Studiens syfte var att bidra med kunskap om hur kliniska psykologer uppfattar och förhåller sig till sexmissbruk i klinisk verksamhet. Sex psykologer, med erfarenhet inom missbruksvården deltog i intervjuer och resultatet analyserades utifrån IPA. Fyra teman framkom: sexmissbrukets osynlighet, sexmissbruk som ett sökande, ytterligheter och sexmissbrukets komplexitet. Sexmissbruk betraktades som ett komplext fenomen, var i det ryms många ytterligheter. Det upplevdes som osynligt i utbildningen, kliniken och samhället och beskrevs som ett sökande eller självskadebeteende hos individen.

Världsmarknaden för läkemedel växer stadigt då världens befolkning blir allt äldre och allt fler människor världen över har råd med läkemedel. Men företagen i branschen står inför en rad utmaningar med bland annat ökad konkurrens, ökad prispress, samt minskande produktivitet inom FoU (forskning och utveckling). Allt färre nya läkemedel når marknadslansering samtidigt som FoU-kostnaden för varje nytt läkemedel ökar. Den kliniska fasen (då läkemedlet testas på människor) utgör en stor del av kostnadsökningen. Antalet kliniska prövningar i Indien och Kina ökar kraftigt.

Syftet med studien var att beskriva hur arbetsterapeuter inom primärvården kliniskt resonerar om individer med stressrelaterad ohälsa. Sju arbetsterapeuter verksamma inom primärvården deltog i studien. Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer och insamlad data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Analys av data resulterade i tre kategorier ?förändring av klientens livssituation mot en bättre balanserad vardag?, ?Underlätta förändring genom ett gott samarbete? samt ?yttre faktorers betydelse på arbetet?.

SammanfattningBakgrunden beskriver hur barnmorskans arbete ska byggas på vetenskap och beprövad erfarenhet enligt gällande författningar, förordningar, föreskrifter och andra riktlinjer. Det åligger därför barnmorskan att kunna söka, analysera och kritiskt granska relevant kunskap för att kunna delta i utvecklingsarbete eller dess utvärdering. Det finns ett värde i att reflektera över befintliga rutiner och vid behov medverka till en förändring samt implementera ny kunskap. Kliniska riktlinjer har tagits fram för att underlätta det kliniska arbetet och det är därför viktigt att riktlinjerna innehåller evidensbaserad forskning. Syftet med studien var att granska och värdera kvaliteten av lokala behandlingsriktlinjer gällande mödrahälsovårdens basprogram.

Syftet med den här studien var att beskriva sjuksköterskans omvårdnad av patienter med feber. Designen som användes var en deskriptiv kvalitativ intervjustudie. Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer. Elva intervjuer utfördes med sjuksköterskor som arbetar på en medicinavdelning på ett sjukhus i Mellansverige. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet.

Under 2010 diagnostiserades 55342 personer i Sverige med cancer. Cancersjukdom behandlas med kirurgi, strålbehandling, cytostatika, immunterapi, hormonbehandling och målsökande behandlingar. För att säkerställa att nya behandlingsmetoder är bättre än nuvarande metoder provas de i kliniska studier. Forskning på människor är omgärdat av flera etiska principer, riktlinjer och lagar. I kliniska studier anses inklusionen av deltagare vara en av de mest krävande delarna.

Personer ställer upp i kliniska prövningar av olika anledningar och förväntningar. Svårigheter att rekrytera och hålla kvar deltagare till studieslut är ett problem inom forskningen. Syftet var att undersöka motiv för deltagande i kliniska studier. Studien gjordes som en litteraturstudie med systematisk granskning av vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att individer väljer att delta i kliniska forskningsstudier främst av hälsorelaterade skäl.

Undersökningen är ett pilotprojekt med syfte att konstruera och utprova ett enkelt självskattningstest som hjälpmedel för att bedöma allvarlighetsgraden av Utmattningssyndrom. Studien inkluderade 25 konsekutiva patienter som sökte på primärvårdsmottagning eller företagshälsovård i Landstinget Jönköping. Den undersökta gruppen bestod av 22 kvinnor och 3 män i arbetsför ålder.Självskattningstesten belyser kognitiva, affektiva samt somatiska symtom som graderas efter frekvens eller styrka. Sista frågan mäter individens totala livskvalitet enligt en VAS-skala (Visuell Analog Skattningsskala). Några frågor valdes för att matcha MADRS-S som är ett validerat instrument.De mest utmärkande symtomen hos patienterna var mental och/eller kroppslig uttröttning, bristande koncentrationsförmåga samt olika fysiska besvär.

Egen erfarenhet av klinisk praktik inom såväl sjuksköterskeutbildning som intensivvårdsutbildning samt som handledare för studenter i grund och specialistutbildning inom intensivvård visar på att mötet och samspelet mellan hand- ledare och student är betydelsefullt för det fortsatta yrkeslivet. Hur kan den kliniska utbildningen förbättras? Jag anser att det är av största vikt att ta reda på hur studenterna upplever sin situation för att hjälpa handledarna under den kliniska utbildningen att ge det stöd studenterna har behov av. Om studenthandledningen förbättras blir intensivvårdsjuksköterskorna tryggare i sin yrkesroll, detta kommer patienterna tillgodo genom förbättrad omvårdnad. I bakgrunden finns en miljöbeskrivning av intensivvården, en beskrivning av student- handledning och tidigare forskning inom området.Syftet är att belysa vad nyfärdiga intensivvårdsjuksköterskor upplever att de behöver stöd med för att utvecklas till intensivvårdsjuksköterskor under studenthandledning i den kliniska utbildningen.Studien har genomförts i form av intervjuer och analyserats utifrån en fenomenologisk ansats på livsvärldsteoretiskgrund.

Klinisk blick är en term som frekvent återkommer under sjuksköterskeutbildningen och i klinisk verksamhet. Den återfinns ofta i samband med klinisk bedömning och somen övergripande beskrivning av en patient. Endast antydda betydelser har framkommit och då tätt knutna till andra termer och processer. Syftet med studien var attundersöka komponenterna intuition och tyst kunskap som delar i sjuksköterskans kliniska blick. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 17 vetenskapliga artiklar granskades.

Syfte: Syfte med denna studie var att belysa hur sjuksköterskestudenter upplevde den kliniska färdighetsträningen på Kompetenscenter. Metod: Den genomfördes som en empirisk studie med kvalitativ ansats där två fokusgruppsintervjuer med fem sjuksköterskestuderande i vardera utfördes. Deltagarna var mellan 22 och 30 år. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I analysen framkom ett tema, tre kategorier och tio subkategorier.

This paper aims to examine how children who have experienced violence against their mother experience their school and if the school somehow can compensate for the vulnerable situation of the children?s home situation. The data is an already collected material there interviews with abused children are done. The results presented consist of the previous research in the area where the empirical material analyzed from the developing ecological theory and based on children's different abilities to master life and then give an voice to the collected research. The results showed that if the violence in the family does not affect the child's sleep or the parents do not prioritize enough for the child to get the sleep he/she needs and that the child is not serious difficulty concentrating, it seems that children can use school to learn and enjoy this learning.

Syfte: Att utreda förekomsten av ögonrelaterade läs-och skrivsvårigheter hos skolbarn.Metod: Studien bestod av en enkät med ögonrelaterade frågor, ett läsförmågetest och kliniska tester. 45 barn i årskurs 5 och 6 deltog från en mellanstadieskola i Växjö. De kliniska testerna bestod av fri synskärpa på avstånd och nära, +1-metoden för utredning av dold hyperopi, forier på nära håll, ackommodations amplitud, konvergens närpunkt, stereotest och ögonmotilitet. Läsförmågan undersöktes med ett screeningstest så kallade Läskedjor, ett test för att bedöma elevernas lästekniska förmåga, ordigenkänning samt ordavkodning.Resultat: En signifikant korrelation hittades mellan bokstavskedjor och ordkedjor (r = 0,4 , p < 0,05). Eleverna ansåg sig inte ha ögonbesvär.

Anestesisjuksköterskors huvudsakliga arbetsuppgift är anestesiologisk omvårdnad. De ska även verka för att den anestesiologiska vården blir evidensbaserad genom att ta initiativ till och verka för omvårdnadsforskning. Idag sker omvårdnadsforskningen i en accelererande takt och det krävs av anestesisjuksköterskan att hålla sig a´jour med vad resultaten visar. Tidigare forskning visar att det är oklart om omvårdnadsforskningsresultat idag används av anestesisjuksköterskor i den kliniska verksamheten. Syftet med studien är därför att ta reda på hur anestesisjuksköterskan upplever att ta till sig och införliva omvårdnadsforskning i det kliniska arbetet.

Tester på människor, så kallade kliniska studier, är en viktig del i utvecklingen av nyaläkemedel och samtidigt en stor kostnad för läkemedelsföretag. Framförallt när patienternafinns på många olika platser blir processen både dyr och tidskrävande. Real time InteractionPatient Evaluation (RIPE) är ett koncept och en prototyp till ett Computer SupportedCooperative Work (CSCW) system, utvecklat av Elof Dimenäs och Mats Sundgren(AstraZeneca) i samarbete med IT-universitetet. Systemet ska stödja interaktion med patienteri effektstudier och att övervaka medicineringen och dess effekter. Tanken med RIPE är attman ska kunna göra effektstudier med symtomskattning med hjälp av mobiltelefoner ellerInternet.