Till alla godkända läkemedel skall bifogas information till vårdpersonal hur produkten skall användas säkert och effektivt. De metoder som används för insamling av data under en klinisk läkemedelsprövning, innan godkännande för försäljning, påverkar möjligheten att göra korrekta bedömningar av ett läkemedels bieffekter. Insamling av patientsäkerhets-relaterad data, ?incidenter? (?Adverse Events?; AEs), i kliniska läkemedelsprövningar är ett område förenat med många metodiska oklarheter och svårigheter. Internationella och nationella regelverk specificerar inte i detalj hur datainsamling skall utföras.

Personer ställer upp i kliniska prövningar av olika anledningar och förväntningar. Svårigheter att rekrytera och hålla kvar deltagare till studieslut är ett problem inom forskningen. Syftet var att undersöka motiv för deltagande i kliniska studier. Studien gjordes som en litteraturstudie med systematisk granskning av vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att individer väljer att delta i kliniska forskningsstudier främst av hälsorelaterade skäl.

Till alla godkända läkemedel skall bifogas information till vårdpersonal hur produkten skall användas säkert och effektivt. De metoder som används för insamling av data under en klinisk läkemedelsprövning, innan godkännande för försäljning, påverkar möjligheten att göra korrekta bedömningar av ett läkemedels bieffekter. Insamling av patientsäkerhets-relaterad data, ?incidenter? (?Adverse Events?; AEs), i kliniska läkemedelsprövningar är ett område förenat med många metodiska oklarheter och svårigheter. Internationella och nationella regelverk specificerar inte i detalj hur datainsamling skall utföras.

Hälso- och sjukvårdens organisation präglas i de flesta länder av en hierarkisk organisationsstruktur där klara skiljelinjer finns mellan över- och underordnade nivåer för att legitimera och underlätta beslutsfattande, ordergivning och kontroll. Syftet med studien var att beskriva den hierarkiska vårdorganisationens effekter på sjuksköterskans omvårdnadsarbete inom sluten vård. Metoden var en litteraturstudie. Artiklar har sökts i databaserna CINAHL och Medline. Efter urval och granskning återstod 17 artiklar somutgjorde underlag för resultatet.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka det kliniska användandet av melatonin vid sömnsvårigheter hos barn och ungdomar på barnpsykiatriska kliniker i Uppsala län.Metod: En tvärsnittsstudie genomfördes med en webbaserad enkät utformad i Google Forms. Enkäten sändes sedan till urvalsgruppen som var läkare (n=29) på barnpsykiatriska kliniker i Uppsala län.Resultat: Resultatet visar att 13 av 14 läkare förskriver melatonin och även circadin till barn som lider av sömnproblem. De diagnoser som läkemedel vanligen förskrivs för är främst ADHD, autism och depression. Förskrivning av läkemedlen sker till alla åldersgruppen, vanligast var dock från sju år och uppåt.Slutsats: Trots läkemedelsverket tveksamma inställningar till melatonin för behandling av sömnproblem bland barn förskriver 13 av 14 läkare i denna undersökning ut preparatet och anser att det fungerar..

Triagesjuksköterskans uppgift är att sortera, bedöma och prioritera de patienter som kommer gående till akutmottagningen. Denna struktur är uppbyggd för att de mest kritiskt sjuka patienterna ska skiljas ut och få ett snabbt omhändertagande. Till hjälp i sin bedömning har sjuksköterskorna ett skriftligt underlag, en triagemodell, men de förväntas också använda sin intuition, sin kliniska blick, för att ge patienten en korrekt prioritering. Denna, oftast, omedvetna förmåga är till hjälp när de bedömbara objektiva parametrarna inte faller ut men sjuksköterskans känsla säger motsatsen. Intuition spelar en viktig roll i sjuksköterskans kliniska beslutsfattande och den utvecklas genom erfarenhet i yrket.

Bakgrund: Postoperativt illamående och kräkningar (PONV, Post Operative Nausea and Vomiting) är ett vanligt problem efter anestesi. Även om många riktlinjer och riskbedömningsverktyg har utvecklats för PONV, så är implementeringen ofta svår. Attityder och kunskap kring ämnet har visat sig påverka implementeringen av riktlinjer.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka anestesipersonals kunskap och attityder kring PONV och kliniska riktlinjer för att förebygga PONV.Metod: Studien är utformad som en kvantitativ, deskriptiv enkätstudie. En totalundersökning genomfördes på en anestesiklinik på ett större sjukhus i Mellansverige. Enkäten innehöll frågor angående anestesipersonals attityder och kunskaper kring riktlinjer och PONV.Resultat: Anestesipersonalens kunskap om PONV var god och stämde överens med skattningen av de egna kunskaperna.

Bakgrund: Undernäring är ett vanligt förekommande problem bland den äldre befolkningen. Att kunna identifiera de människor som lider av undernäring ligger inom sjuksköterskans omvårdnadsansvar. Mini Nutritional Assessment (MNA) skalan är ett av de olika mätinstrument som används för att i tidigt skede upptäcka undernärda äldre eller de som riskerar att bli undernärda. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av användning av MNA-skalan hos äldre patienter. Metod: Semistrukturerade intervjuer med hjälp av en intervjuguide genomfördes med tio yrkesverksamma sjuksköterskor på två geriatriska avdelningar.

Triagesjuksköterskans uppgift är att sortera, bedöma och prioritera de patienter som kommer gående till akutmottagningen. Denna struktur är uppbyggd för att de mest kritiskt sjuka patienterna ska skiljas ut och få ett snabbt omhändertagande. Till hjälp i sin bedömning har sjuksköterskorna ett skriftligt underlag, en triagemodell, men de förväntas också använda sin intuition, sin kliniska blick, för att ge patienten en korrekt prioritering. Denna, oftast, omedvetna förmåga är till hjälp när de bedömbara objektiva parametrarna inte faller ut men sjuksköterskans känsla säger motsatsen. Intuition spelar en viktig roll i sjuksköterskans kliniska beslutsfattande och den utvecklas genom erfarenhet i yrket.

Enligt författningen SFS 1998:531 ska omvårdnad bedrivas utifrån vetenskapliga grunder och beprövad erfarenhet. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka hur sjuksköterskor kan förklara och förankra evidensbaserad omvårdnad i den kliniska verksamheten. För att få svar ställdes följande frågor: Vilka faktorer påverkar sjuksköterskor när det gäller införandet av evidensbaserad omvårdnad? Vilka möjligheter och svårigheter finns för sjuksköterskor att arbeta med evidensbaserad omvårdnad? Hur kan sjuksköterskor gå till väga för att förklara och förankra evidensbaserad omvårdnad? Tio sjuksköterskor från två olika sjukhus i södra Sverige intervjuades. Frågeställningarna resulterade i fyra teman: innebörd, legitimitet, resurser och metodik.

Det inledande resonemanget leder fram till att meningsskapande förankringsarbete är viktigt men att detta ofta saknas i kliniskt arbete med ångest och depression. Från detta följer syftet att göra meningsskapande processer tillgängliga i det kliniska arbetet med ångest- och depressionsliknande lidanden genom att svara på frågeställningen: Hur söker vi efter och skapar övergripande och meningsfulla värden? Skriftliga beskrivningar från tre deltagare samlades in och analyserades utifrån en deskriptiv fenomenologisk metod vilket möjliggjorde identifierandet av den psykologiskt relevanta processtrukturen. Bland åtta identifierade delprocesser fanns till exempel ifrågasättandet och övergivandet av tidigare värden och följandet och definierandet av nya värden. Förslag ges till hur ett meningsskapande förankringsarbete skulle kunna se ut i en klinisk tillämpning.

Bakgrund Sjuksköterskan ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och även följa utveckling och forskning inom verksamhetsområdet. Enligt lagar och förordningar ska sjukvården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Genom att sjuksköterskan tar del av forskning i relation till aktuella problem i den dagliga patientkontakten, ökas kvaliteten på omvårdnaden. Bristande användning av forskningsresultat i hälso- och sjukvården är ett allt mer uppmärksammat problem och aktuell forskning visar på sjuksköterskans motstånd i att tillämpa omvårdnadsforskningsresultat. Olika modeller har utvecklats som beskriver de förutsättningar som krävs samt vilka tillvägagångssätt som finns för att underlätta implementering av forskningsresultat i hälso- och sjukvården.

Bakgrund Sjuksköterskan ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och även följa utveckling och forskning inom verksamhetsområdet. Enligt lagar och förordningar ska sjukvården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Genom att sjuksköterskan tar del av forskning i relation till aktuella problem i den dagliga patientkontakten, ökas kvaliteten på omvårdnaden. Bristande användning av forskningsresultat i hälso- och sjukvården är ett allt mer uppmärksammat problem och aktuell forskning visar på sjuksköterskans motstånd i att tillämpa omvårdnadsforskningsresultat. Olika modeller har utvecklats som beskriver de förutsättningar som krävs samt vilka tillvägagångssätt som finns för att underlätta implementering av forskningsresultat i hälso- och sjukvården.

SAMMANFATTNING En av sjuksköterskans dagliga omvårdnadsåtgärder är att lägga in och ansvara för patientens omvårdnad i samband med perifer venkanyl. Studiens syfte har varit att undersöka hur handläggningen och bristerna beskrivs i samband med att patienten erhåller en perifer venkanyl, samt att ge ett förslag hur vårdprocessen som modell kan motverka brister i den kliniska handläggningen av perifer venkanyl. Undersökningen har genomförts som en litteraturstudie där resultatet grundar sig på vetenskapliga artiklar och två böcker inom området. En kombination av Eriksson och Atkinson & Murrays vårdprocessmodeller har använts som utgångspunkt i studien. Deras modeller bygger på fyra faser och kan tillämpas i alla vård situationer.

SAMMANFATTNING En av sjuksköterskans dagliga omvårdnadsåtgärder är att lägga in och ansvara för patientens omvårdnad i samband med perifer venkanyl. Studiens syfte har varit att undersöka hur handläggningen och bristerna beskrivs i samband med att patienten erhåller en perifer venkanyl, samt att ge ett förslag hur vårdprocessen som modell kan motverka brister i den kliniska handläggningen av perifer venkanyl. Undersökningen har genomförts som en litteraturstudie där resultatet grundar sig på vetenskapliga artiklar och två böcker inom området. En kombination av Eriksson och Atkinson & Murrays vårdprocessmodeller har använts som utgångspunkt i studien. Deras modeller bygger på fyra faser och kan tillämpas i alla vård situationer.