BemanningsanstÀllda arbetar inte fysiskt pÄ det företag de Àr anstÀllda pÄ, utan istÀllet Àr uthyrda till olika kundföretag och arbetar under kundföretagens förfogande, dÀrmed anses branschen som unik. Studien undersöker bemanningsanstÀlldas uppfattning av lojalitet som utgÄr frÄn bakomliggande faktorer sÄsom utbildning, belöning samt kommunikation till bÄde bemanningsföretag samt kundföretag. .

VÄrt arbete syftar till att fÄ större vetskap om hur sprÄkundervisningen kan göras autentisk och meningsfull genom att knyta kommunikationen pÄ mÄlsprÄket till undervisningssituationen samt elevernas vardag och verklighet, i studien Àven kallat för ?hÀr och nu?-interaktion. För att fÄ svar pÄ de frÄgor vi stÀllt oss i undersökningen har vi intervjuat och observerat lÀrare och elever pÄ tvÄ skolor samt analyserat det insamlade materialet med hjÀlp av relevant litteratur. UtifrÄn den undervisning som studerats har vi kunnat faststÀlla att interaktion pÄ mÄlsprÄket ur ett ?hÀr och nu?-perspektiv bÄde frÄn lÀrares och frÄn elevers sida Àr önskvÀrt men samtidigt svÄrt att genomföra och dÀrmed lÀmnas lite utrymme ute pÄ skolorna.

TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) Àr en metod som anvÀnds speciellt till hörande barn med behov av stöd i sin kommunikation men TAKK anvÀnds Àven nu allt oftare pÄ förskolor för att det kan gynna alla barn Àven de utan behov av stöd. Barn fÄr bÄde höra det talade sprÄket samtidigt som de fÄr möjligheten att kÀnna orden med hjÀlp av sina hÀnder. TAKK lÀr barn att kunna kommunicera pÄ mer Àn ett sÀtt. Utbildning Àr viktigt för de personer som ska anvÀnda sig av TAKK för att pÄ bÀsta sÀtt kunna hjÀlpa barnen i deras sprÄkutveckling. Syftet med studien var att undersöka förÀldrars syn pÄ anvÀndningen av TAKK i förskolan samt ta reda pÄ om barnen anvÀnde sig av tecken i sin kommunikation med andra.

Titel: Psykologiskt Empowerment: En kognitiv resa genom relationer och arbetskontextFörfattare: Niklas Hansson och Niklas JohanssonHandledare: Pia Ulvenblad och Ingemar WictorNyckelord: Psykologiskt Empowerment, PE, Arbetskontext, RelationerSyfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att öka förstÄelsen kring psykologiskt empowerment (PE), genom att studera kopplingen till relationer och arbetskontext.Problemformulering: Hur kan uppfattad nivÄ av PE kopplas till arbetskontext och relationer?Metod: En kvalitativ metod har anvÀnts och fyra fallstudier har gjorts pÄ organisationer med varierande branschtillhörighet, vilket gjorts för att maximera skillnaderna mellan fallen. PrimÀrdata kommer frÄn individuella intervjuer, vilka kompletterats med tillhörande frÄgeformulÀr och som gjort upplevda nivÄer av PE kvantifierbara.Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen utgörs av klassiska PE-teorier tillsammans med bestÄndsdelarna av konceptet, för att forma basen. Detta kombineras med nyare PE-teorier kopplade till bÄde arbetskontext och relationer, men Àven kortfattat vilka beteendemÀssiga utfall som kopplas till PE. Författarna har valt att fokusera mindre pÄ eventuella utfall kopplat till PE, dÄ dessa funnits i tidigare forskning, men inte kan negligeras helt, dÄ det kan tyckas absolut vÀsentligt att pÄ nÄgot sÀtt ta upp vad som Àr positivt och negativt kopplat till konceptetSlutsats: BÄde arbetskontext och relationer tycks kunna kopplas till uppfattad nivÄ av PE.

Undersökningen handlar om bemötande inom hemtjÀnstarbete. Centrala begrepp i uppsatsen Àr bemötande, kommunikation och social interaktion. Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa intervjuer samt deltagande observationer dÀr resultatet grundar sig pÄ information frÄn personal och personliga tolkningar. Informationen innefattar egna tankaroch erfarenheter frÄn personalen om hemtjÀnstarbetet och om de centrala begreppen. Syftet med uppsatsen Àr att se hur de olika möten mellan personla och omsorgstagare fungerar och hur man gÄr tillvÀga för att fÄ en fungerande kommunikation.

Sammanfattning: Intern Kommunikation - En studie av den interna kommunikationen pĂ„ Consulting AB inför, under och efter en organisatorisk förĂ€ndringDatum: 2013-05-29NivĂ„: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hpInstitution: Akademin för ekonomi, samhĂ€lle och teknik (EST), MĂ€lardalens Högskola, VĂ€sterĂ„sFörfattare: Frida KĂ€llgren, Johan Olsson och Markus WallströmTitel: Intern Kommunikation - En studie av den interna kommunikationen pĂ„ Consulting AB inför, under och efter en organisatorisk förĂ€ndringHandledare: Birgitta SchwartzSidor: 38Bilagor: 2Nyckelord: Kommunikation, Intern kommunikation, FörĂ€ndringsprocess, organisatorisk förĂ€ndring, Ledarskap, KommunikationskanalerProblemformulering: Hur kommunicerade Consulting AB internt inför och under förĂ€ndringen till kontorslandskap? Hur har den interna kommunikationen pĂ„ Consulting AB förĂ€ndrats till följd av den organisatoriska förĂ€ndringen? Hur skulle den interna kommunikationen inför och under förĂ€ndringsprocessen kunnat göras bĂ€ttre?Syfte: Syftet Ă€r att undersöka den interna kommunikationen pĂ„ Consulting AB inför och under deras förĂ€ndring till kontorslandskap, huruvida den interna kommunikationen förĂ€ndrats till följd av förĂ€ndringen samt om den hade kunnat genomföras pĂ„ ett bĂ€ttre sĂ€tt.Metod: Uppsatsen Ă€r en kvalitativ studie med abduktiv ansats. IntervjufrĂ„gorna var semistrukturerade och intervjuerna gjordes med sammanlagt sju personer.Slutsats: Bra ledarskap och kommunikation under förĂ€ndringsprocessen. Genom hĂ„rt arbete och noggranna val av kommunikationskanaler har ledarskap och kommunikation uppfattats som vĂ€l fungerade under denna period.Öppnare kommunikation. Kommunikationen har i och med förĂ€ndringen till kontorslandskap blivit öppnare och det pĂ„ grund av fler konversationer mellan en eller flera medarbetare snarare Ă€n att anvĂ€nda mejl.Vissa förbĂ€ttringsmöjligheter inför framtida projekt har upptĂ€ckts och dem Ă€r förberedelse inför arbete i kontorslandskap, tydligare information kring eventuella förĂ€ndringar, skapa en större delaktighet bland personalen, inte stirra sig blind pĂ„ avdelningsplacering i kontorslandskapet och uppföljning av förĂ€ndringen..

Varje Är avlider över 90 000 personer i Sverige och sjuksköterskan har en central roll i omvÄrdnaden av patienter i livets slutskede. Att kommunicera med patienter Àr en av grundpelarna inom den palliativa vÄrden och utgör ett viktigt verktyg i omvÄrdnaden av döende patienter. Syftet med denna studie var att kartlÀgga vilka faktorer som pÄverkar kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter i livets slutskede - ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie med systematisk ansats. Resultatet bygger pÄ tio vetenskapliga artiklar och visade att pÄverkande faktorer var sjuksköterskans förhÄllningssÀtt till kommunikation, förhÄllningssÀtt till döden och religiösa uppfattning, rÀdsla för att göra patienten upprörd och frÄnta dem hopp samt erfarenhet och utbildning.

Bakgrund Kemiskt beroende ? ofta benĂ€mnt drogmissbruk ? Ă€r en sammansatt, komplicerad och svĂ„rbehandlad psykiatrisk sjukdom. VĂ€gen in i missbruk och beroende pĂ„verkas av affektiva, kognitiva och sociala störningar och dysfunktionella beteenden. Den beroende personen Ă€r pĂ„verkad av lĂ„ngvarigt bruk av nervgifter (drogerna), som befĂ€st och förvĂ€rrat psykiska besvĂ€r och dysfunktionella beteendestrategier. Samsjuklighet med olika psykiatriska och somatiska sjukdomar/symtom förekommer i hög utstrĂ€ckning.Syftet med studien Ă€r att utvĂ€rdera pilotprojektet Mindfulness-Baserad Återfallsprevention (MBÅP) som genomförts vid Upplands VĂ€sby Beroendeteam, samt att beskriva symtomförĂ€ndring.Metod MBÅP bygger pĂ„ Mindfulness-Based Relapse Prevention (MBRP) som baseras pĂ„ Mindfulness-Based Cognitive Therapy (MBCT) och har tidigare utvĂ€rderats i en randomiserad kontrollerad studie (RCT).

Syftet med denna studie Àr att belysa hur pedagoger inom förskola och skola resonerade nÀr de började anvÀnda sig av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, TAKK. De frÄgestÀllningar som stÀllts Àr vilka erfarenheter och kunskaper som ledde fram till att pedagogerna började anvÀnda sig av TAKK samt hur pedagogerna motiverar sitt införande av TAKK. Studien Àr en kvalitativ undersökning och metoden som har anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer. I studien har tre pedagoger inom förskolan och tre pedagoger inom skolans tidigare Är som arbetar med TAKK intervjuats. Resultatet som har framkommit Àr att pedagogerna hade olika kunskaper och erfarenheter vid införande av TAKK och motiveringen till att TAKK började anvÀndas var att ett eller flera barn som var i behov av tecken började i verksamheten.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur verksamma lÀrare i Ärskurs 4-6 beskriver hur de tolkar kommunikativ förmÄga i matematik, hur lÀrare kan arbeta med omrÄdet samt vilka möjligheter och svÄrigheter som kan förekomma vid undervisning i matematisk kommunikation. Studien har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med sex lÀrare. Resultatet visar att lÀrare beskriver matematisk kommunikation som ett sÀtt för elever att tillsammans prata matematik och bli medvetna om sitt eget lÀrande. De anser att elever ska fÄ arbeta tillsammans och att problemlösning kan vara ett sÀtt att arbeta med omrÄdet. LÀrarna menar att den största möjligheten Àr att elevers förstÄelse för matematik ökar men att det kan vara svÄrt att individanpassa undervisningen..

I denna fallstudie studeras hur medarbetare pÄ FörsÀkringskassan anpassar sig efter och samarbetar i ett skrivprojekt dÀr flera deltagare med olika mycket inflytande över och engagemang gemensamt producerar texter. Syftet med studien Àr att kartlÀgga hur deltagarna i skrivprojektet nyttjar kognition och kommunikation. FrÄgorna som studien försöker besvara Àr 1.vem deltar i skrivprocessen och hur, 2.hur upplever deltagarna att den kollektiva aspekten pÄ skrivandet pÄverkar deras kognition och 3.vilken roll spelar deltagarnas individuella kognitiva processer i sociala förhandlingar?Materialet som studeras har inhÀmtats med kommunikationsetnografiska och praxisanalytiska metoder genom deltagande observation och intervjuer dÀr deltagarna sjÀlva har fÄtt bidra till analysen. Resultaten visar att deltagarna delas in i en kÀrngrupp, som oftast skriver och fattar beslut, och en grupp med sekundÀra deltagare, som fungerar som en resurs och sÀtter begrÀnsningar för kÀrngruppen.

Bakgrund: Varje Är fÄr cirka 12 000 personer i Sverige afasi, ofta till följd av en stroke. Afasi innebÀr att talet och/eller förstÄelsen Àr nedsatt, vilket pÄverkar kommunikationen och dÀrmed omvÄrdnadsarbetet eftersom det blir svÄrare för sjuksköterska och patient att förmedla sig med varandra. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa hur sjuksköterskan upplever kommunikationen med strokepatienter som har afasi. Metod: Studien Àr en intervjustudie och baseras pÄ 5 intervjuer med sjuksköterskor som arbetar pÄ strokeavdelningar. En kvalitativ ansats har anvÀnts och datainsamlingen skedde genom intervjuer med semistrukturerade frÄgor.

Upplevelsen av att inte kunna kommunicera hos patienter som ventilatorbehandlas pÄ intensivvÄrdsavdelningen uppfattas av sjuk- sköterskor som ett obehag och kan vara ett skrÀmmande minne för patienterna. Idag Àr dessa patienter mindre sederade och mer vaknaÀn tidigare, vilket stÀller högre krav pÄ sjuksköterskans förmÄga att kommunicera. Denna litteraturstudie belyser hur vuxna patienter inom intensivvÄrd som ventilatorbehandlas upplever kommunikation samt sjuksköterskans ÄtgÀrder för att underlÀtta kommunikation. Efter genomgÄngen analys skapades fyra olika teman; patientens reaktioner, patientens delaktighet, sjuksköterskans bemötande samt kommunikationsmetoder. Patientens reaktioner prÀglades av; skrÀck, rÀdsla, förvirring, osÀkerhet och frustration över att inte kunna kommunicera.

Som rubriken lyder handlar denna uppsats om kommunikation pÄ olika sÀtt i ett matematikklassrum. Kommunikation kan ses ur olika aspekter, hur den uppstÄr, pÄ vilket sÀtt den framstÄr samt vad den innehÄller. Enligt min studie uppstÄr kommunikation genom att antingen lÀraren styr den eller att eleverna rÀcker upp handen, frÄgar rakt ut eller sÀger lÀrarens namn. Varför den uppstÄr i sammanhang nÀr eleven söker kommunikationen kan vara hjÀlp med tal i boken, matematikrelaterade frÄgor, frÄgor om pennor, friluftsdagar eller annan information. I ett enskilt samtal Àr det dessa Àmnen lÀrare och elev talar om och lÀrarens sÀtt att anvÀnda sprÄket skiljer sig i denna situation i jÀmförelse med helklassgenomgÄngen.

Titel: Integrationsarbete vid bankfusioner - En studie om kommunikation som instrument för att hantera organisationskulturer. Författare: Janne Eskola, Pelle Johansson, Karl Larsson och Magnus Torkildsen Handledare: Ola Mattisson och Ulf Ramberg Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för kommunikation som instrument för att hantera organisationskulturer vid integrationen i samband med en bankfusion. Metod: Eftersom vi vill öka förstÄelsen av integrationsarbete vid bankfusioner, leder vÄr problemformulering och syfte till valet av en kvalitativ undersökningsmetod. En kvalitativ ansats ger möjlighet till mer innehÄllsrik information jÀmfört med en kvantitativ undersökningsmetod. I vÄr undersökning anvÀnder vi ett analytiskt induktivt tillvÀgagÄngssÀtt.