pÄ omorganisationen i sig utan hur förÀndringsprocessen har gÄtt till. Deras reaktioner speglar ett motstÄnd mot sÀttet som förÀndringsprocessen har genomförts pÄ. Det Àr personerna i organisationen och inte organisationsformen som Àr det viktiga för cheferna. Vi tycker att de faktorer som pÄverkar en lyckad förÀndringsprocess Àr medarbetarnas delaktighet, möjlighet till en bra dialog innan beslutet Àr taget, kommunikation samt kÀnsla av sammanhang..

Ett problem som mÄnga lÀrare sÀger Àr att deras tid inte rÀcker till alla deras arbetsuppgifter. Detta leder i sin tur till att lÀrarna fÄr mindre tid över till att lÀra sig nya IKT hjÀlpmedel. Enligt den nya lÀroplanen som kom 2011 ska alla elever kunna anvÀnda sig av modern teknik för kommunikation. I ett försök att underlÀtta skolarbetet för lÀrare, men ocksÄ skolledare och elever, införskaffas lÀrplattformar. HÀr kan allt som rör skolan samlas och de inbyggda funktionerna stödjer anvÀndaren i just dennes behov.Syftet med denna studie Àr att undersöka om och sÄ fall hur lÀrplattformar stödjer kommunikation i ett urval av skolor i Stockholm 2012.

Antalet Ă€ldre personer med hörselnedsĂ€ttning som lever inom Ă€ldreomsorgen i Sverige Ă€r stort. Av den anledningen Ă€r det viktigt att personalen inom Ă€ldreomsorgen innehar kunskap om hörsel och hörselrelaterade angelĂ€genheter. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilken kĂ€nnedom undersköterskor pĂ„ vĂ„rdbostĂ€der inom Örebro kommun har om hörsel och hörselnedsĂ€ttning hos Ă€ldre samt deras kĂ€nnedom om hörhjĂ€lpmedel och kommunikation med Ă€ldre personer som har hörselnedsĂ€ttning. Studien avgrĂ€nsades till att endast inkludera yrkesgruppen undersköterskor. Materialet i undersökningen bestod av en enkĂ€t som delades ut till 60 undersköterskor pĂ„ sex olika vĂ„rdbostĂ€der i kommunen.