För att sÀkra patientsÀkerheten krÀvs att kommunikationen mellan vÄrdpersonal frÀmjas, de har visat sig att kommunikationen har ett samband med de misstag som sker i patientvÄrden. Ett speciellt behov av vidare forskning pÄ kommunikationen mellan sjuksköterska och lÀkare finns, detta för att professionernas kommunikation sinsemellan Àr en stor del av patientens vÄrd och sÀkerhet. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som pÄverkar kommunikation mellan lÀkare och sjuksköterska relaterat till patientsÀkerheten. Studien utfördes som en litteraturstudie. Resultatet visade att C-HIP och SBAR ansÄgs vara anvÀndbara för att frÀmja en god kommunikation mellan professionerna och för att frÀmja patientsÀkerheten.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patientens upplevelse av god omvĂ„rdnad, inom EU och Norden, given av sjuksköterskor verksamma pĂ„ avdelningar inom somatisk vĂ„rd. Återkommande upplevelser i de granskade artiklarna identifierades och blev fyra huvudkategorier med underkategorier. Huvudkategorierna var: kommunikation, sjuksköterska, patient och miljö. Det har funnits mĂ„nga gemensamma faktorer, som var viktiga för att patienten skulle uppleva god omvĂ„rdnad. För att kunna uppleva god omvĂ„rdnad krĂ€vdes bl a: patientorienterad och individuell kommunikation, att sjuksköterskan skulle ha en vĂ„rdande ansats samt vara observant och förutseende, inneha egenskaper sĂ„som empati, humor, kompetens samt att se patienten som en unik individ delaktig i omvĂ„rdnadssituationen.

Palliativ vÄrd betyder att en mÀnniska inte lÀngre vÄrdas för att botas utan istÀllet vÄrdas för att fÄ ett sÄ bra slut i livet som möjligt. Vid all palliativ vÄrd, inklusive den palliativa vÄrden av barn, stÄr patienten och dennes nÀrstÄende inför en svÄr tid med mÄnga utmaningar och motgÄngar. MÄnga funderingar framkommer dÄ de nÀrstÄende mÄnga gÄnger ej besitter likvÀrdig facklig kunskap om medicin och omvÄrdnad, som sjuksköterskan gör. Situationer som uppstÄr blir svÄrhanterliga för den drabbade patienten och dess förÀldrar nÀr kommunikationen brister med vÄrdpersonalen. För vÄrdpersonalen förekommer mÄnga laddade möten med patient, förÀldrar och nÀrstÄende dÄ vÄrdpersonalens kommunikationsförmÄga utsÀtts för hÄrda prövningar.Syftet Àr att beskriva förÀldrars upplevelse av god kommunikation vid palliativ pediatrisk vÄrd.Examensarbetet Àr en litteraturstudie baserad pÄ Ätta artiklar med kvalitativ inriktning, varav en ocksÄ delvis anvÀnde kvantitativa data.Resultatet i denna litteraturstudie beskriver vad förÀldrar upplever som viktigt vad gÀller kommunikationen mellan dem och vÄrdpersonalen angÄende vÄrden av patienten, det vill sÀga det sjuka barnet.

Den problemformulering som denna uppsats har besvarat har varit hur kommunikations-strategin i ett specifikt förÀndringsarbete kan beskrivas, samt vilka jÀmförelser som kan gö-ras mellan kommunikationsstrategin och det teoretiska ramverket. Undersökningen i upp-satsen har baserats pÄ en abduktiv ansats med i huvudsak deduktiv inriktning dÀr kvalitativ och kvantitativ data samlats in frÄn de som varit drivande av förÀndringen, samt de som varit föremÄl för förÀndringen. Datan har analyserats utifrÄn det teoretiska ramverk som varit unikt för undersökningen. De slutsatser som har dragits visar att kommunikationsstra-tegin varit nÄgot reaktiv och anpassats efter de individer som varit föremÄl för förÀndringen. JÀmförelser med det teoretiska ramverket har visat att kommunikation till största del skett genom direkta samtal, i mötesform, att kommunikation anvÀnts som ett sÀtt att förbereda för förÀndring, samt att möten anvÀnts för att kommunicera de rutiner förÀndringen inneburit..

I samarbete med Veidekke SkÄne har vi gjort en studie om företagets internkommunikation. Veidekke SkÄne har sitt huvudkontor i Lund och ingÄr i den norska byggkoncernen Veidekke ASA. Företaget har funnits i SkÄne i fem Är och vÀxer hela tiden. VÄr intention har varit att kartlÀgga intern- kommunikationen och ta reda pÄ hur den fungerar. Vi har ocksÄ velat belysa pÄ vilket sÀtt villkoren Àndras för internkommunikationen nÀr företaget expanderar.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt.För att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt har vi anvÀnt en kvalitativ undersökningsmetod. Vi har Àven anvÀnt oss den hermeneutiska tolkningen för att kunna belysa och jÀmföra vÄra respondenters syn pÄ kommunikation och ledarskap. VÄr studie har visat att nationell kultur har en stor pÄverkan pÄ bÄde kommunikation och ledarskap i ett internationellt projekt som kÀnnetecknas av komplexitet och risker för missförstÄelse. Detta beror pÄ att de personliga vÀrderingarna skiljer sig Ät mellan olika nationella kulturer. SprÄkbarriÀr, olika arbetssÀtt och arbetsmetoder, i det flesta fall Àr det kulturella skillnader som medför svÄrigheter i under projektets gÄng.

Muntlig kommunikation kan vara begrÀnsad eller omöjlig nÀr patienten Àr intuberad vid respiratorbehandling. Intuberingen hindrar talet och detta kan vara frustrerande för mÄnga patienter. Syftet med studien var att belysa hur intuberade intensivvÄrdspatienter upplever kommunikation. För att genomföra studien valdes systematisk litteraturstudie som metod. Resultatet baseras pÄ 11 artiklar.

Denna studie belyser vÄrdares bemötande av personer med demenssjukdom. Studiens metod Àr en allmÀnlitteraturstudie dÀr 10 artiklar valts ut som grund för analys. I resultatet framkom tre grundlÀggande faktorer för ett gott bemötande inom demensomsorgen. Dessa faktorer Àr; en god mÀnniskosyn, en etablerad kommunikation mellan vÄrdare och patient samt att respektera patientens integritet och lyfta dennes autonomi. Studien visar att det rÄder en allmÀn konsensus om att ett individbaserat bemötande bör ges till patienter med demenssjukdom men att den inte alltid kommer naturligt i den kliniska omvÄrdnadssituationen.

Lek Ă€r en viktig del för barns utveckling. I leken lĂ€r sig barn att kommunicera. DĂ€rför Ă€r studien baserad pĂ„: Syftet Ă€r att undersöka om hur barn kommunicerar med varandra genom lek i utomhusmiljön pĂ„ förskolan. Även hur pedagogerna gör för att bli delaktiga i barns kommunikation genom leken i utomhusmiljön pĂ„ förskolan. FrĂ„gestĂ€llning Ă€r: Hur kommunicerar barn bĂ„de yngre och Ă€ldre med varandra genom lek i utomhusmiljön pĂ„ förskolan? Hur pedagoger bli delaktiga i barnens kommunikation i lek utomhus pĂ„ förskolan?Intervjuer och observationer genomförs utifrĂ„n en kvalitativ ansats, dĂ€r pedagogernas egna tolkningar och erfarenheter kom fram i studien.

SAMMANFATTNINGBakgrundDemenssjukdom innebĂ€r att hjĂ€rnceller skadas och dör vilket leder till att hjĂ€rnans funktioner bryts ned med en kognitiv funktionsnedsĂ€ttning till följd. Vidare försĂ€mras vanligtvis minnet och den drabbades personlighet kan komma att pĂ„verkas. Även förmĂ„gan att kommunicera försĂ€mras och uppfattningen och förstĂ„elsen för omgivningen kan förvanskas. Det berĂ€knas att cirka 90 procent av alla svĂ„rt demenssjuka personer nĂ„gon gĂ„ng drabbas av beteendemĂ€ssiga och psykiska symtom. Exempel pĂ„ dessa symtom kan vara agitation, aggression, Ă„ngest och sömnstörningar.

Resultatet frÄn 2011 Ärs nationella prov visar att problemlösning utgör det nÀst svÄraste delomrÄdet betrÀffande elever i Ärskurs 3. Flertalet forskare belyser att elever utvecklar nya kunskaper via kommunikation och samspel med andra klasskamrater. Vidare framhÀver flera studier att somliga gruppkonstellationer ej resulterar i en stimulerande miljö för alla elever. DÀrigenom blir arbetets syfte att studera hur skilda gruppsammansÀttningar inverkar pÄ elevers kommunikation vid problemlösningsarbete.Undersökningen genomfördes i en Ärskurs 2. Fyra skilda gruppkonstellationer valdes att studeras.

Kommunikation a?r en viktig funktion i en organisation vilken bero?r hela verksamheten och anva?nds fo?r att sprida information samt kunskap. En organisations kommunikation kan vara antingen intern eller extern beroende pa? mot vem som informationen riktar sig mot. Intern kommunikation inom organisationer kan inneba?ra informationso?verfo?ring mellan olika niva?er och avdelningar och att kommunikation a?r en av de viktigaste faktorerna fo?r en fungerande organisation finns att hitta inom flera vetenskapliga discipliner.Syftet med uppsatsen a?r att genom en fallstudie studera den interna miljo?kommunikationen pa? HSB O?stergo?tland.

Kommunikation mellan vÄrdgivare och afasipatienter Àr ett omvÄrdnadsproblem om vÄrdgivaren inte har kunskap om hur hon ska förhÄlla sig i de situationer som kan uppstÄ. den icke verbala kommunikationen Àr i dessa sammanhang av stor betydelse men Àven det verbala sprÄket har sin plats i kommunikationen. Studiens syfte har varit att belysa faktorer som pÄverkar kommunikationen mellan vÄrdgivare och personer med afasi. Studien gjordes baserad pÄ litteratur med en kvalitativ ansats. Som teoretisk referensram anvÀndes Paterson och Zderads omvÄrdnadsteori som Àr en interaktionsteori och grundar sig pÄ vikten av en god relation och dÀrmed en god kommunikation mellan vÄrdgivaren och patienten.

Detta arbete Àr en studie som jÀmför tvÄ olika förÀndringsprocessers kommunikationsstrategier. De bÄda förÀndringsprocesserna skedde i ABB och handlade om byte av affÀrssystem till SAP. Vi jÀmför de bÄda fallen med varandra samt med teorier som rör förÀndringsstrategier, kommunikationsstrategier och kommunikation. Resultatet blir utifrÄn detta en egen framtagen kommunikationsstrategi som Àr avsedd att passa liknande framtida förÀndringsprocesser i ABB..

Syftet med studien var att undersöka personers upplevelser av att ha varit tvÄngsomhÀndertagna enligt LVU som barn. Detta har genomförts med en kvalitativ ansats dÀr fyra kvinnor intervjuades med stöd av en utarbetad intervjuguide. Denna tÀckte frÄgeomrÄdena bemötande, skolgÄng, relationer och identitetsskapande. Resultaten tolkades utifrÄn livsmodellen, som Àr en del av den ekologiska systemteorin, samt utifrÄn kognitiv teori. De mest framtrÀdande resultaten var att informanterna sÀllan kÀnt sig hörda i utrednings- eller beslutssammanhang vilket medförde att deras Äsikter sÀllan tagits i beaktande.