Sök:

Sökresultat:

10355 Uppsatser om Kliniska studier - Sida 15 av 691

Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att vara yrkesverksamma: En litteraturstudie

Det kan finnas svårigheter att som nyutexaminerad sjuksköterska göra vissa bedömningar och visa på kliniska skickligheter i yrkesutövningen. Nyutexaminerade sjuksköterskor har ett behov av att få introduktion för att kunna träna upp yrkesskickligheten. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att vara yrkesverksam. Tio vetenskapliga studier analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier: rädsla för att göra misstag och inte känna sig förberedd, kommunikation med andra är komplicerat och betydelsefullt, stöd och vägledning är centralt samt tillfredställelse och stolthet i yrket. Resultatet visar att en framträdande skillnad från studietiden var det stora ansvaret och att de genomgick en transition från att vara student till att bli yrkesverksam sjuksköterska.

Stöd av handledare under verksamhetsförlagd utbildning

Sjuksköterskeutbildningen på högskolor i Sverige utgörs av teoretiska och praktiska studier, uppdelat på sex terminer. I den svenska utbildningstraditionen var upplägget att en person, lärare eller handledare, hade kunskapen om ett ämne där studenten skulle ställa frågor för att få ta del av denna kunskap. Denna tradition återfanns även i yrkesutbildningar så som sjuksköterskeutbildningen, även om den då lade mycket ansvar hos både studenten och handledaren. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga hur sjuksköterskestudenter i termin 4 uppfattade det stöd de fick av sina handledare (kliniska sjuksköterskor) under VFU placeringarna i termin 4. Dessutom efterfrågades de egenskaper studenterna ansåg att en god handledare bör ha.

Skillnader i diagnostiskt utfall mellan undersökningsmetoderna datortomografi och magnetisk resonanstomografi av ländrygg

Under våra Kliniska studier på radiologisk avdelning har vi noterat att patienter med ländryggsbesvär undersöks i ungefär lika stor utsträckning med metoderna DT och MRT. Detta har väckt intresse för att utreda om det finns skillnader i det diagnostiska utfallet mellan metoderna. Fram tills idag saknas det forskning inom det aktuella området vilket föranledde denna studie. Syftet med denna studie är att utvärdera metodernas tekniska möjligheter och begränsningar för säkerställande av diagnos, samt att se om det finns skillnader i det diagnostiska utfallet mellan dessa tekniker. 100 patientfall från Norrbottens läns landsting studeras, 50 patienter för respektive metod.

Sjuksköterskestudenters uppfattning av möten med palliativa patienter och handledning samt stöd i detta

Bakgrund: Sjuksko?terskestudenter kommer i kontakt med palliativa och cancerpatienter flertalet ga?nger under sin kliniska utbildning. Detta pa?verkar studenterna olika ka?nsloma?ssigt. Fo?r att hantera dessa nya upplevelser tilldelas studenter en handledare som skall ge sto?d, undervisa och guida dem under den kliniska utbildningen.Syfte: Syftet med studien var att underso?ka sjuksko?terskestudenter uppfattning av mo?tet med palliativa patienter samt erha?llen handledning i samband med dessa mo?ten.Metod: Metoden till denna kvalitativa studie var tva? semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med ett bekva?mlighetsurval av studenter som haft klinisk utbildning pa? hematolog, onkolog eller palliativ avdelning.Resultat:Va?rd av palliativa patienter eller patienter med cancer uppfattades som en sorglig, sva?r, obekva?m men la?rorik upplevelse.

Det kliniska användandet av Sacroilica-ledstester av sjukgymnaster i primärvården inom landstingen i Sverige: En randomiserad enkätstudie.

Livstidsprevalensen för ländryggsmärta är cirka 80%. Av dessa anses 13% ha sitt ursprung i Sacroiliaca-lederna. Vanliga uppkomstorsaker för SI-ledsproblematik är graviditet, feltramp, fallolyckor, sittande på ena sidan eller halkolyckor. SI-ledstester syftar till att påvisa ökad/minskad ledrörlighet eller provocera smärta. Forskning talar för användandet av smärtprovokationstester, framför allt ?thigh thrust test? och ?compression test? samt användandet av minst 3 positiva tester för diagnostik.

Betydelsen av individualiserad information till hjärtsviktspatienter

Inledning: Risken för återinskrivning minskar om patienten har kunskap och kan hantera hjärtsvikten utifrån egenvårdsråd. Förmågan att ta till sig information har även en central roll i detta. Hjärtsviktspatienter med dålig följsamhet i sin egenvård av sjukdomen skrivs oftare in än de som har bra följsamhet. Minskad förståelse och kunskap kring sjukdom leder till minskad möjlighet för patienten att förstå information, läsa och följa medicinska rekommendationer samt skriftliga och muntliga instruktioner.Metod: Ett frågeformulär delades ut till patienter på två hjärtsviktsmottagningar i Mellansverige. Skillnader mellan skriftlig information testades mot skriftlig och muntlig information och analyserades med Mann-Whitney U test.

Effektivisering av anläggningsutnyttjande i Limträfabrik 2, Bygdsiljum

Främre korsbandet är en av knäledens viktigaste stabiliserande strukturer. En korsbandsskada är den vanligaste ledbandsskadan som drabbar knäleden och kan i vissa fall medföra permanenta funktionsnedsättningar. Idag råder delade meningar om vilka individer som ska opereras respektive behandlas konservativt och det finns flera faktorer att ta i beaktande innan beslut om operation kan tas. Oavsett behandlingsval är sjukgymnastisk rehabilitering nödvändig i syfte att förbättra patientens välbefinnande och fysiska kapacitet. Dessutom är sjukgymnastens roll i detta sammanhang oklar och behöver förtydligas.

Sjuksköterskors och närståendes upplevelser av palliativ sedering i livets slutskede

Bakgrund: Sjuksko?terskestudenter kommer i kontakt med palliativa och cancerpatienter flertalet ga?nger under sin kliniska utbildning. Detta pa?verkar studenterna olika ka?nsloma?ssigt. Fo?r att hantera dessa nya upplevelser tilldelas studenter en handledare som skall ge sto?d, undervisa och guida dem under den kliniska utbildningen.Syfte: Syftet med studien var att underso?ka sjuksko?terskestudenter uppfattning av mo?tet med palliativa patienter samt erha?llen handledning i samband med dessa mo?ten.Metod: Metoden till denna kvalitativa studie var tva? semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med ett bekva?mlighetsurval av studenter som haft klinisk utbildning pa? hematolog, onkolog eller palliativ avdelning.Resultat:Va?rd av palliativa patienter eller patienter med cancer uppfattades som en sorglig, sva?r, obekva?m men la?rorik upplevelse.

Är gurkmeja ett realistiskt alternativ för behandling av hundar med gastrointestinala besvär?

Traditionellt sett har gurkmeja använts för medicinskt bruk i många olika länder och kulturer för en rad olika besvär på både djur och människor. Användningen idag är framför allt som kosttillskott, som del i digestionsbefrämjande medel och för att lindra ledbesvär. I Sverige idag är Galexir det enda godkända traditionellt växtbaserade läkemedlet innehållande gurkmeja. Gurkmeja har visat sig ha låg biotillgänglighet, men höga koncentrationer uppnås lokalt i tarmen vilket skulle kunna göra mag-tarmbesvär till en bra indikation för användandet av gurkmeja. Den här litteraturstudien syftar till att ta reda på om gurkmeja kan ha potential att användas på hundar med gastrointestinala besvär. Sjukdomar såsom gastrit, magsår, enterit, kolit, Inflammatory bowel syndrome (IBS) och Inflammatory bowel disease (IBD) kan ses hos hund.

Ortopeders upplevelser av vilka faktorer som motiverar en främre korsbandsoperation och sjukgymnastens roll i beslutfattandet

Främre korsbandet är en av knäledens viktigaste stabiliserande strukturer. En korsbandsskada är den vanligaste ledbandsskadan som drabbar knäleden och kan i vissa fall medföra permanenta funktionsnedsättningar. Idag råder delade meningar om vilka individer som ska opereras respektive behandlas konservativt och det finns flera faktorer att ta i beaktande innan beslut om operation kan tas. Oavsett behandlingsval är sjukgymnastisk rehabilitering nödvändig i syfte att förbättra patientens välbefinnande och fysiska kapacitet. Dessutom är sjukgymnastens roll i detta sammanhang oklar och behöver förtydligas.

På vilket sätt är oxytocin intressant för behandling av autism?

Bakgrund: Autism är ett medfött funktionshinder som innebär symtom inom tre huvudområden; bristande social förmåga,kommunikationssvårigheter och upprepade stereotypa rörelser. Idag saknas effektiv behandling för dessa komplexa symtom, något som förbryllar forskarna. Oxytocin är ett neurohormon i kroppen som påverkar våra relationer till andra människor på olika sätt, hur väl vi knyter an, litar på och förhåller oss till andra. Studier som testat oxytocinets effekter på olika sociala beteenden har väckt intresse för huruvida oxytocin kan vara användbart för behandling av autism.Syfte: att med hjälp av randomiserade Kliniska studier undersöka på vilket sätt oxytocin kan vara användbart för behandling av autism.Resultat: Oxytocin hade goda effekter på de olika autistiska symtom som det i studierna testades förså som repetitiva beteendemönster, förmåga att läsa av känslor hos andra, förmåga att uppfatta känslomässigt innehåll i tal och påverkan på det sociala beteendet. Dessutom fann man i en studie att barn med autism generellt hade lägre halt oxytocin i blodet än friska barn i samma ålder och att det förekom avvikelser i hur halten oxytocin hängde samman med olika färdigheter.Slutsats: Det som är intressant för behandling av autism är oxytocinets förmåga att både stärka det sociala engagemanget och samtidigt dämpa de repetitiva beteendena.

GOD PALLIATIV VÅRD

Allt eftersom fler människor dör på sjukhus eller vårdas av vårdpersonal hemma eller på särskilt boende innebär det för sjuksköterskan att mötet med patienter i livets slut inte går förbisedd. Inom alla delar av vården möter sjuksköterskan patienter i livets slut och i vårdandet av dessa patienter är sjuksköterskans yrkesroll betydelsefullt. Patienter i livets slut och anhöriga ska bli tillgodosedda adekvat vård och bemötande för att livskvalité ska uppnås. Studier och rapporter har dock visat att inom detta område råder det brister och sjuksköterskans upplevelse av vård vid livets slut inte alltid upplevs positivt. Syftet med denna studie var att genom ett sjuksköterskeperspektiv undersöka vilka faktorer som ansågs av sjuksköterskan vara betydande för att uppnå god palliativ vård samt vilka eventuella utmaningar som sjuksköterskan upplevde i den palliativa vården.

Symmetrisk Lupoid Onychodystrofi : en autoimmun reaktion i hundens klor?

Symmetrisk Lupoid Onychodystrofi (SLO) är troligen en immunmedierad klosjukdom som kan drabba hundar symmetriskt på alla tassar. Vanligtvis börjar symptomen på en enda klo men sprider sig inom en kort tidsperiod vidare till fler klor. Hundar kan drabbas av SLO hela livet men symptomen börjar vanligtvis i 3-8 års ålder. Kliniska tecken på SLO är onychomades (klolossning) med återväxt av dystrofa (missformade) klor. Pulpan innehåller nerver och blodkärl, och när klokapseln lossnar lämnas den känsliga pulpan oskyddad vilket ofta leder till mycket smärta och hälta för hunden.

Ultraprocessade livsmedels effekt p? energiintag och kroppsvikt - En systematisk litteratur?versikt av randomiserade kontrollerade studier

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versikt ?r att unders?ka hur ett h?gt intag av ultraprocessade livsmedel (UPF) p?verkar energiintag och kroppsvikt. Metod: Litteraturs?kningen f?r denna ?versikt genomf?rdes i databaserna PubMed och Scopus. Inklusionskriterier var randomiserade kontrollerade studier (RCT-studier) skrivna p? svenska eller engelska med en vuxen population p? ?ver 18 ?r med normalvikt, ?vervikt eller obesitas (BMI>18.5 kg/m2). Exklusionskriterier var icke RCT-studier samt barn/ungdomar under 18 ?r, sjuka eller underviktiga individer (BMI.

Mul- och klövsjukas smittspridning och förmåga att smitta vilda djur

Mul- och klövsjuka är en epizooti av stor betydelse. Viruset är relativt miljötåligt och kan transporteras långa sträckor i atmosfären vid gynnsamma väderleksförhållanden. I februari 1966 blåste Mul- och klövsjukeviruset 100 km över Öresund ifrån svinbesättningar på danska sidan och infekterade nötkreatur på den svenska sidan. Viruset kan även smitta via objekt som varit i kontakt med smittan och via livsmedel ifrån smittade djur. Nöt är vanligtvis det djurslag som är känsligast och som får mest allvarliga kliniska symptom. 1997 skedde dock ett utbrott av serotyp O i Taiwan som smittade svin men inte nöt.

<- Föregående sida 15 Nästa sida ->