Att köra eller inte köra is a qualitative study aiming to show how environmentally conscious people who utilizes cars deal with their dissonant behavior, but at the sametime maintain an identity as environmentally conscious. The study is based on the fact that a third of those who drive cars in the municipality of Växjö would like to decrease their use of cars while at the same time having the infrastructural conditions to utilize other means of transportation. The study investigates inner obstacles in the form of habits and lifestyle, but also the different strategies the motorists use to reduce their cognitive dissonance and maintain a green identity. The indicators show that the reason the majority of the motorists continue to utilize cars is part due to inner obstacles (it's adeeply rooted habit, but also a big part of their lifestyles), part due to that the individuals have defenses for their use of their cars, defenses designed to have a dissonance reducing effect. The indicators also show that the motorists value their family higher than the environment, and in this way they can legitimize many of their car uses.

I Sverige upptäcks varje år cirka 250 fall av cancer bland barn och ungdomar under 15 års ålder. Den tredje vanligaste mottagaren av vård i Sverige är barn, vilket innebär att föräldrar till ett barn med cancer påverkas negativt i vad gäller förvärvsarbete, ekonomi och livskvalitet. Föräldrarna tvingas konfronteras med flera fysiska, emotionella och psykosociala problem i samband med barnets behandling. I denna situation, då föräldrar tillsammans med sitt cancersjuka barn kommer i kontakt med hälso- och sjukvården skapas en ny livssituation för hela familjen. För att sjuksköterskan ska vara ett gott stöd i omvårdnaden av barnet, är det relevant att belysa föräldrars upplevelser för att förstå vilka behov som finns.

Denna studie bygger på andraspråksinlärares skriftliga kompetens kopplad till syntaktiska och kommunikativa nivåer. I synnerhet är syftet att studera språkliga syntaktiska nivåer i texter skrivna av andraspråksinlärare som har behörighet att studera vid universitet. Ytterligare ett syfte är att studera om innehållet i texter kan förmedlas på ett kommunikativt och idiomatisk sätt.Den teoretiska ramen för att mäta syntaktiska nivåer som informanter i denna studie har uppnått bygger på processbarhetsteorin (Pienneman, 1998/ Pienneman & Håkansson, 1999). Studien visar att godkända texter i Svenska som andraspråk B och Tisustest uppnår nivå 4 och 5 på syntaktisk nivå. Studien visar också på variation av kommunikativ kompetens utifrån förmågan att förmedla ett central innehåll. Informanterna uppnår delvis målspråksnormen och delvis avviker från målspråksnormen i varierad grad vilket påverkar den kommunikativa kompetensen.

Denna studie bygger på andraspråksinlärares skriftliga kompetens kopplad till syntaktiska och kommunikativa nivåer. I synnerhet är syftet att studera språkliga syntaktiska nivåer i texter skrivna av andraspråksinlärare som har behörighet att studera vid universitet. Ytterligare ett syfte är att studera om innehållet i texter kan förmedlas på ett kommunikativt och idiomatisk sätt.Den teoretiska ramen för att mäta syntaktiska nivåer som informanter i denna studie har uppnått bygger på processbarhetsteorin (Pienneman, 1998/ Pienneman & Håkansson, 1999). Studien visar att godkända texter i Svenska som andraspråk B och Tisustest uppnår nivå 4 och 5 på syntaktisk nivå. Studien visar också på variation av kommunikativ kompetens utifrån förmågan att förmedla ett central innehåll. Informanterna uppnår delvis målspråksnormen och delvis avviker från målspråksnormen i varierad grad vilket påverkar den kommunikativa kompetensen.

Många av de länder som idag har en hög andel slumområden styrdes länge av europeiska kolonialmakter. Grunden till hur många av dessa länders städer ser ut idag, etablerades redan då. Den kaotiska urbanisering av städer som skett de senaste 50 åren är en konsekvens av fattigdom, korrupta makthavare samt odemokratiskt skött politik. Idag lever mer än hälften av världens befolkning i städer, och mycket tyder på att den urbaniserade befolkningen kommer att växa. I låginkomstländer är problemet som störst, där majoriteten av stadens invånare bor i så kallade slumområden.

Emotionella ansiktsuttryck är en viktig social kommunikationsledtråd. Kognitivt bearbetas uttryck olika beroende av det emotionella innehållet. Uppfattningen influeras av sociala kategorier med ibland negativt utfall. Detta stereotypinflytande har ofta sitt ursprung från omedvetna processer och kan påverkas genom priming. Även kontextuella faktorer (dofter) influerar på uppfattningar av ansiktsuttryck.

Det finns lite forskning kring metoder och arbete med par såväl internationellt som i Sverige.Syftet med denna studie har varit att undersöka om tillägg av upplevelsebaserade övningarmed fokus på defusion bidrar till ytterligare ökning av den relationella tillfredsställelsenjämfört med traditionell familjerådgivning. Defusion är en av processerna i Acceptance andCommitment Therapy. Studien har bestått av en undersökningsgrupp (n=16, 8 par) somerhållit en work-shop med upplevelsebaserade övningar med fokus på defusion samt enkontrollgrupp (n=16, 8 par). Vi valde att undersöka följande: Finns det en skillnad i utfall vadgäller relationell tillfredsställelse mellan grupperna efter tre sessioner? Finns det en skillnadmellan grupperna vad gäller utfall efter tre sessioner vad gäller: anpassningsförmåga rörandeområdena enighet, sammanhållning, tillfredsställelse samt känslouttryck, frekvens avvalideringsbeteenden samt grad av kognitiv sammanblandning och upplevelsebaseratundvikande.

Syftet med uppsatsen var att öka kunskapen om och förståelsen för ungdomars attityder till sex. Den här studien fokuserade på ungdomars kognitiva dimensioner i form av kunskaper, information, föreställningar och attityder. Huvudfrågan var vilken attityd ungdomar har till sex, i en jämförelse mellan pojkar och flickor respektive elever på studieförberedande och yrkesförberedande program. Vi gjorde en kvantitativ enkätstudie med 116 elever i årskurs tre på Tessins gymnasium i Nyköping. Studien genomfördes i sju klasser inom yrkesförberedande program respektive studieförberedande program.

Den tekniska miljön på en röntgenavdelning kan orsaka oro och ångest för ett barn. Den stora maskinen, den smala, hårda sängen/britsen, trånga utrymmen, hamrande ljud, blinkande lampor och åsynen av nålar för kontrastinjektion kan upplevas som skrämmande. Det krävs kunskap om barns egenskaper, omvårdnadskompetens och extra tid för förberedelse för en röntgensjuksköterska för att utföra en lyckad undersökning. Syftet med denna studie var att studera barns upplevelser på en röntgen avdelning och vilka icke-farmakologiska metoder som används i en röntgenundersökning. Två frågeställningar användes för att nå detta: Hur upplever barn en röntgen undersökning? Vad finns det för icke-farmakologiska metoder som hjälper till att lyckas med undersökning av barn på röntgenavdelning? Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt med hjälp av sex av Goodmans sju steg och den aktuella forskningen genomsöktes i tre databaser samt genom manuell sökning.

Sammanfattning/AbstractBakgrund:Många patienter väljer i dag att vårdas hemma under sin sista tid i livet istället för som tidigare på sjukhus eller ett boende. Den palliativa hemsjukvården blir därför alltmer utbredd vilket samtidigt innebär att allt större krav ställs på de närstående som då ofta intar en vårdande roll. Syfte:Syftet är att beskriva hur närstående upplever sin vårdande roll i den palliativa hemsjukvården.Metod:En litteraturstudie baserad på tio resultatartiklar som består av både kvalitativa och kvantitativa studier där vi kom fram till tre teman som handlade om den närståendes upplevelser av den vårdande rollen, närståendes vårdande roll och den sjuke och närståendes vårdande  roll och sjuksköterskan. Resultat:Många närstående fann både fördelar och nackdelar med den vårdande rollen och att den innebär en stor omställning. Många närstående kände sig mer eller mindre tvingade att ta över den vårdande rollen.Tillräcklig information och en god kommunikation ansågs av de närstående som en mycket viktig faktor. Diskussion:Att vårda en svårt sjuk anhörig är ofta en belastning. Detta kräver att vårdpersonalen är medvetna om de närståendes svåra situation och upplevelsen av denna. Det är även viktigt att uppmärksamma närståendes behov av information och att ha en bra kommunikation för att vi som sjuksköterskor ska kunna stödja de närstående i deras vårdande roll.Nyckelord:Anhörig vårdare, vårdande roll, palliativ vård, döende patienter, vård i livets slutKeywords:Family caregivers, caring role, palliative care, terminally ill, end of life care .

Syftet med denna studie är att förstå motiv till medverkan samt att tolka de erfarenheter som har gjorts av personer som har medverkat och hjälpt personal som träningsklienter i en rehabiliteringsutbildning. De medverkande var personer med allvarlig psykisk sjukdom och omfattande funktionsnedsättningar. Det var oklart varför dessa personer samtyckte till att medverka och också hur de upplevde medverkan. En tes var att de valde att medverka utifrån en förhoppning om att få tillgång till hjälp och stöd och en möjlighet att rehabilitera sig själva. Kontext för studien är Rehabiliteringsprojektet i Hallands län som pågick mellan åren 2005 ? 2008 och de utbildningssatsningar som ingick i detta sammanhang.

Skon är en av dem produkter som inte har förändrats särskilt mycket genom åren. Detta projekt hade som syfte att ändra på detta genom att omforma användandet vid påtagning och avtagning av produkten. Målet var att eliminera den böjande rörelse som i dagsläget är ett krav för att användaren ska få på sig sina skor. Detta så att momentet går snabbare och blir skonsammare för ryggen. Genom att metodiskt granska vad som redan finns på marknaden för att få inspiration kunde olika koncept och dellösningar genereras och därefter utvärderas mot varandra.

Bakgrund: Prevalensen av atopiskt eksem har ökat under senare delen av 1900-talet.Det är en kronisk sjukdom med påverkan på såväl barn som familj som förutommedicinska aspekter även måste hantera psykosocial belastning. Då bot intefinns är det viktigt med förebyggande behandling genom utbildning. Syfte: Att genom en integrativ litteraturstudie beskriva hur barns atopiska eksempåverkar livskvaliteten för barnet och föräldrarna samt vilket stöddistriktssköterskan ger. Metod: Studien genomfördes som en integrativlitteraturstudie där 19 artiklar, 15 kvantitativa och 4 kvalitativa bedömdesoch klassificerades. Sökningar gjordes via databaserna PubMed, Cinahl ochPsykInfo under augusti och september 2012.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Mer än hälften av de anhöriga upplever traumatisk stress, oro och depression tre till fem dagar efter att deras närstående kommit till intensivvårdsavdelning (iva) samt att långtidseffekter av detta kan leda till posttraumatisk stress (PTSD), långvarigt sorgearbete och depressioner.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur de anhöriga har upplevt tiden när deras närstående vårdats på intensivvårdsavdelning samt tiden i hemmet fram till återbesöket och om mottagningsbesöket hade hjälpt till att bearbeta upplevelsen av den närståendes sjukdomstid. Ett ytterligare syfte var att undersöka om de anhöriga hade behövt stöd från vården, vilket stöd de hade fått från vården och om återbesöket hade upplevts som en form av stöd.Metod: Datainsamlingen gjordes med kvalitativa semistrukturerade telefonintervjuer med nio anhöriga till patienter som vårdats tre dygn eller mer på intensivvårdsavdelning. De tillfrågades om deltagande i studien i samband med de närståendes återbesök på post-iva mottagningen.Resultat: Studien resulterade i fem kategorier som var läkarstöd, vårdpersonalens stöd, anhörigas stöd inom familjen, anhörigas situation och tillgänglighet.Slutsats: Denna studie visar att anhöriga känner oro när de närstående kommer hem. De upplever att de närstående är tröttare och både fysiskt och psykiskt förändrade med nedsatt kognitiv förmåga upp till ett år efter vårdtiden på intensivvårdsavdelning. .

SAMMANFATTNINGBakgrund: Mer än hälften av de anhöriga upplever traumatisk stress, oro och depression tre till fem dagar efter att deras närstående kommit till intensivvårdsavdelning (iva) samt att långtidseffekter av detta kan leda till posttraumatisk stress (PTSD), långvarigt sorgearbete och depressioner.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur de anhöriga har upplevt tiden när deras närstående vårdats på intensivvårdsavdelning samt tiden i hemmet fram till återbesöket och om mottagningsbesöket hade hjälpt till att bearbeta upplevelsen av den närståendes sjukdomstid. Ett ytterligare syfte var att undersöka om de anhöriga hade behövt stöd från vården, vilket stöd de hade fått från vården och om återbesöket hade upplevts som en form av stöd.Metod: Datainsamlingen gjordes med kvalitativa semistrukturerade telefonintervjuer med nio anhöriga till patienter som vårdats tre dygn eller mer på intensivvårdsavdelning. De tillfrågades om deltagande i studien i samband med de närståendes återbesök på post-iva mottagningen.Resultat: Studien resulterade i fem kategorier som var läkarstöd, vårdpersonalens stöd, anhörigas stöd inom familjen, anhörigas situation och tillgänglighet.Slutsats: Denna studie visar att anhöriga känner oro när de närstående kommer hem. De upplever att de närstående är tröttare och både fysiskt och psykiskt förändrade med nedsatt kognitiv förmåga upp till ett år efter vårdtiden på intensivvårdsavdelning. .