Bakgrund: Det har visat sig att en utökad samverkan behövs för att fÄnga upp de barn och unga som far illa i samhÀllet idag. DÀrför initierade regeringen Är 2006 en nationell samverkanssatsning dÀr mÄlet var att lÄngsiktigt stÀrka samverkan mellan berörda myndigheter. I anslutning till satsningen som nyligen avslutats har nÄgra dokument publicerats, bland annat ett strategidokument vars syfte var att stöda samverkansarbetet, samt en formativ utvÀrdering som sammanfattar erfarenheterna frÄn projekten. I dokumenten framtrÀdde inledningsvis en otydlig bild av vad som menas med kommunikation samt motstridiga budskap om hur kommunikationen fungerat.Syfte: Syftet med studien var att fÄ en större förstÄelse för hur begreppet kommunikation kan förstÄs samt för hur det beskrivs att kommunikationen fungerat i samverkanssatsningen.Metod: En hermeneutisk textanalys har gjorts pÄ ovanstÄende dokument för att försöka tydliggöra och förstÄ de oklarheter och paradoxala budskap som kunnat urskiljas i texterna.Resultat: Trots otydliga uttalanden visade textanalysen pÄ att kommunikation i mÄngt och mycket kan förstÄs som ett verktyg eller medel för att uppnÄ en gemensam bas för samverkan. Kommunikation Àr vidare ett sÀtt att utbyta kunskap och information pÄ, samt en vÀg till förstÄelse.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur smÀrta, hos Àldre personer som har diagnosen demens, kan identifieras och vilka hjÀlpmedel som finns att tillgÄ för att skatta/bedöma smÀrta hos dem som har diagnosen demens. Dessutom var syftet att beskriva vilka kriterier/sÀrdrag man anvÀnder sig av vid smÀrtbedömningen hos de med sjukdomen demens. Artiklar söktes i följande databaser: Academic Search Elite, Cinahl, High Wire Press, Pub Med och i Science Direct. Dessa databaser valdes relaterat till att de Àr erkÀnda och hade ett relativt stort utbud pÄ relevanta artiklar inom Àmnet.Designen i denna studie var beskrivande litteraturstudie dÀr resultatet baseras pÄ vetenskapliga artiklar. Totalt 31 artiklar var relevanta för studien och togs med i resultatet, av dessa var 24 kvalitativa, 4 kvantitativa och 3 artiklar var bÄde kvalitativa och kvantitativa.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa ÀmnesomrÄdena kommunikation och organisationskultur. Samt vad som Àr signifikativt i det dagliga arbetet för valda ÀmnesomrÄden inom LÀnsförsÀkringar GÀvleborg ur ett medarbetarskaps perspektiv.Denna uppsats pÄvisar att en kÀnsla av delaktighet Àr signifikativt för att kommunikation överhuvudtaget skall ske. Detta Àr nÄgot som de teorier vi undersökt föresprÄkar och överrensstÀmmer med den verklighet som presenteras i uppsatsen. Vidare har vi Àven upptÀckt att de olika kontoren som besökts utvecklat egna arbetssÀtt och sÄ kallade subkulturer, som medarbetarna kÀnner sig bekvÀma att arbeta utifrÄn. Vi tror i detta sammanhang att en mer aktiv kunskapsspridning mellan kontoren Àr nödvÀndig, dÄ verksamheten baseras pÄ just kunskap. .

Syftet med följande arbete Àr att belysa lekens betydelse i trÀningsskolan samt hur personalens syn pÄ lek som kommunikation pÄverkar nÀr det gÀller barn i svÄrigheter. Arbetet inleds med en teoretisk översikt om lekens vara eller inte vara samt lekteorier. Min ambition Àr att lÀgga ett specialpedagogiskt perspektiv pÄ leken i trÀningsskolan. Genom intervjuer av personal och genom observation av dramalek hos eleverna ville jag belysa betydelsen av lek för barn med autism. Sammanfattningsvis verkar leken vara central och viktig för personal pÄ trÀningsskolan. Lekens potentiala kraft att vara en kÀlla att hÀva ur samt berikas Àven barn med autism och blir dÄ sÀrskild viktig genom lekstruktur och personalens samsyn pÄ lek..

Bakgrund I mitt arbete som specialpedagog inom sÀrskolan möter jag elever som har begrÀnsningar i sin kommunikativa förmÄga. För vissa av dem innebÀr det att de inte har ett talat sprÄk. Deras kommunikation kan bestÄ av bilder, ljud, kroppssprÄk, tecken mm. och benÀmns som alternativ och kompletterande kommunikation, förkortad till AKK.SyfteSyftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad som sker i kommunikationssituationer mellan ett barn som inte har ett talat sprÄk och personalen det möter pÄ förskolan.FrÄgestÀllningarHur ser personalens kommunikation ut?- Vilka kommunikationsformer anvÀnds?- I vilka situationer kommunicerar personalen?- Vilket syfte har de med kommunikation? Hur ser barnets kommunikation ut?- Vilka kommunikationsformer anvÀnds?- I vilka situationer kommunicerar barnet?- Vilket syfte har barnets kommunikation?TeoriI studien har det sociokulturella perspektivet anvÀnts dÄ detta perspektiv lyfter fram samspelet och sammangangets betydelse för kommunikationen.

Syftet med föreliggande studie var att fÄ en fördjupad förstÄelse för vilka faktorer som kan innebÀra huruvida en relation kommer hÄlla eller inte. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes. Urvalet bestod av sex personer, tre mÀn och tre kvinnor. Tre av dessa personer befinner sig idag i en relation och tre av dessa har tidigare haft relation men inte för nÀrvarande. Intervjuteman för studien var kommunikation, tidigare bakgrund, intressen samt nÀtverk.

MÀnniskor med kommunikationssvÄrigheter kan ges möjligheter till kommunikation med hjÀlp av Alternativ och kompletterande kommunikation, Àven kallad AKK. Att ha förmÄga att kommunicera med sin omgivning, att göra sin röst hörd och att kunna uttrycka sina behov eller önskemÄl borde vara en sjÀlvklarhet, men tyvÀrr Àr detta inte sjÀlvklart för alla mÀnniskor.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur personal inom Stöd och Omsorg upplever metoder inom AKK samt dess inverkan pÄ personer med kommunikationssvÄrigheter. Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ innehÄllsanalys med en induktiv ansats. Halvstrukturerade intervjuer Àr genomförda med fem intervjupersoner som har erfarenhet av personer med kommunikationssvÄrigheter. De som medverkat i studien arbetar som handledare, enhetschef och projektledare i stöd- och omsorg, inom lagen (1993:387) om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS.

The purpose of this study is to highlight the existence ofpersonalization within Swedish political parties along withhow the parties work with this phenomena in order to achievemore voters.The method used is personal interviews with politiciansfrom four different government parties. As a complement, interviews with a political expert was also made. All parties use personalization in different ways as a strategy tocreate dialogues and relationships with both media and voters. We distinguished two sorts of personalization: individualization and privatization, and discovered that not all parties use both..

Inom institutionell teori stÄr Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar pÄ legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behÄller sin ursprungliga form, inte pÄ grund av institutionernas överlÀgsenhet utan pÄ grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fÄtt stÄ tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar pÄ förÀndring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta Àr en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett omrÄde pÄ vilket institutionell teori Àr tillÀmpbart Àr det svenska uppsÀgningsförfarandet.Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur legitimering av institutioner gÄr till i praktiken. Detta uppnÄs genom frÄgan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.FrÄgan besvarades genom kvalitativ data, hÀmtad frÄn intervjuer med representanter frÄn de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ vÀrdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovÀrdighet och kognitiv ogiltighet.

Szabo, Victoria och Christiansson, Linus (2014). Förskolebarns fria lek och kommunikation ur ett genusperspektiv. Malmö högskola: LÀrarutbildningen Det hÀr arbetet syftar till att fÄ en ökad förstÄelse kring förskolebarns lek och kommunikation i den fria leken ur ett genusperspektiv. DÀrutöver Àr avsikten att bidra till en ökad inblick om hur samhÀllet och genus formar barn redan i tidig Älder. I studien deltog 15 barn pÄ en mÄngkulturell och kommunalt driven förskola, dÀr skriftlig observation anvÀndes som metod. I studiens resultat framkommer det att barn formas av samhÀllets förvÀntningar och normer men Àven att barn prövar och utmanar dessa för att hitta sin plats pÄ förskolan. Vidare visar resultatet att maktpositioner bÄde skapas och utmanas i leken och Àven kommunikationen bland pojkar och flickor, det var ingen roll eller position som enbart tillhörde ett kön..

SammanfattningDenna uppsats behandlar muntlig kommunikation i gymnasieskolans Àmnen svenska och engelska. Kommunikation Àr en central del i alla mÀnniskors liv. Det muntliga Àr utgÄngspunkten i lÀrandet och muntlig kommunikation förekommer mycket mer Àn skriftlig kommunikation i samhÀllet. Skolan Àr en plats dÀr mÀnniskor med olika bakgrund trÀffas och Àr dÀrför en utmÀrkt plats för kommunikation mellan dessa. Kommunikation krÀvs för att respekt och förstÄelse för andra mÀnniskor ska uppstÄ.Det muntliga likstÀlls med det skriftliga i styrdokumenten och muntliga aktiviteter ska enligt styrdokumenten genomföras i Àmnena svenska och engelska pÄ gymnasiet.

Purpose: Corporate communication strategies have a central role in disseminating and creating meaning to the organizations? visions, strategies and goals. But many employees do not know the organization?s overall strategies and goals, nor how well the organization achieves these. The aim of this study was to investigate and describe perceptions about internal communication, primarily focusing on communication about strategies and goals.

This paper compares and discusses teachersÂŽ nonverbal communication in the classroom. The purpose of the study is to find out what the teachersÂŽ nonverbal communication looks like in the classroom and with that information increase teachersÂŽ awareness of nonverbal communi-cation and its impact on the teaching. Ten teachers at the upper secondary school have been observed for twenty minutes when having a lecture. The result shows that the most common nonverbal expressions are hand and arm gestures used to enhance what is said by the teacher. The result also shows that the nonverbal communication is similar with all observed teachers.

Kommunikationen har en viktig roll i en allt mer konkurrerande vÀrld. Den Àr grunden för funktionella organisationer och nöjda medarbetare och dÀrmed generar kommunikationen vÀrde. Idag ses effektiv kommunikation som en tillgÄng inom organisationer som framgÄngsrikt har implementerat kommunikationsstrategier.Den hÀr studien berör Peab, ett svenskt byggnadsföretag som har en stark marknadsposition som ett av de tre största i Sverige. Studien behandlar kommunikationen mellan tillvalshanterare och arbetsledare vid tillvalsprocessen i samband nyproduktion av bostÀder. Problemet har bestÄtt i att kartlÀgga hur kommunikationen ser ut mellan dessa och med syftet att ge förslag pÄ vad som kan förbÀttras.

Inom institutionell teori stÄr Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar pÄ legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behÄller sin ursprungliga form, inte pÄ grund av institutionernas överlÀgsenhet utan pÄ grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fÄtt stÄ tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar pÄ förÀndring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta Àr en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett omrÄde pÄ vilket institutionell teori Àr tillÀmpbart Àr det svenska uppsÀgningsförfarandet.Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur legitimering av institutioner gÄr till i praktiken. Detta uppnÄs genom frÄgan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.FrÄgan besvarades genom kvalitativ data, hÀmtad frÄn intervjuer med representanter frÄn de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ vÀrdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovÀrdighet och kognitiv ogiltighet.