Depressioner återkommer ofta och varje ny depressionsepisod ökar risken för en ny beroende på en allt större känslighet för inre och yttre triggers. Mindfulnessbased Cognitive Therapy (MBCT) har utarbetats av Z. Segal, M. Williams och J. Teasdale som en gruppbaserad behandlingmodell för att förebygga återinsjuknande kombinerar mindfulnesstekniker och kognitiv terapi (KBT) för depression.

Kuratorer inom hälso- och sjukvården har länge kämpat för en legitimering. I Socialstyrelsens rapport (2014) anses nu att en yrkeslegitimation är nödvändigt för att stärka patientsäkerheten samt att höja yrkeskompetensen. Denna studie är en pilotstudie i Kuratorsklinikens forskningsprojekt som handlar om evidensbaserad praktik. Studien handlar om vilka insatser samt arbetsmetoder som kuratorer arbetar efter då de genomför stödsamtal. Vidare är syftet att få en ökad förståelse om kuratorers praktik är mer evidensbaserad eller erfarenhetsbaserad.

Sammanlagt inter­vjuades tre banker och fyra företag. Dessa företag är Be-Ge, Elajo, Saft och Scania och bankerna är Handelsbanken, Nordea samt Swedbank. Företagen är samtliga verksamma i Oskarshamn och bankerna i Kalmar, detta är inget vi ansåg vara en belastning för uppsatsen då vi tidigt gjorde antagandet att bankernas förfarande inte varierade nämnvärt som en följd av dess geografiska läge, vilket även bekräftades under empiriinsamlingen.Syftet med uppsatsen är att undersöka de valda företagens iordning­ställande av kalkyler som under­lag för investeringar. Även att undersöka de större bankernas genomgång och an­vändande av kalkylerna som underlag för kredit­beslut. Samt att se hur finanskrisen har på­verkat in­vesterings­bedömningar i företagen så väl som hos bankerna.Vi har valt att arbeta utifrån en huvudfråga samt fyra forskningsfrågor.

Bakgrund: När livets slut närmar sig försämras ofta patienters kognitiva förmågor vilket medför att förmågan att uttrycka sin smärta verbalt minskar. Det är därför viktigt att sjuksköterskor kan identifiera patienters upplevelse av smärta för att kunna ge god omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor identifierar, tolkar och lindrar smärta i palliativ vård av äldre patienter som inte kan uttrycka sig verbalt och inte kan använda sig av självskattningsinstrument. Metod: Tretton vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ eller mixad design kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes i form av en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet framkom hur sjuksköterskor identifierade smärta och vilka faktorer de observerade.

Föreliggande uppsats studerar rehabiliteringsträdgården i Alnarp via Erwin Panofskysikonologiska metod. Rehabiliteringsträdgården är skapad utifrån undersökningar av människorsföreställningar om natur- och kulturupplevelser som de anser positiva för hälsa och välbefinnande.Trädgården är uppdelad i åtta olika kategorier som är kopplade till graden av informell respektiveformell design, det finns också mellan dem gränsland som har en mer flytande stil. Uppsatsen harbegränsats till att avhandla två av de åtta kategorierna, skogsträdgården som är mer naturlik, ochentréträdgården som är formell. Syftet med uppsatsen är koppla samman de båda delträdgårdarnamed stilhistoriska förebilder inom trädgårdskonsten genom att valet av former och materialjämförs med varandra och med historiska trädgårdar, liksom att jämföra de båda delträdgårdarnamed andra konstnärliga manifestationer, t ex måleri och arkitektur. Slutligen är syftet att i denikonologiska intuitiva syntesen undersöka trädgårdarnas idémässiga ursprung.

Delar av marken i Uppsala består av mäktiga lerlager. Naturliga krypsättningar pågår ständigt i området, en process som i litteraturen benämns geologisk åldring. Ökad belastning i form av uppfyllnad kring byggnader och sänkt grundvattenyta till följd av pumpning av färskvatten bidrar också till sättningar. I ett nybyggt bostadsområde på Kapellgärdet har marksättningarna intill de pålade husen på vissa platser uppgått till 0.3 m på 10 år.Med geotekniska data för området har en jordprofil tolkats. Analys har gjorts utifrån den klassiska sättningsteorin för primärsättningar till av ökade effektivspänningar från fyllnadsmassor och grundvattensänkning.

N?r individer g?r fr?n att vara medarbetare till att axla en chefsroller utan tidigare erfarenhet, uppst?r s?rskilda utmaningar, inte minst inom branscher med otydliga strukturer och bristande st?d. Denna studie syftar till att ?ka f?rst?elsen f?r de psykosociala arbetsmilj?relaterade utmaningar som uppst?r n?r oerfarna individer tilldelas chefsansvar i mindre restaurangf?retag. F?ljande fr?gest?llningar ?mnar studien att besvara; vilka typer av arbetsmilj?relaterade utmaningar upplever oerfarna mellanchefer i mindre restaurangf?retag? Upplever oerfarna mellanchefer att de f?r organisatoriskt och socialt st?d fr?n sin arbetsplats vid hantering av chefsrollen, och i s?dana fall vilken typ av st?d? Med Krav, kontroll och st?dmodellen som teoretisk utg?ngspunkt har sex kvalitativa intervjuer genomf?rts med mellanchefer inom restaurangbranschen.

På Saab Automobiles pressfabrik i Trollhättan tillverkar man plåtdetaljer till Saab:s bilkarosser. På pressfabrikens kvalitetsavdelning har man till uppgift att verifiera nya pressverktyg och ändringar på existerande pressverktyg. Detta utförs genom att mäta tillverkade detaljers geometri och jämföra resultaten med specifikationen. För den senaste bilmodellen sker mätningarna automatiskt med hjälp av en mätmaskin som känner av detaljernas rymdgeometri. I framtiden planerar man att även mäta stickprov på den löpande produktionen för att följa upp processkapabiliteten.

Bakgrund: Palliativ v?rd handlar om att lindra lidande och fr?mja livskvalitet hos patienter med obotlig sjukdom, samtidigt som n?rst?ende f?r st?d under hela sjukdomsf?rloppet. V?rden bygger p? ett personcentrerat f?rh?llningss?tt d?r patientens individuella behov, v?rderingar och ?nskem?l styr v?rdens inneh?ll. Sjuksk?terskor har en nyckelroll i att etablera f?rtroendefulla relationer, skapa trygghet, s?kerst?lla tydlig kommunikation och inkludera n?rst?ende som en integrerad del av v?rdprocessen.

Enligt en analys som gjordes av Riksförsäkringsverket år 2002 har man konstaterat att av de långtidssjukskrivna så fick år 2000 tre procent diagnosen utbrändhet. Trenden var då också stigande. Sjukdomen kan orsaka stora konsekvenser för arbetsgivare i form av både kostnader, uteblivna prestationer och kompetensförlust. Jag har därför tyckt de angeläget att ta reda på vilka åtgärder som en organisation kan använda sig av för att förebygga arbetsorsakad utbrändhet bland personalen och även att se om det finns olika arbetsmiljöförhållanden som kan vara orsak till att anställda blir utbrända. Detta är också mitt syfte med uppsatsens studie som är upplagd som en hermeneutiskt inriktad litteraturstudie.

Bakgrund: Även om kaströrelsen i detalj skiljer sig mellan olika idrotter så är den biomekaniska funktionen i grunden densamma. Inom alla kastrelaterade idrotter återkommer den så kallade accelerationsfasen, här har det visat sig att inåtrotationen i axelleden har en hög korrelation med bollhastighet i kaströrelsen. Axelledens inåtrotatorer har alltså en viktig funktion för ett effektivt kast. En funktionell uppvärmning av dessa strukturer optimerar prestationsförmågan och minskar skaderisken. Kan träningsredskapet Activation Grip (AG) effektivisera uppvärmningen av den övre extremiteten hos kastidrottare?Syfte: Att undersöka och jämföra hur muskelaktiviteten i m.

Bakgrund: När livets slut närmar sig försämras ofta patienters kognitiva förmågor vilket medför att förmågan att uttrycka sin smärta verbalt minskar. Det är därför viktigt att sjuksköterskor kan identifiera patienters upplevelse av smärta för att kunna ge god omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor identifierar, tolkar och lindrar smärta i palliativ vård av äldre patienter som inte kan uttrycka sig verbalt och inte kan använda sig av självskattningsinstrument. Metod: Tretton vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ eller mixad design kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes i form av en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet framkom hur sjuksköterskor identifierade smärta och vilka faktorer de observerade.

Dagvatten kan innehålla höga halter föroreningar. Vattnet leds från asfalterade ytor till recipient eller reningsverk. Detta kan bidra till att recipienter och reningsverk får en hög belastning när det gäller vattenflöden och mängden föroreningar. Vid bortledandet av dagvattnet minskar infiltrationen av vatten och detta kan medverka till att markens vegetation skadas och att markens bärkraft försämras på grund av en sänkning av grundvattenytan. Västerviks kommun har beslutat för att ställa om dagvattenhanteringen i Västervik genom att använda sig av Lokalt Omhändertagande av Dagvatten (LOD).

SAMMANFATTNINGBakgrund Traumatisk skallskada drabbar relativt många och leder till personligt lidande och finansiell belastning för individ och samhälle då majoriteten får en svår till medelsvår funktionsnedsättning efter vårdtiden. På 1970-talet påvisades ett signifikant samband mellan högt ICP och sekundära hjärnskador. I studier där ICP >20 mmHg har förekommit kunde signifikant sämre utfall ses.Syfte Syftet med studien var att med hjälp av omvårdnadsprocessen observera intensivvårdssjuksköterskans identifiering och vidtagande av omvårdnadsåtgärder vid ett högt ICP samt utvärdera de utförda omvårdnadsåtgärderna. Metod Prospektiv tvärsnittsundersökning, där sju intensivvårdssjuksköterskor och fem patienter observerades med hjälp av ett observationsformulär.Resultat 51(73 %) av de höga ICP normaliserades inom en minut och intensivvårdssjuksköterskan uppskattades ha observerat högt ICP i 50(71 %) av tillfällena inom en minut. 19(27 %) tillfällen observerades inte och 11(65 %) av omvårdnadsåtgärderna skedde inom en minut. Omvårdnadsåtgärder som utfördes var administrering av bolusdos med läkemedel (35 %) eller dränera likvor (35 %).

Bakgrund: När livets slut närmar sig försämras ofta patienters kognitiva förmågor vilket medför att förmågan att uttrycka sin smärta verbalt minskar. Det är därför viktigt att sjuksköterskor kan identifiera patienters upplevelse av smärta för att kunna ge god omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor identifierar, tolkar och lindrar smärta i palliativ vård av äldre patienter som inte kan uttrycka sig verbalt och inte kan använda sig av självskattningsinstrument. Metod: Tretton vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ eller mixad design kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes i form av en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet framkom hur sjuksköterskor identifierade smärta och vilka faktorer de observerade.