Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger på en kommunal skola arbetar med estetiska inslag i sin undervisning och varför de gör detta. Vidare var syftet att få reda på vilka resurser som behövs för ett vidgat användande av estetiska inslag i undervisningen. Genom kvalitativ forskning har jag intervjuat fyra pedagoger om deras användning av estetiska inslag. Resultatet visade hur de intervjuade använder sig av estetiska inslag i sin undervisning. Det visade också vilka motiv de har för att använda sig av dessa inslag.

Vår studie har haft som syfte att undersöka hur några elever i år 8 multimodalt designar sin förståelse av utvalda kunskapsområden, med koppling till kursplanerna för Engelska och Moderna språk, genom sin produktion av digitala bildspel. Vi har frågat oss: Hur sorterar och bearbetar eleverna information från olika medier? Hur designar eleverna ett eget kommunikativt innehåll och hur använder de olika semiotiska modaliteter i sin representation av detta? Vilka tecken på lärande kan vi finna hos eleverna genom att studera deras visuella representationer och genom att analysera deras intervjusvar? För att få svar på våra forskningsfrågor har vi analyserat och tolkat elevers bruk av semiotiska modaliteter såsom skrift, bild och layout i samband med designen av bildspel. Vi har även genomfört intervjuer med de flesta av deltagarna. Vår studie visar att dessa elevgrupper använt en mängd resurser för att multimodalt designa sitt lärande.

Med denna studie är vår ambition att undersöka hur omorganisationen av arbetet med modersmålet implementeras i Malmö stads förskolor och hur denna tas emot ute i verksamheten. Vi vill få syn på tanken bakom omorganisationen och vad det är för resurser som krävs för att lyckas med en implementering. Syftet med denna studie är att studera hur det fungerar när ett nytt projekt ska implementeras i förskoleverksamheten och hur detta tas emot av pedagogerna. Här kommer vi också studera förskolans traditioner närmre samt undersöka hur det pedagogiska samarbetet mellan förskolorna och språkutvecklarna fungerar ur pedagogernas perspektiv. Vi utgår ifrån följande frågeställningar: Hur fungerar samarbetet mellan förskolorna och språkutvecklarna? Hur påverkas pedagogerna av sin omgivning vid implementering i verksamheten? Vilka förutsättningar gynnar en framgångsrik implementering och verksamhet med barnen? När vi har analyserat vårt material har vi använt oss av teori om implementering.

Tillväxt är ett mångfacetterat begrepp som idag mäts med olika mätinstrument såsom omsättning, resultat eller anställning. Olika mätverktyg gynnar företag olika och graden av tillväxt är beroende av hur och vad som egentligen mäts. Begreppets innebörd är även otydligt inom forskning då det definieras olika i olika studier. Problem uppstår därför när jämförelser mellan olika studier görs. Företag jämförs ofta med avseende på hur mycket de växer och de starkast växande företagen hyllas och ses som framgångssagor. I Sverige delar Dagens Industri årligen ut pris till årets snabbast växande företag och utser dessa till Gaseller.

Studien belyser uppfattningar om och av barn med ADHD samt uppfattningar av ADHD-diagnosens betydelse för undervisningen. Det empiriska materialet är insamlat genom kvalitativa intervjuer med en fenomenografisk ansats. Urvalet består av fyra personer som på olika sätt har anknytning till skolan. Barn med diagnosen ADHD uppfattas som impulsstyrda, hyperaktiva och att de har koncentrationssvårigheter. En fastställd diagnos kan å ena sidan ses som en fördel då den sätter ord på barnets svårigheter, men å andra sidan kan den även ses som en nackdel eftersom att diagnosen kan ha en viss stämplande effekt.

När befolkningen blir allt äldre, samhället förväntas bli effektivare, hemtjänstens ansvarsområde breddas och konkurrensen från privata aktörer växer; så behöver hemtjänsten anpassa sig, vilket kräver fler resurser. Frågan är dock hur det fungerar och hur effektiv vår hemtjänst är? Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för effektiviteten inom hemtjänsten i området Örnsberg/Aspudden i stadsdelsförvaltningen i  Hägersten/Liljeholmen i Stockholms stad. Detta har undersökts utifrån ett personal- respektive brukarperspektiv, genom en enkätundersökning för personalen och en semistrukturerad intervju med en brukare.Uppsatsen har främst en kvalitativ ansats och grundar sig på teorier kring effektivitet och kvalitet.Studien har visat att både personalen och brukaren känner en hög nöjdhet till hemtjänsten i Hägersten/Liljeholmen. De känner båda att arbetet som ska göras hinns med och personalen upplever ingen stress.

Den ekonomiska utvecklingen har tvingat företag att specialisera sig, och därmed söka samarbeten externt för att få tillgång till de resurser som tidigare fanns internt. För att säkerställa inköp av dessa resurser har företag valt att genomföra inköpen genom nätverk av nära samarbeten. Genom utvecklingen inom IT och med den skärpta konkurrens som globaliseringen bidragit till har behovet att skära kostnader ökat och omvända e-auktioner har börjat användas vid inköp. Syftet med denna uppsats är att jämföra användning av omvända e-auktioner med nätverksinköp, för att vidare kunna se vilka effekter användningen av omvända e-auktioner har ur säljarens perspektiv. Jämförelsen har gjorts med hjälp av teorier och modeller för de bägge inköpsmetoderna.

Uppsatsen har till syfte att kartlägga problematiken med inflytandegrad och olika förutsättningar för politiskt deltagande för Malmö stads invånare genom Malmöinitiativet och Malmöpanelen. Det är två demokratiska innovationer som implementerats i Malmö stad för att utöka invånarnas politiska delaktighet och stärka legitimiteten i politisk beslutsfattning. Studien har en demokratiteoretisk utgångspunkt som ligger till grund för att förstå de relevanta aspekterna av undersökningsobjektet. Dokumentforskning och intervjuer används för informationsinsamling om Malmöinitiativet och Malmöpanelen. Resultatet analyseras genom det demokratiteoretiska ramverket.

Bakgrund och problembeskrivning: Revisionsprocessen har p?verkats av digitaliseringen genom att arbetsprocesser och teknikanv?ndning f?r?ndras. Detta har medf?rt b?de f?rdelar och utmaningar f?r revisionsf?retag i olika storlekar. Mindre f?retag kan ha problem med resurser och inf?rande av ny teknik, medan st?rre f?retag kan utnyttja sina omfattande resurser f?r att anpassa och f?rb?ttra sina digitala verktyg. Syfte: Syftet med studien ?r att analysera hur digitaliseringen p?verkat revisionsprocessen och unders?ka eventuella skillnader mellan mindre och st?rre revisionsf?retag.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, SSA136, fördjupningskursVt 2013Handledare: Kaarlo Voionmaa Examinator: Qarin Franker.

The aim of this systematic review is to study the scientific literature related to the implementation of evidence-based nursing..

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förståelse för NPM och resursfördelning med avseende på resursfördelningsmodeller och dess användning i offentlig sektor. Metod: Utifrån studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod använts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrån skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag på lika villkor?. Detta ställer stora krav på den resursfördelningsmodell som är framtagen av barn- och ungdomsnämnden i Gävle.

Sammanfattning Titel: Nätoperatörers val av MVNO ? förutsättningar för lönsamma samarbeten Författare: Charles Wade, Jesper Wiberg och Johan Öquist Handledare: Professor Allan T. Malm och doktorand Magnus Wide Nyckelord: Mobiltelefonibranschen, MVNO, nätoperatörer, resurser, marknadssegment Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera under vilka förutsättningar nätoperatörer kan skapa lönsamma samarbeten med MVNOs. Metod: Uppsatsen utgår från nätoperatörens perspektiv och är en kvalitativ underökning. Teorin inleds med det resursbaserade synsättet och behandlar sedan marknadssegmentering, positionering och samarbetsteori med alliansteori som främsta inslag.

Bakgrund: På grund av bl a globalisering har förutsättningar för internationell verksamhet förändrats. Det är idag lättare att ta kontakt med andra länder vilket kan vara nödvändigt för att hålla en verksamhet vid liv. Även mindre företag ges möjligheter att etablera sig internationellt, trots att tillgång till resurser kan tyckas begränsa deras internationaliseringsprocesser. Syfte: Att undersöka mindre, teknikbaserade företags val av organisationsform vid internationalisering, vilka motiv som ligger bakom en internationalisering samt hur man väljer vilken utländsk marknad för en etablering. Resultat: Det som framkom från intervjuer gjorda med fyra företag belägna i Mjärdevi Science Park, Linköping, analyseras med hjälp av den referensram som baseras på vedertagna teorier kring företags internationaliseringsprocesser.

Detta Examensarbete är en undersökning av företag som organiserat sin verksamhet efter produkternas flöden genom produktionen. De anställda arbetar i lag från order till leverans med en och samma produkt. Genom kompetensutveckling och breddade arbetsuppgifter för de anställda, i kombination med befintlig eller ny produktionsteknik, skapas möjligheter för ökad effektivitet och produktivitet. De anställda utbildas för flera och nya arbetsuppgifter där de växlar mellan operativa arbetsuppgifter och administrativa arbetsuppgifter. Arbetsgrupperna ansvarar för de resurser som företaget disponerar, samt styr och följer upp verksamheten mot uppställda mål för till exempel leveranssäkerhet och produktivitet.