Syftet med denna studie var att belysa vilka samtal chefer upplever som svåra att hålla med sina medarbetare och vad i dessa samtal som uppfattas som svårt. I studien undersöktes även på vilket sätt erfarenheter kan ha en påverkan på det svåra samtalet.Studien har undersökt forskningsområdet utifrån en kvalitativ approach och utifrån en fenomenologisk ansats har tio chefer intervjuats utifrån en semistrukturerad intervjuguide om hur de upplever svåra samtal i sin yrkesroll. Resultatet har analyserats utifrån socialpsykologins teori social Kognition och Carl Hovlands kommunikationsmodell. Utifrån de fyra huvudteman som framkom i analysen visade resultatet på att chefer upplever att samtal som rör medarbetarnas hälsa och välmående är de samtal som upplevs som svåra då cheferna har en nära relation med sina medarbetare. Vidare visade resultatet att informanterna upplever att deras tidigare erfarenheter har stor påverkan för hur de upplever och genomför svåra samtal med medarbetare..

Ekonomisk information kan ses som ett instrument för att höja medvetenheten och motivationen hos anställda under förutsättning att den kan förstås och är relevant. Vilken betydelse har samspelet mellan ekonomichefen/controllern och produktionsavdelningen i tillverkande företag? Hur förmedlas ekonomiinformationen? Muntligt, via möten, face-to-face, skriftliga rapporter eller på annat sätt? Förmedlas informationen över huvudtaget? Vilken betydelse har ekonomiinformation för företagens effektivitet? Kan vi bidra till att bekräfta att det finns ett samband mellan spridning av ekonomiinformation och effektivitet? Syftet är att undersöka om sättet att förmedla den information som kommer från ekonomistyrsystemet i form av rapporter och/eller andra sätt att förmedla informationen på, kan tänkas påverka förståelse och motivation hos individer i syfte att öka företagens effektivitet. Vi kan med vår studie visa att det finns ett samband mellan spridning av ekonomiinformation och effektivitet i organisationer, där faktorerna kommunikation, Kognition och motivation spelar en avgörande roll i sammanhanget.

Denna studie handlar om en vidareutveckling GLB?testet. GLB?testet är ett gruppledartest utvecklat av leg. psykolog Kjell Ledin och mäter gruppledarbeteende i tio olika mötessituationer där störning uppstår.

Samhällets digitalisering innebär stora möjligheter till spridning och återbruk av informationsamtidigt som digitala klyftor skapas. Bland de medborgare som inte till fullo anammat den nyatekniken återfinns en stor grupp äldre, något som påverkar dessa individers möjligheter till en höglivskvalité i form av delaktighet, oberoende och god rörlighet. En aspekt i detta sammanhang äräldres möjligheter att åka kollektivt och på egen hand planera och genomföra resor, något somförutsätter en god tillgång till och förståelse av kollektivtrafikinformation. Föreliggandeexamensarbete avser här att belysa kognitiva effekter av det skifte i interaktionsmiljön som sker närkollektivtrafikens tids- och linjeinformation digitaliseras. Studien baserar sig på en situerad ansats tillmänniskans Kognition, ett teoretiskt perspektiv som innebär att tänkandet baserar sig påmultimodala konceptuella erfarenheter.

Min uppsats är deskriptiv och inriktar sig på frågan om hur vetenskaplig socialpsykologisk kunskap används för att bekämpa motståndsgrupper i främmande land. Denna kunskap finns dokumenterad i Joint Publication 3-24 Counterinsurgency Operations 05 October 2009, sammanfattad av Joint Chiefs of Staff (den amerikanska militärledningen).Jag har gjort en analys av detta dokument i form av dokumentanalys med inspiration av diskursanalys, och jag låtit mig inspireras av Foucault och Fairclough. Dokumentet innehåller mycket intressant, läsvärt och tankeväckande socialpsykologiskt resonemang, som nu mera anses vara en viktig del av den amerikanska militärstrategin i lågintensiva krig mot motståndsgrupper i så kallade främmande länder. Dokumentet har till stora delar analyserats utifrån så kallade noder eller huvudbegrepp som används i diskursanalys, som exempelvis ledare, motståndsgrupp, subgrupp, emotion, Kognition och kommunikation, men som också har använts för att binda samman mitt teoriunderlag eller perspektiv.I sammanfattande form vill jag hävda att jag har kommit fram till följande slutsatser; En slutsats är att militären visar hur viktigt de anser att Kognition och emotion är, och hur intimt det hänger samman och är avgörande för att besegra en motståndsgrupp. En annan slutsats är hur kommunikationen påverkar ledaren och motståndsgruppens förmåga att få fram sitt budskap och få folkets stöd.

Digital spelbaserad inlärning handlar om användningen av spel i undervisningssyfte. Få forskare har undersökt dessa spels inverkan på förskolebarns språkinlärning, speciellt med situerat lärande som utgångspunkt. I denna studie har detta gjorts genom en kvalitativ studie när datainsamlingen består av en teoretisk bakgrund, intervjuer och observationer. Studien har sin utgångspunkt i de teoretiska ansatserna situerad Kognition, distribuerad Kognition samt embodiment. Genom att triangulera fynden från intervju, observation och den teoretiska bakgrunden får studien fram ett resultat och svar på studiens frågeställning.

Syftet var att undersöka om sättet att förmedla och hantera ekonomisk information och annan verksamhetsnära information i form av rapporter och/eller andra sätt att förmedla informationen på, påverkar förståelse och motivation hos individer inom sjukvårdsverksamhet, så att det avspeglas positivt på effektiviteten, både vad avser ekonomi och vårdproduktion. En fallstudie gjordes i två landsting för att förstå och förklara informationsförmedlingens betydelse för effektiviteten i sjukvårdsproducerande verksamhet. Personliga intervjuer av det semistandardiserade slaget jämte sekundärdata i form av interna rapporter och andra dokument användes vid datainsamlingen. Analysarbetet gjordes med hjälp av kategorisering av det insamlade materialet jämte ett antal datamatriser. Resultatet av studien visar att det förekommer samband mellan informationsförmedling, motivation, Kognition och effektiviteten hos de studerade klinikerna.

Motivation att lära tillsammans är rubrik på min magisteruppsats, där jag genomfört en aktion inom matematik i den niondeklass jag undervisade. Syftet med aktionen var att försöka skapa en kultur i klassrummet som gynnade viljan att lära. Huvudfrågeställningen var om det var möjligt att stärka elevers lust att lära genom att arbeta tillsammans. Jag uppfattar lärandet som ett samspel mellan tre dimensioner; Kognition, psykodynamik och samhällelighet. I aktionen har Kognition representerats av Vygotskij, men även av Löwing, psykodynamiken av Glasser med sk ?äkta gruppuppgifter? och samhälleligheten av Person och hans indelning av elever i ?kunskapsvilliga?, ?marknadsanpassade? och ?skoltvungna?. Metoden jag använde mig av var att observera elever, indelade i kunskapsheterogena grupper enligt Persson, när dessa arbetade med gruppuppgifter inom området samband.

Bakgrund: Mycket finns skrivetkring strategiarbete i större företag men míndre om hur små företag tänker och agerar strategiskt. Därför är det av vikt att öka kunskapen om hur det strategiska arbetet bedrivs i dessa företag, för den akademiska världen, företagarna själva samt deras intressenter. Syfte: Denna uppsats syftar till att bidra med kunskap om och förståelse för småföretagarnas strategiska arbete. Genomförande: Företagsledaren i småföretag är den person som enskilt har mest makt att påverka företagets handlingar. Uppsatsen baseras därför på en kvalitativ undersökning av företagare i 14 sörmländska småföretag.

Syftet var att undersöka om sättet att förmedla och hantera ekonomisk information och annan verksamhetsnära information i form av rapporter och/eller andra sätt att förmedla informationen på, påverkar förståelse och motivation hos individer inom sjukvårdsverksamhet, så att det avspeglas positivt på effektiviteten, både vad avser ekonomi och vårdproduktion. En fallstudie gjordes i två landsting för att förstå och förklara informationsförmedlingens betydelse för effektiviteten i sjukvårdsproducerande verksamhet. Personliga intervjuer av det semistandardiserade slaget jämte sekundärdata i form av interna rapporter och andra dokument användes vid datainsamlingen. Analysarbetet gjordes med hjälp av kategorisering av det insamlade materialet jämte ett antal datamatriser. Resultatet av studien visar att det förekommer samband mellan informationsförmedling, motivation, Kognition och effektiviteten hos de studerade klinikerna.

I allt högre utsträckning väljer konsumenter att undvika TV-reklam som företag exponerar dem för, alternativet har således blivit att integrera produkter och varumärken i TV-serier för att göra den omöjligt för konsumenter att zappa bort. Denna uppsats syftar till att undersöka produktplacering i TV-serier och vilka faktorer i marknadskommunikationsprocessen, individers perception och Kognition som företag bör ta i beaktning när de använder sig av produktplacering för att exponera sitt varumärke.Genom att be ett antal respondenter se ett avsnitt av en svensk TV-serie och sedan besvara frågor relaterade till produktplacering och avsnittets innehåll, urskiljs de faktorer som ligger till grund för erinran av varumärken.Resultatet visar på att bruset i marknadskommunikationsprocessen inte påverkar respondenterna i den grad teorin beskriver och den enda faktorn där samband uppvisades rörde individens sinnesstämning. Dessutom fann vi att respondenterna uppmärksammade varumärken i högre utsträckning om dessa var integrerade i handlingen, verbalt exponerades samt om det exponeras både verbalt och visuellt. Det visades även att respondenternas intressen var korrelerade med vilka varumärken som uppfattades samt att varumärken som exponerades vid upprepade tillfällen lättare kunde urskiljas. Företag bör därför ta dessa undermedvetna faktorer i beaktning när de använder sig av produktplacering som marknadsföringsmedel..

Det svenska förarprovet har vuxit fram ur praktisk yrkeserfarenhet. Oavsett vilken trafikinspektör som bedömer ett specifikt körprov ska bedömningen göras lika. Kognitiva egenskaper bedöms i körprovet genom att observera handlingar och beteenden. Syftet med denna uppsats var att ur ett teoretiskt perspektiv undersöka hur trafikinspektörer bedömer Kognition, för att undersöka vilka likheter och skillnader som finns. Tre analyser gjordes utifrån tolv intervjuer med trafikinspektörer vid två av Vägverkets förarprovskontor.Trafikinspektörerna ombads beskriva vad som är viktigt hos en bilförare.

Ätstörningar utgör ett stort problem i samhället, behandlingen är resurskrävande och återfallsrisken är hög. Därför är det både ur ett samhälls- och ur ett individperspektiv av stor vikt att öka kunskapen om varför sjukdomen är så svårbehandlad. Denna kvalitativa studie undersöker ätstörningar kopplade till identitet. Syftet är att fördjupa förståelsen för identitetens betydelse för tillfrisknande från ätstörning samt om, och i så fall hur, identiteten förändras i processen från ätstörd till friskförklarad. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio kvinnor som tillfrisknat från en ätstörning.

Vårt magisterarbete är en 3D-animation som ska simulera en bergochdalbana. Vår uppgift har varit att ta reda på hur man genom illusioner kan lura människans hjärna att se djup även då bilden är helt platt. Vårt främsta verktyg vi använt oss av är glasögon med röd- och cyanfärgade filter. Till vår produktion har vi anlitat andra studenter för att komponera musik och mixa 5.1-ljud. Allt för att öka upplevelsen ännu mer..

Produktplacering har växt i popularitet över åren och används i allt fler typer av medier. Det har gjorts flera studier om konsumenters attityder till produktplacering men endast ett fåtal av dem har gjort en distinktion mellan konsumenters attityder till produktplacering i olika slags medier. Genom att använda fokusgrupper ska denna studie därmed undersöka studenters attityder till produktplacering i de fyra följande medierna; filmer, musikvideor, datorspel samt bloggar. För att ta reda på detta användes ABC-modellen av attityder och studenternas attityder delades upp under de tre olika kategorierna inverkan, beteende och Kognition. Resultaten visar att studenter överlag är positiva till produktplacering i filmer och anser att det ofta är en naturlig del av filmer.