Sedan Sverige gick med i EU har landets konkurrenspolitik blivit allt mer betydande.Konkurrens ökar tillvĂ€xten och kostnadseffektiviteten vilket frĂ€mjar konsumenterna.Flertalet marknader i Sverige har monopolavreglerats, sĂ„ som inrikesflyg-, el-,jĂ€rnvĂ€gs-, post- och telekommunikationsmarknaden. År 2006 bestĂ€mde den svenskaregeringen att Ă€ven avreglera apoteksmonopolet och sedan första juli Ă„r 2009 rĂ„der detkonkurrens pĂ„ apoteksmarknaden. PĂ„ en marknad i konkurrens mĂ„ste organisationerarbeta annorlunda med sin strategiska kommunikation och syftet med denna studie Ă€ratt undersöka hur Apotekets kommunikativa strategier har pĂ„verkats dĂ„organisationen har gĂ„tt frĂ„n en monopolsituation till konkurrens..

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva metoder som kan förbÀttra kommunikationen mellan sjuksköterskor och lÀkare för en sÀkrare vÄrd. Syftet var Àven att beskriva kvalitén pÄ de granskade artiklarna utifrÄn metodologiska aspekter gÀllande undersökningsgrupp och datainsamlingsmetod. Metod: En deskriptiv litteraturstudie baserad pÄ 15 vetenskapliga artiklar. Data samlades in ifrÄn databaserna PubMed och Cinahl samt via manuell sökning. Artiklarna granskades samt analyserades och resultatet presenterades utifrÄn tre teman.

?Den ickeverbala kommunikationens betydelse - Kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet? Àr en fallstudie med kvalitativ metod dÀr ?BerÀttelsen om K? stÄr i centrum.Det empiriska arbetet sÀtts in i ett filosofiskt och teoretiskt perspektiv med förankring i framför allt forskning kring lek. FlerÄrig erfarenhet av arbete med Expressive Arts i utbildnings-, socialpedagogiska- och psykoterapeutiska sammanhang utgör studiens bakgrund. Studien svarar pÄ följande frÄgestÀllningar:Vad kÀnnetecknar kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet i/genom anvÀndandet av expressiva estetiska uttrycksformer?Vilka former tar sig en sÄdan kommunikation?Hur förhÄller sig denna typ av kommunikation till verbal kommunikation?Vilka konsekvenser fÄr denna typ av kommunikation för deltagande parter? Arbetet visarAtt det Àr möjligt att konstruera en förstÄelse av sin verklighet och sig sjÀlv genom sitt handlande i kropp, rörelse, fÀrger, lera, ljud pÄ instrument samt inspelad musik.Att kommunikationen genom icke-verbala uttrycksformer stiger fram som sprÄk i sig.Att denna kommunikation tar deltagarens teknik och skicklighet i sin tjÀnst ? samtidigt som tekniken och skickligheten utvecklas.Att samarbete, samhandling och samtal i mötet mellan Deltagare och Processledare[1] Àr av avgörande betydelse dÄ utveckling av sinne och sjÀlv Àr en social, relationell komposition.Att ett nytt mellanmÀnskligt omrÄde skapas i samarbetet mellan Deltagare och Processledare genom det omedelbara, kÀnslomÀssiga, intersubjektiva mötet som uppstÄr ? och att tolkning fÄr stÄ tillbaka för arbetets sociala och kommunikativa betydelse.Att leken Àr central för var mÀnniska.Att slutsatserna ovan för den skull inte förminskar den verbala kommunikationens, ordens, övergripande och centrala roll i vÄrt vara som mÀnniskor. Jag har i tidigare texter anvÀnt benÀmningen Processledare framför exempelvis psykoterapeut och Deltagare framför exempelvis klient..

Ett bra bemötande ingÄr i sjuksköterskors professionalitet, men trots detta fÄr patientnÀmnder Ärligen in anmÀlningar angÄende problem gÀllande bemötande, kommunikation och information. Eftersom bemötande till stor del bestÄr av kommunikation, krÀvs det att sjuksköterskor har goda kommunikativa fÀrdigheter för att kunna bemöta patienter pÄ bÀsta möjliga sÀtt. Syftet med studien var att beskriva hur patienter upplevt sjuksköterskors kommunikativa fÀrdigheter, i bemötandet. Metoden var en litteraturstudie och artikelsökningar genomfördes i databasen Cinahl, dÀr 15 artiklar slutligen valdes ut. I resultatet framkom att patienter upplevde att sjuksköterskors icke-verbala kommunikation var avgörande, dÄ de skapade sig en uppfattning av sjuksköterskor som Àkta.

Syfte: Syftet med studien a?r att identifiera organisationers virtuella strukturer och hur de anva?nds i organisationerna, fo?r att skapa en fo?rsta?else fo?r vilken betydelse digitala verktyg har fo?r organisationers interna kommunikation. Dessutom vill vi ocksa? o?ka fo?rsta?elsen fo?r hur implementeringen av dessa digitala verktyg fo?r intern kommunikation i organisationer pa?verkar fo?rutsa?ttningarna fo?r hur ledarskap kan bedrivas.Metod: Uppsatsen a?r en kvalitativ studie, da?r intervjuer med sex respondenter fra?n sex olika organisationer ligger som grund fo?r det empiriska materialet.Resultat: Vi fann att den virtuella strukturen i organisationer a?r av stor betydelse fo?r den interna kommunikationen. Den virtuella strukturen besta?r av flera olika komponenter, och de viktigaste a?r E-mail, intrana?t och Lync och organisationerna bedriver sto?rsta delen av sin kommunikation med hja?lp av den virtuella strukturen.

Uppsatsen syftar till att beskriva och analysera hur SJ anvÀnder Twitter som ett nytt kommunikationsverktyg. Den stora krisen under vintern 2009/2010 har tagits in som en variabel för att se hur SJ har jobbat för att bevara legitimitet och anseende. UtifrÄn teorier om anseendehantering, kommunikation och krishantering har en teoretisk bas skapats. Med denna bakgrund utfördes tvÄ kvalitativa intervjuer samt en insamling av sekundÀrdata i form av ett webinarium gÀllande SJ:s arbete med Twitter samt en kategorisering av TwitterinlÀgg.Analysen visar att sociala medier kan upprÀtthÄlla ett gott anseende, dels genom att företaget verkar modernt gentemot sin omgivning, dels genom den optimala typen av kommunikation som kan föras i kanalen. Krissituationer mÄste i sociala medier mötas med flexibilitet, bÄde nÀr det gÀller vilken typ av kommunikation som förs i kanalen samt vilken tillgÀnglighet kanalen har. Dessutom mÄste företag vara vÀl förberedda sÄ att de kan leva upp till kundernas ökade förvÀntningar.

AbstractTiteln pÄ studien Àr kommunikation och socialt samspel med barn med autism. Studien handlar om kommunikation och vi har valt att lÀgga tonvikten vid kommunikationens möjligheter för barn med autism. Personer med funktionsnedsÀttning autism har stora begrÀnsningar inom det sociala samspelet, vilket i sin tur pÄverkar kommunikationen. Syftet med vÄr studie Àr att belysa vilka kommunikativa metoder som utvecklar kommunikation och socialt samspel hos barn med autism i skolmiljö. I vÄr undersökning har vi utgÄtt frÄn Kvale (1997) och anvÀnt oss av kvalitativa forskningsintervjuer, för att skapa en dialog med informanterna.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur verksamma pedagoger arbetar med kommunikation genom estetiska uttrycksformer. Vi undersöker hur arbetet med olika uttryck kan frÀmja barns lÀrande och utveckling i skolan. Vi har stÀllt oss frÄgan om radikal och modest estetik kan sammanföras och har kommit fram till att detta gÄr men att den modesta estetiken Àr dominerande i skolans verksamhet. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer dÀr vi har intervjuat fem olika pedagoger, varav tvÄ klasslÀrare och tre ÀmneslÀrare i estetiska Àmnen. Var och en har fÄtt berÀtta om sitt arbete med elever i skolan inom dessa tre omrÄden: kommunikation, multimodalitet och estetiska uttrycksformer.

Titel: Lantisen som blev partiledare och nÀringsminister ? en analys av hur Maud Olofsson gestaltas i mediernaFörfattare: Anna AnderssonSyfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur kvinnliga politiker gestaltas i medierna. Detta med Maud Olofsson som exempel.Metod: Hermeneutisk metod samt kritisk diskursanalys.Teori: Gestaltningsteori samt teori kring politisk kommunikation och genusteori.Material: 31 nyhetsartiklar i dagstidningar som ges ut i de tre storstÀderna, Stockholm, Göteborg och Malmö frÄn Ären 2001, 2004-2006 samt 2009-2011.Huvudslutsatser: Mediernas gestaltning av Maud Olofsson utgÄr ifrÄn stereotypa bilder av hur hon som kvinna inom politiken förvÀntas vara. Maud Olofsson gestaltas i medierna utifrÄn tre olika stereotyper; bondmora, husmoder och jÀrnlady. DÄ medierna Àr en viktig arena för politisk kommunikation Àr det av vikt att Àven titta pÄ den politiska kommunikationens system utifrÄn ett genusperspektiv.Universitet: Medie- och kommunikationsvetenskap, LinnéuniversitetetNyckelord: Gestaltning, Politisk kommunikation, Medier, Genusperspektiv, Maud Olofsson.

Syftet med detta examensarbete Àr att studera tvÄsprÄkiga barns fysiska reaktioner pÄ förskollÀrarens försök till kommunikation. Det vill sÀga hur lÀrarens ord och kroppsuttryck mottas och bemöts av det tvÄsprÄkiga barnet. Arbetets frÄgestÀllning lyder: Hur reagerar tvÄsprÄkiga, nyligen inskolade barn till synes pÄ förskollÀrarnas försök till kommunikation?  Genom videodokumentation av en mÄngkulturell barngrupp har jag samlat ett material som sedan skrivits ner och sammanstÀllts i form av kortare sekvenser. Dessa sekvenser visar olika varianter pÄ hur en förskollÀrare tilltalar ett tvÄsprÄkigt barn och hur detta barn  responderar respektive inte responderar pÄ detta försök till kommunikation.

Den p?g?ende nedg?ngen i svenska elevers l?sf?rst?else, dokumenterad i internationella studier som PIRLS och PISA, har v?ckt oro kring utbildningssystemets effektivitet. En aktuell utredning betonar att kognitionsvetenskap saknas i l?rarutbildningarna (SOU 2024:81). Denna metaanalys unders?ker om tr?ning av exekutiva f?rm?gor (EF), som arbetsminne, sj?lvreglering och kognitiv flexibilitet, kan f?rb?ttra elevers l?sf?rst?else.

Syftet med studien var att observera hur förskolebarn kommunicerar och samspelar vid datorn, bÄde verbalt och icke-verbalt. Syftet var Àven att belysa pedagogers uppfattningar om barns kommunikation och samspel och hur de organiserar datoranvÀndandet i verksamheten.Studien Àr av kvalitativ karaktÀr dÀr videoobservationer och intervjuer anvÀndes. Totalt observerades 7 barn i 4-5 Ärs Älder och 4 pedagoger intervjuades.Resultatet visade att barnen kommunicerade pÄ olika sÀtt, detta delades in i 6 skilda kategorier: kommunikation om planering, emotionell kommunikation, icke-datorrelaterad kommunikation, kommunikation med spelets auditiva funktioner, kommunikation med datorn som person och kommunikation om spelet. Som mest höll sig kommunikationen om spelet som barnen spelade. KroppssprÄket bestod till störst del av gester i form av pekningar och vi mÀrkte att gesterna hjÀlpte till dÀr sprÄket fattades.

Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka om teorier kring kommunikation och implementering har giltighet för stora komplexa hierarkiska FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r: Hur kommuniceras de strategiska mĂ„len till personalen inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden? Vilka förutsĂ€ttningar finns det för lĂ€rande och implementering av de strategiska mĂ„len inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden? Slutatser: Resultatet visar att teorier kring kommunikation och implementering till viss del gĂ„r att tillĂ€mpa i en stor hierarkisk organisation, men att organisationer oftast Ă€r mer komplexa Ă€n vad teorin tar i beaktning. En övergripande slutsats Ă€r att teorier kring intern kommunikation behandlar olika förutsĂ€ttningar för att skapa en fungerande kommunikationsprocess, men i en stor komplex organisation Ă€r förutsĂ€ttningarna mer begrĂ€nsade. DĂ€rmed blir Ă„terkopplingsarbetet ett viktigt redskap för ledningen för att kunna gynna implementeringen av de strategiska mĂ„len och lĂ€randet, sĂ„vĂ€l för ledningen som för hela organisationen. Återkoppling bör ses som en kvalitetssĂ€kring.

Kommunikation mellan vÄrdgivare och afasipatienter Àr ett omvÄrdnadsproblem om vÄrdgivaren inte har kunskap om hur hon ska förhÄlla sig i de situationer som kan uppstÄ. den icke verbala kommunikationen Àr i dessa sammanhang av stor betydelse men Àven det verbala sprÄket har sin plats i kommunikationen. Studiens syfte har varit att belysa faktorer som pÄverkar kommunikationen mellan vÄrdgivare och personer med afasi. Studien gjordes baserad pÄ litteratur med en kvalitativ ansats. Som teoretisk referensram anvÀndes Paterson och Zderads omvÄrdnadsteori som Àr en interaktionsteori och grundar sig pÄ vikten av en god relation och dÀrmed en god kommunikation mellan vÄrdgivaren och patienten. de faktorer som framkom i resultatet var den icke verbala kommunikationen, atmosfÀren, patientens upplevleser, vÄrdgivarens upplevelser och samspelet mellan vÄrdgivare och patient.

Denna uppsats handlar om hur en talare skapar trovÀrdighet hos sin publik med hjÀlp av actio och pronuntatio. FramstÀllningen innehÄller en analys av gestik, mimik och prosodi hos föredragshÄllaren och scenartisten Klas Hallberg. DÀrutöver ges en historisk tillbakablick om actio och pronuntatio contra pistis, tillit och förtroende.Slutsatsen i arbetet Àr att icke-verbal kommunikation har stor betydelse för en talares trovÀrdighet. Genom kunskap och trÀning i actio och pronuntatio gÄr det att öka förmÄgan att övertyga med alla uttrycksmedel. DÀrtill maximeras den personliga utstrÄlningen..