Syftet med detta arbete var att undersöka hur pedagogen kan arbeta med värdegrundsfrågor utifrån en saga och koppla detta till elevernas vardag. Den kvalitativa undersökningen gjordes under en treveckorsperiod i en förskoleklass. Undersökningsgruppen bestod av fyra slumpmässigt utvalda elever. Resultatet visade att tre av fyra elever ganska omgående förstod sagans innehåll och budskap, medan en elev behövde längre tid på sig att se sambandet och förstå sagans budskap, det vill säga den värdegrund som sagan ger uttryck för. Samtliga elever såg kopplingen mellan sagans budskap och den egna verkligheten.

Syftet med denna studie var att belysa vilken betydelse utövandet av ett kognitivt förhållningssätt skulle kunna ha för tonåringar i deras vardag. Metoden som användes var halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem personer som var utbildade och insatta i den kognitiva terapin. Intervjuerna tolkades och analyserades utifrån en hermeneutisk ansats. Resultatet visade att det kognitiva förhållningssättet med utgångspunkt i den kognitiva terapin, har betydelse för tonåringar. Genom att arbeta utifrån den kognitiva terapins ram kan professionella få den unge att fundera kring samband mellan tanke, känsla och handling.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på vad pedagogerna anser om fysisk aktivitet som hjälpmedel vid elevernas långsiktiga inlärning. Forskningsbakgrunden belyser bland annat delar av hjärnans utveckling, inlärning samt fysisk aktivitet i skolan. Metoden som användes i genomförandet av undersökningen var semistrukturerade intervjuer. Sex stycken pedagoger med olika utbildningar och från olika arbetsplatser har intervjuats. Resultaten av undersökningen visar att de flesta pedagogerna använder sig av fysisk aktivitet för att underlätta den långsiktiga inlärningen hos eleverna.

Varje dag insjuknar mellan 15-20 kvinnor i bröstcancer. Då en fjärdedel av all cancer som drabbar kvinnor är bröstcancer gör det den till den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor. Drabbade kvinnor försöker på olika sätt hantera de känslor som uppstår efter en cancerdiagnos. Syftet med denna studie är att utifrån vårdvetenskaplig forskning få en överblick över kvinnors upplevelser av vad som hjälper dem hantera sin vardag. Detta sker på olika sätt beroende på person och situation.

Syftet med vår undersökning var att se om det går att öka elevernas skrivglädje genom att använda olika mottagare i skrivövningar. Eleverna som deltog i undersökningen var en klass med 19 elever i år 5. Mätinstrumenten som vi använde oss av var enkäter, loggböcker och observationer. Vi kunde se att elevernas skrivglädje varierade beroende på vem som var mottagare till texten samt hur skrivövningen var utformad. Vad som däremot var svårt att se var om skrivglädjen ökade..

Denna studie syftar till att belysa elevperspektiv på språkintroduktionsprogrammet. Elevernas perspektiv är därmed kärnan i studien. Vikten ligger på elevernas uppfattning om sin tid på introduktionsprogrammet samt introduktionsprogrammets betydelse för elevernas framtida utbildningsval. Genomförandet av studien bygger på kvalitativa intervjuer vilket har skett genom semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide. Resultatet visar att eleverna är enade i sin syn på språkintroduktionsprogrammet och dess funktion för vidareutbildning.

Denna studie syftar till att belysa elevperspektiv på språkintroduktionsprogrammet. Elevernas perspektiv är därmed kärnan i studien. Vikten ligger på elevernas uppfattning om sin tid på introduktionsprogrammet samt introduktionsprogrammets betydelse för elevernas framtida utbildningsval. Genomförandet av studien bygger på kvalitativa intervjuer vilket har skett genom semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide. Resultatet visar att eleverna är enade i sin syn på språkintroduktionsprogrammet och dess funktion för vidareutbildning.

?Syftet med vårt examensarbete är att belysa och analysera 9 lärares syn på kunskap och lärande i förhållande till deras respektive ämne, samt se hur de verkställer detta i sin undervisning.  Vi vill se vilka likheter och eventuella skillnader det finns bland lärarnas syn- och arbetssätt både i arbete med yngre barn (år 1-3) och äldre barn (år 5-9), för att kunna urskilja mönster och avvikelser.Då vi vill ta reda på vad dessa lärare upplever, tycker och tänker kring kunskap och lärande har vi valt en kvalitativ utgångspunkt och kommer därför att använda oss av kvalitativa intervjuer och direktobservationer. Detta för att få djupare beskrivningar och att få veta mycket om ett begränsat antal personer.Resultatet visar på att lärarnas syn på kunskap är något mer än bara ren fakta, som man har nytta av i sin vardag utanför skolan och att själva ?vägen till kunskap? är kunskap, då sökandet i sig är det viktiga. Tankarna om lärande handlar om elevernas utveckling utifrån utmanande och meningsfull undervisning.

Vi har i denna studie undersökt vilka uppfattningar ett urval pedagoger i skolan har när det gäller motorikens betydelse för elevernas skolprestationer. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer och analyserat dessa utifrån ett fenomenografiskt perspektiv. Resultatet visade att pedagogernas olika uppfattningar om motorikens betydelse kunde delas in i två huvudkategorier. Den ena uppfattningen är att pedagogerna tycker sig kunna se ett samband mellan elevernas motorik och deras självkänsla och/eller koncentrationsförmåga. Den andra uppfattningen är att lärarna kan använda sig av motoriken som ett redskap i undervisningen för att förbättra elevernas skolprestationer.

ABSTRACTThe purpose of this thesis has been to increase the knowledge about the life situation for next of kin who are caring for the elderly and mentally disabled. Also, the impact of ?supportive actions? on the quality of life for the next of kin has been assessed. This study tried to answer the following questions:? How do next of kin perceive their every day life.? Do supportive actions lead to a better situation in your every day life.? Do supportive actions raise the quality of life for next of kinTo answer the questions above a qualitative method was used.

Abessinienskolan är en struktur. Eleven har en hemvist i sin klass för att så gradvis knyta an till årskursen, skolan och samhället. Skolan har en struktur med en gemensam mitt omslutet av egna klassrum och terrasser. De vetter ut mot det omgivande landskapet som eleven kan utforska. Klassrummen består av en serie fristående volymer anpassade till terrängen där varje klassrum är slutet för koncentration, med utblick över och i anslutning till landskapet.

Bakgrund: Matematik är fortfarande enligt forskning ett ämne med hög status, men trots detta är det få elever som har förståelse för varför matematik är ett viktigt ämne i skolan, menar Malmer (2002). Eleverna relaterar sällan till att det är ett verktyg för att klara av sin vardag (Malmer,2002). Likaså menar Björklund (2009) att vi inte är uppmärksamma på att matematik till större del omringar vår vardag. Språket är nyckeln till att förstå och kunna arbeta med matematik (Bernstein, 2000; Boaler, 1998 och Wistedt och Martinsson, 1996).Syfte: Syftet i sin helhet handlar om att belysa hur elever resonerar kring sina kunskaper och lärande i ämnet matematik. Studien undersökte, förutom syftet, hur elever kopplar sina kunskaper till vardagssituationer och språkets betydelse för erövrande av matematik.Metod: Vi har gjort en kvalitativ undersökning som har ett kvantitativt underlag.

I skollagen (SFS 2010:800) finns beskrivet ?Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i denna lag? (8§). Likvärdigheten i svensk skola har fallit sedan slutet av 1980-talet och en betydande andel elever går ut grundskolan utan att klara de grundläggande nationella målen. Skillnaderna mellan elevernas resultat i svenska kommuner är märkbart stora. Forskning visar att det finns många faktorer, såväl interna som externa, vilka påverkar elevernas skolresultat.

Med utgångspunkt i variationsteorin valde vi ett naturvetenskapligt lärandeobjekt (materians egenskaper) och genomförde en så kallad Learning study. Elevernas förståelse av lärandeobjektet före och efter undervisning har undersökts med hjälp av intervjuer. Elevernas lärande har jämförts med de möjligheter som erbjudits i den videofilmade undervisningen. Två klasser i skolår fem har deltagit i studien. Efter genomförd undervisning i den första klassen analyserades lärandet med avseende på specifika kritiska aspekter.

Vi har idag god tillgång till tekniska hjälpmedel för att förmedla kunskap, Statistiska Centralbyråns [SCB] undersökningar från Sverige visar att nästan alla i åldrarna 16-24 år har tillgång till en dator i hemmet. För många av våra barn och ungdomar är det vardag att kunna hantera en dator. Detta skapar goda förutsättningar för ett fortsatt användandet av film i matematikundervisningen. Forskning visar att användandet av mediepedagogik är gynnsamt för språkutvecklingen och ett välutvecklat matematiskt språk är en av förutsättningarna för att kunna utveckla den matematiska förståelsen.Studien behandlar matematiska filmer av den art man finner på internet. Syftet är att studera hur gymnasielever använder sig av dem, vilka parametrar som fångar elevernas förståelse och intresse samt att få svar på vilka vinster och möjligheter mediet kan ge enligt eleverna.