FrÄn misstro till möten. Hinder och möjligheter i kommunikationen mellan Lunds universitet och rikstÀckande dagspress.Lunds universitet Àr Sveriges största universitet med ca 6 000 anstÀllda och 40 000 studenter och bedriver utbildning pÄ flera olika orter. Man kommunicerar med en rad olika mÄlgrupper, varav en av de viktigaste externa mÄlgrupperna Àr journalister inom radio, tv och dagspress. Sammanfattningsvis stÀller detta mycket stora krav pÄ kommunikationsarbetet och det gÀller dÀrför att optimera sin publicitet.Under hösten planerar Lunds universitet att utveckla sin presskommunikation och vÄrt uppdrag Àr ett led i detta utvecklingsarbete. Rapporten syftar dÀrför till att fungera som ett beslutsunderlag för Informationsenheten vid Lunds universitet..

Problembakgrund: Kompetens för tillvÀxt Àr ett nyskapat EU projekt som syftar till att hjÀlpa smÄföretagare i Sörmland att ta del av den kompetens som finns hos studerande pÄ högskolan. Tanken med detta Àr att göra det tillgÀngligt för företag att utveckla sina verksamheter genom att gratis erhÄlla tjÀnster de annars inte hade haft rÄd med. Med anledning av att det Àr sÄ pass nytt Àr det relevant att undersöka hur dessa samarbeten ser ut och vad de inblandade parterna, det vill sÀga studenterna, företaget, högskolan samt kompetens för tillvÀxt bör tÀnka pÄ för att fÄ ett lyckat resultat.Syfte: Att ta reda pÄ vad de inblandade parterna i ett innovationssamarbete bör tÀnka pÄ samt hur arbetet ska uppnÄ en vinn - vinn situation.Metod: Uppsatsen Àr skriven med en kvalitativ forskningsmetodik och med en induktiv ansats. Arbetet har grundats pÄ en fallstudie dÀr författarna har bedrivit deltagande observation av samarbetet med bestÀllaren.Resultat: I resultatet redovisas faktorer som författarna finner relevanta för ett lyckat samarbete inom kompetens för tillvÀxt. Bland dessa faktorer nÀmns kommunikation, tillit, samarbetsmentor och kontrakt som de viktigaste..

Syfte:Studiens syfte var att utifrÄn aspekterna stress, nervositet och Àngslan/oro undersöka om idrottsutövaren upplever dessa kÀnslotillstÄnd som positivt eller negativt för prestationen.Studiens frÄgestÀllningar var: Hur kan positiv och negativ stress/nervositet upplevas pÄverka prestationen hos manliga ishockeyjuniorer? PÄ vilket sÀtt upplever de manliga ishockeyjuniorerna att mÀnniskor i omgivningen pÄverkar deras stress-/nervositetsnivÄ? Vad upplevs pÄverka prestationen mest positivt och negativt; somatisk oro, kognitiv oro eller tankar rörande sjÀlvförtroende? Hur Àr de relaterade till varandra? Vad upplevs pÄverka prestationen mest; positiv eller negativ feedback? Vad hÀnder med prestationen vid positiv/negativ oro?Metod:Metod som valdes till denna studie var dels ett pÄstÄendeformulÀr, CSAI-2R, (som undersöker hur olika kÀnslotillstÄnd upplevs pÄverka prestationen) samt intervjuer. FormulÀret lÄg till grund för intervjuerna, som studiens största tyngd lades pÄ.Undersökningspersonerna var mÀn i Äldrarna 17-21 och spelade ishockey i ett juniorlag pÄ elitserienivÄ. PÄstÄendeformulÀret fylldes i av 18 personer och av dessa valdes fyra stycken ut för intervju beroende pÄ svar som av oss ansÄgs intressanta för studien. Kontakt med denna klubb togs via e-post och tillgÄng till J20-laget gavs.Sökningar efter relevant litteratur till bakgrundsdelen genomfördes i Idrottshögskolans bibliotekskatalog.Resultat och slutsats:Hela undersökningsgruppens resultat av pÄstÄendeformulÀret kommer ej att redovisas.

Äldre patienter med höftfraktur har stor risk för att utveckla trycksĂ„r under vĂ„rdtiden. TrycksĂ„r Ă€r en vĂ„rdskada som med rĂ€tt Ă„tgĂ€rder kan förebyggas i de allra flesta fall. Syftet med denna litteraturöversikt har varit att beskriva patientrelaterade riskfaktorer samt förebyggande omvĂ„rdnadsĂ„tgĂ€rder för trycksĂ„r hos Ă€ldre patienter med höftfraktur. Sexton potentiella riskfaktorer hittades, dĂ€ribland hög Ă„lder, nedsatt nutritionsstatus, nedsatt kognitiv förmĂ„ga, hög ASA klass (American Society of Anesthesiologists) och trokantĂ€r höftfraktur. Fem olika omrĂ„den med förebyggande omvĂ„rdnadsĂ„tgĂ€rder identifierades, dĂ€ribland vikten av nutritionsstöd och olika tryckavlastande madrassers effekt.

Examensarbetet tar sin utgÄngspunkt i att fÄ syn pÄ om det finns en skillnad gÀllande hur barns kommunikation i den fria leken i en inne- respektive utemiljö. Metoderna som vi anvÀnt oss av Àr kvalitativa och beskrivande observationer, videofilmning och intervjuer med pedagoger. Vi har valt att belysa teoridelen utifrÄn olika forskare som studerat barns kommunikation och lekbeteende, sÄsom exempelvis Knutsdotter Oloffson och Granberg. Resultatet tyder pÄ att barn anvÀnder sig av olika kommunikationssÀtt i ute- och innemiljö. I observationerna framkom att pojkarna anvÀnde sig mest av lÀten och ljudeffekter nÀr de vistades i utemiljön, medan flickorna anvÀnde sig av ett mer verbalt sprÄk.

Bland det viktigaste vid en omorganisation Àr att kommunikationen fungerar vÀl. I en offentlig förvaltning finns det tvÄ led av ledning dÀr kommunikationen mÄste fungera. Syftet med denna studie Àr att ge ökad förstÄelse för internkommunikationens pÄverkan pÄ effektiviteten i förÀndringsprocessen och att visa pÄ viktiga faktorer nÀr det handlar om kommunikation vid omorganisation dÀr det finns tvÄ led av ledning. Med effektivitet menas att förÀndringen genomförs snabbt och smidigt sÄ att medarbetarna och de som verksamheten Àr till för inte far illa. Studien Àr en kvalitativ fallstudie med inifrÄnperspektiv i en kommun dÀr forskaren sjÀlv varit aktör.Studien utgÄr frÄn ett tolkande hermeneutiskt synsÀtt och forskningsstrategin Àr abduktiv.

Bakgrund: För att ett företag ska lyckas i den nya ekonomin krÀvs bland annat att de tar tillvara pÄ individens kapacitet samt uppmuntrar till lÀrande och utveckling. Om de anstÀllda har vetskap om de förvÀntningar som ledningen har pÄ dem kan det bidra till att goda och effektiva reslutat skapas. Företagsledningens förvÀntningar kommer frÄn mÄnga olika intressenter sÄsom koncernledning, kunder, leverantörer, stat, Àgare, anstÀllda med mera. Ledningens uppgift Àr att hantera och balansera alla förvÀntningar och pÄtryckningar frÄn andra intressenter, för att sedan kommunicera dem pÄ ett rÀttvisande och förstÄeligt sÀtt till de anstÀllda.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att identifiera kritiska faktorer som Àr betydelsefulla för graden av överensstÀmmelse vad gÀller de förvÀntningar de anstÀllda tror att ledningen har pÄ dem, jÀmfört med de förvÀntningar som ledningen i sjÀlva verket har.Genomförande: Uppsatsen baseras pÄ tillgÀnglig teoribildning om kommunikation, ledarskap och strategi samt personliga djupintervjuer med ledning och anstÀllda pÄ Telia NÀra i Norrköping.Reslutat: Studien resulterade huvudsakligen i en modell över företagets kommunikationsprocess som pÄvisar de, av oss, funna kritiska faktorerna för graden av överensstÀmmelse hos förvÀntningarna..

Mitt syfte med denna studie Àr att beskriva, tolka och förstÄ hur elever upplever att lÀrare kommunicerar de mÄl eleverna ska strÀva mot och dem de ska uppnÄ, vÀgen mot mÄlen, samt hur lÀraren har för avsikt att bedöma nÀr eleven nÄtt mÄlen. Jag anvÀnder mig av en gruppintervjumetod: fokusgrupper. Jag anvÀnder mig av en analysmodell i tre steg vid analysen och tolkningen av fokusgruppernas utsagor. Resultatet presenterar jag i de beskrivningssekvenser som jag fick fram i analysen. Resultatet visar att det finns skillnader i huruvida lÀrarna kommunicerar mÄlen och hur de i sÄ fall gör det.

BAKGRUND:Leken Àr viktig för barns utveckling och vÀlbefinnande. DÄ och dÄ hÀnder det att barn hamnarutanför leken i förskolan ? de fÄr inte tillgÄng till lekens mÄnga positiva kvaliteter. Att barnhamnar utanför kan ha mÄnga olika orsaker. Jag har valt att undersöka vilken rollkommunikationen spelar dÄ förskolebarn hamnar utanför eller bjuds in i leken.SYFTE:Syftet med arbetet Àr att undersöka hur förskolebarn kommunicerar med varandra i lÀgen dÀrde stÀnger eller stÀngs ute frÄn leken och i lÀgen dÀr de bjuder eller bjuds in i leken.Hur kommunicerar barn sinsemellan i situationer av exkludering eller inkludering av varandrai sociala leksammanhang ?METOD:För att besvara undersökningens syfte har jag anvÀnt mig av observationer.Observationsmaterialet har jag analyserat med hjÀlp av Erving Goffmans teori om deterritorier mÀnniskor gör ansprÄk pÄ, samt William Corsaros teori om tilltrÀdesstrategier.RESULTAT:Barns kommunikation i lÀgen av inneslutning och uteslutning sker genom verbalkommunikation och ickeverbal kommunikation ? sÄsom kroppssprÄk och kommunikativahandlingar.

Introduktion: PatientsĂ€kerhet Ă€r viktig inom intensivvĂ„rd och vĂ„rdpersonal behöver vara uppmĂ€rksamma och medvetna om detta. Klar och tydlig kommunikation samt ett vĂ€lfungerande teamarbete kan motverka misstag och förbĂ€ttra kvalitĂ©n pĂ„ vĂ„rden.Syfte: Syftet var att beskriva hur medicinsk simulering pĂ„verkar teamarbete pĂ„ en intensivvĂ„rdsavdelning och dĂ€rmed patientsĂ€kerheten.Metod: Fokusgruppsintervjuer med semistrukturerade frĂ„gor genomfördes, deltagarna hade genomgĂ„tt simuleringsövningar. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant. Deltagarna bestod av 4 sjuksköterskor samt 3 lĂ€kare, deltagarna intervjuades i grupper pĂ„ tvĂ„ och tvĂ„ i varje yrkesgrupp var för sig, en lĂ€kare intervjuades enskilt. Analysen bestod av en kvalitativ innehĂ„llsanalys.Resultat: Tre temata framkom under analysen, Ökad medvetenhet, Kommunikation i teamet samt Teamet och dess roller tydliggörs.

Det socialkonstruktivistiska synsÀttet pÄ lÀrande och vikten av samspel och kommunikation som ett medel för lÀrande Àr idag mycket aktuellt. Det framhÄlls av bÄde forskare inom pedagogik och i lÀroplaner. Följande studie har behandlat undervisningen i Àmnet matematik, med utgÄngspunkt i hur kommunikation anvÀnds som ett lÀrandeverktyg. Teorier om att kunskap Àr nÄgot som överförs till eleverna, traditionell förmedlingspedagogik, eller att det byggs upp frÀmst genom enskild aktivitet, konstruktivism, fÄr idag mindre intresse. DÀrför Àr det intressant att ta reda pÄ i vilken grad dessa utgör en del av matematikundervisningen.

I denna studie undersöks anledningarna till sjukskrivningar och brist i motivationen hos anstÀllda, samt om det finns ett samband mellan sjukskrivningar och brist pÄ motivation. Syftet med denna uppsats Àr att hjÀlpa Pacwire AB att förbÀttra Arbetssituationen, sÀnka frÄnvaron respektive höja motivationen. De anstÀllda tyckte att det största problemet var dÄlig kommunikation med lÄg motivation som följd. VÄr slutsats av projektet Àr att ledarskapet pÄ Pacwire dÀrför bör förbÀttras. För att projektet ska lyckas krÀvs att företaget engagerar sig och förslagsvis förnyar gym, sponsrar sport aktiviteter eller hyr in en massör..

Bakgrund: StudiefrÀmjandet Àr en organisation som har i uppgift av staten att frÀmjafolkbildning. De arbetar med kulturutveckling och agerar stöd för föreningar som Àr inriktadepÄ kultur och fritidsintressen. I sitt arbete stöter de pÄ mÄnga mÀnniskor och stÀlls ofta infören kommunikativ situation. StudiefrÀmjandet undersöktes med inriktning pÄ deraskommunikationsplan men frÀmst med fokus pÄ deras bemötande. Utan riktlinjer kan det varasvÄrt att veta hur man ska agera och speciellt för nÄgon som Àr ny antingen som anstÀlld eller som cirkelledare i StudiefrÀmjandets regi.Syfte: Att undersöka StudiefrÀmjandets kommunikationsplan med inriktning pÄ bemötande och ge förslag till förbÀttringar.Metod: En kvalitativ undersökning av StudiefrÀmjandets material som granskats med hjÀlp avexisterande kommunikationsteorier och vetenskapliga artiklar.Resultat: Det visade sig att StudiefrÀmjandet inte har nÄgon utförlig kommunikationsplan eller nÄgon utbildning inom kommunikation.

SAMMANFATTNINGBakgrundMed ökad migration följer en befolkning med sprÄkliga variationer. I det vardagliga livet kan en individs kunskaper i svenska vara tillrÀckliga men nÀr en individ blir patient och hamnar i en sjukvÄrdssituation kan sprÄkliga eller kommunikativa hinder uppstÄ. Det beror pÄ att förmÄgan att behÀrska ett sprÄk Àr situationsberoende. Kommunikation sker i mÄnga olika former, i centrum stÄr överföring av information mellan avsÀndare och mottagare. NÀr informationsöverföringen sker i bÄda riktningarna och informationen som förmedlas bekrÀftas av de som Àr inblandade sker kommunikationen pÄ ett sÀkert sÀtt.

Syftet med studien Àr att söka förstÄelse för hur rekryteringsföretag och kundföretag kommunicerar för att rÀtt kandidat skall bli anstÀlld. FrÄgestÀllningarna som vi avsÄg besvara var hur kommunikationen sker mellan rekryteringsföretag och kundföretag, hur respektive part sÀkerhetsstÀller att de har förstÄtt varandra samt vilka störningar som kan finnas i kommunikationen mellan parterna. Studien har genomförts med en kvalitativ metod i form av intervjuer. Urvalet bestod av tvÄ rekryteringsföretag samt fyra kundföretag i Halland. De rekryteringsföretag som valts arbetar enbart med rekrytering.