Kommunikation Àr en central del i vÄrdmötet mellan sjuksköterska och patient. Det finns flera anledningar till att kommunikationen mÄste fungera, för att patienten ska fÄ möjlighet att vara delaktig i vÄrden och för att fÄ information om behandling.Syftet med arbetet Àr att kartlÀgga vad som pÄverkar kommunikationen mellansjuksköterska och patient. Metoden Àr en litteraturstudie baserad pÄ 13 artiklar somvi fick fram via sökning i databaserna Cinahl, PubMed och Scopus.Kvalitetsgranskning har utförts utifrÄn kriterier utformade efter Willman, Stolt ochBahtsevanis (2011) mall. Resultatet I resultatet framkom fyra teman:kommunikation nödvÀndig för att bygga en relation, kommunikationen Àr intepersoncentrerad, patientens syn pÄ kommunikation och kommunikationshinder.Resultatet visar att sjuksköterskorna har kunskap om hur kommunikation skallutföras. För att kommunikationen ska vara sÄ god som möjligt krÀvs en relationmellan sjuksköterska och patient.

Ämnet för detta examensarbete Ă€r kommunikation, och som uppdragsgivare stĂ„r Swepart Verktyg AB. Företaget upplever det som svĂ„rt att nĂ„ ut till nyutexaminerade ingenjörer, och fĂ„ dessa att söka jobb inom företaget. Mitt uppdrag har sĂ„ledes varit att ta fram en strategisk kommunikationsplan för hur de kan gĂ„ tillvĂ€ga i det arbetet. MĂ„lgruppen Ă€r studenter vid Maskinteknik pĂ„ Lunds tekniska högskola, ett program som under vĂ„rterminen 2008 har 549 inskrivna studenter. Med kvalitativ forsknings-metod, nĂ€rmare bestĂ€mt fem fokusgrupper, har jag undersökt frĂ„gestĂ€llningar som hur maskinteknolog-studerande upplever marknadsföring, hur de ser pĂ„ sin framtida karriĂ€r och vilka normer och vĂ€rderingar som rĂ„der inom deras akademiska fĂ€lt.

Bristande kognitiv förmÄga eller ordförrÄd kan medföra svÄrigheter för barnet att kunna berÀtta om sin smÀrta och sÄlunda göra smÀrtan svÄridentifierad. Barnet anvÀnder sig av lek och sömn för att hantera sin smÀrta vilket kan göra att smÀrtan inte uppmÀrksammas i mötet med ambulanssjukvÄrden. All personal som vÄrdar barnet behöver ha kunskap att bemöta de fysiska och psykiska behov som föreligger. SmÀrta Àr en vanlig orsak till att barnet drabbas av ett sjukdomslidande och vÄrdlidande i samband med sjukdom och behandling. Syftet var att beskriva ambulanssjuksköterskans erfarenheter av att vÄrda barn med smÀrta.

Finansiella mÄtt har traditionellt sett anvÀnts som indikator pÄ vÀrde. Behovet att inkludera fler dimensioner av vÀrde har resulterat i verktyget Social Return on Investment (SROI), vilket uttrycker sociala och miljömÀssiga investeringar i monetÀra termer. SROI Àr under utveckling och det finns olika perspektiv pÄ anvÀndningsomrÄden. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka positiva och negativa aspekter med SROI, relaterat till intern styrning samt extern kommunikation. Undersökningen utgjordes av tre metoder för datainsamling.

Studien syftar till att besvara frÄgan hur lÀromedelsförfattare tar sig an det kommunikativa och laborativa arbetssÀtt som lÀroplan och kursplan i matematik förordar. Tre lÀromedel i matematik för Är 1-3 har undersökts, angÄende hur ofta och pÄ vilket sÀtt kommunikation eller laboration anvÀnds. BÄde lÀrarhandledningar och elevböcker har undersökts. En historisk tillbakablick har gjorts för att se hur lÀroplanerna har förÀndrats och hur kommunikation och laboration har blivit en del av vÄr lÀroplan idag. Resultatet av studien visar att det i lÀrarhandledningarna gemensamt Àr stor betoning pÄ hur viktig kommunikation och laboration Àr för elevernas lÀrande.

Syfte:  Analysera hur budskap kring hÄllbar utveckling skapas i marknadsföringssyfte hos modekedjor.   Problem: Vilka Àr verktygen/argumenten för att skapa diskurser kring hÄllbar utveckling? Hur arbetar modeföretag med kommunikation kring miljöfrÄgor i marknadsföringssyfte och för att stÀrka sitt varumÀrke? Teori och Metod: Uppsatsen tillÀmpar den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys. Materialet diskuteras utifrÄn teorier i medie- och kommunikationsvetenskap, diskursteori, retorik och visuell kommunikation.  Material: Materialet bestÄr i ett urval av nÄgra kÀnda klÀdkedjors externa kommunikation av ekologiska klÀdlinjer (H&M, KappAhl och Lindex)..

Enligt vissa kontroversiella forskare, som kallar sig kognitiva etologer, sÄ kan antropomorfism anvÀndas i forskningssyfte inom djurkognition. Syftet med den hÀr rapporten Àr att analysera antropomorfism och dess grundlÀggande bestÄndsdelar, samt utföra en undersökning för att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar mÀnniskors tolkningar av djurs beteende. Tre personer fick kommentera nÄgra videosekvenser, innehÄllande djur. De skulle lÄtas att de var ett av djuren och efter varje videosekvens blev de utfrÄgade om hur de hade resonerat under "agerandet". Den kvalitativa analysen av materialet visade att flera faktorer tillsammans inverkade pÄ deltagarnas tolkningar och att överdriven antropomorfism kan undvikas till viss del, beroende pÄ individuella faktorer..

I vÄr undersökning har vi fokuserat pÄ hur kommunikationen ser ut mellan elever i Àmnet slöjd. Syftet med C- uppsatsen var att ta reda pÄ om elever kommunicerar slöjdprocessen mellan varandra utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ kunskap och lÀrande. VÄra frÄgesÀllningar var ?vad kommunicerar elever om rörande slöjdprocessen mellan varandra?? och ?hur kommunicerar eleverna slöjdprocessen?? VÄr undersökning grundade sig pÄ en elevenkÀt, videofilmning och deltagande observation som vi utförde i tre nioklasser pÄ en skola inom UmeÄ kommun. Genom vÄr undersökning kom vi fram till att eleverna i stor utstrÀckning kommunicerar slöjdprocessen (ide, planering, genomförande och vÀrdering) med varandra.

Syftet med studien var att studera specialpedagogers arbetssÀtt och syn pÄ sin egen roll nÀr det gÀller kommunikation, utifrÄn elever pÄ tidig utvecklingsnivÄ inom trÀningsskolan som anvÀnder alternativa kommunikationssÀtt för att bÄde förstÄ och bli förstÄdda.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring kommunikation och dÄ framförallt den icke-verbala kommunikationen. Begreppet kommunikation belyses utifrÄn funktionshinder och har flera olika utgÄngspunkter i studien. De valda teorierna kan kopplas bÄde till kommunikation utifrÄn ett elevperspektiv och till den specialpedagogiska yrkesrollen.Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ fyra intervjuer med specialpedagoger som arbetar inom trÀningsskolan med elever som anvÀnder alternativa kommunikationssÀtt.Resultatet av studien visar att specialpedagogens roll inom trÀningsskolan Àr mycket komplex. Specialpedagogen behöver bred kompetens och kunskap inom mÄnga olika omrÄden för att möta sina elever. Den kommunikativa miljön Àr kanske inte alltid optimal, men specialpedagogerna arbetar medvetet för att eleverna ska samspela med varandra och ta egna initiativ.

Bakgrund: Tidigare litteratur tyder pÄ att patienter med cancer upplever mycket smÀrta och mÄnga fÄr ej optimal smÀrtlindring. För att patienten ska kunna anförtro sig om sin smÀrta till vÄrdpersonalen behövs ett gott möte och en god kommunikation. Syfte: Syftet var att undersöka hur patienter med cancersmÀrta uppfattar mötet med vÄrdpersonal. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ Ätta vetenskapliga artiklar. Fem artiklar var av kvalitativ ansats, tvÄ artiklar var av kvantitativ ansats och en artikel var av bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats.

VÄrt syftet Àr att beskriva och analysera kommunikationen mellan revisorer och de granskade, det vill sÀga politiker i nÀmnder och förvaltningschefer, samt ange vad dessa parter bör tÀnka pÄ för att deras kommunikation skall ge upphov till en effektiv revision. VÄr intensiva studie har genomförts genom en fallstudie av Simrishamns kommun och vÄr undersökningsansats Àr deduktiv. Insamling av data har skett genom kvalitativa intervjuer som har utförts med hjÀlp av en i förvÀg utarbetad intervjuguide. Vi har i den teoretiska referensramen utgÄtt frÄn en sammanfattande modell. Kommunikationsprocessen ses dÀr som ett övergripande teoretiskt verktyg för att analysera kommunikation och kommunikationssvÄrigheter.

Denna intervjustudie undersöker tankar om kommunikation hos fransklÀrare. Kommunikation Àr sedan början av 1970-talet ett centralt innehÄll i sprÄkundervisningen, och studien undersöker hur lÀrarna förhÄller sig till begreppet kommunikativ förmÄga samt hur de ser pÄ sitt sÀtt att undervisa i avseende pÄ kommunikativa aspekter. Studien utgÄr frÄn litteratur om kommunikativ sprÄkundervisning, kommunikativ kompetens och forskning om kommunikation som budskap eller flerstÀmmig handling. Det huvudsakliga resultatet Àr lÀrarna framhÄller att kommunikativ förmÄga Àr detsamma som att göra sig förstÄdd och förstÄ, och att en förutsÀttning för detta Àr den strategiska kompetensen som innebÀr att vÄga experimentera med sprÄket och anvÀnda sig av alternativa uttryckssÀtt nÀr sprÄkkunskaperna inte rÀcker till. Att kommunikationen Àr begriplig framhölls ocksÄ som en förutsÀttning för kommunikativ förmÄga.

I denna pilotstudie utvÀrderas KomRett, en kommunikationskurs för nÀrstÄende till personer med Rett syndrom som genomfördes för första gÄngen hösten 2009. MÄlsÀttningarna med KomRett var att öka kursdeltagarnas kunskap om kommunikation och strategier för att stimulera kommunikation samt grafisk AKK med eller utan ljud. Kursen utformades med utgÄngspunkt frÄn innehÄllet i förÀldrakurserna i projektet AKKTIV vid DART Center i Göteborg (Alternativ och Kompletterande Kommunikation Tidig InterVention till förÀldrar som har barn med kommunikationssvÄrigheter). Kommunikationspartners till fyra personer med Rett syndrom deltog i studien. I utvÀrderingen anvÀndes analys av olika skattningsformulÀr samt videoanalys av filmer frÄn tvÄ kursdeltagare.

Detta arbete belyser begreppet terapeutisk allians och hur patienten upplever den. Studien bygger pÄ resultat frÄn ett kvalitetsprojekt som genomfördes vid Psykiatriska kliniken, UmeÄ 2007-2008. Fördjupning har skett i tvÄ olika skattningar, ett frÄgeformulÀr som handlar om patientens upplevelse av samtalsterapin samt SCL-90 med tonvikt pÄ subskalan interpersonell sensivitet.   Resultatet visar att patienterna upplevt att terapeuten gett vÀrme och stöd, att samarbetet varit bra samt att de uppnÄtt en kÀnsla av förbÀttring. Vidare visar SCL-90 att symtombilden Àr relativt lika för mÀn och kvinnor initialt i behandlingen men efter avslutad samtalsbehandling Àr skillnaden stor. Kvinnors symtombild har förbÀttrats betydligt men mÀns resultat ligger klart under cut-off grÀnsen för klinisk signifikans..

Syftet med denna studie var att fÄ en djupare förstÄelse kring ungdomars attityder och deras upplevda livsvÀrld inför en möjlig legalisering av cannabis i Sverige. För att besvara syftet formulerade vi en frÄgestÀllning: Vilka tidigare kunskaper och erfarenheter formar ungdomarnas attityder till droger och hur ser deras attityder ut gentemot cannabis idag? Detta undersökte vi genom kvalitativa intervjuer med ungdomar mellan 15-20 Är pÄ ett kulturhus i en mellanstor stad i södra Sverige. Vi ville undersöka vad det Àr som pÄverkar ungdomarna i deras formande av attityder gentemot cannabis och en legalisering av cannabis i Sverige samt hur dessa attityder ser ut idag. För att fÄ en sÄ djup förstÄelse för individernas upplevda livsvÀrld som möjligt genomförde vi enskilda intervjuer med tio ungdomar som alla har olika erfarenheter och kunskaper.