Sammanfattningsvis pekar resultaten av mina intervjuer på att de intervjuade pedagogerna i första hand anger att skälen till att de söker specialpedagogisk handledning är på grund av ett eller flera barns avvikande beteende. De söker stöd och bekräftelse i sitt arbete med barnen och de förväntar sig pedagogiska råd och tips för att bättre kunna hantera olika situationer. Jag kunde också konstatera att effekterna av handledningen gav pedagogerna ett ökat självförtroende som i flera fall ledde till en generell pedagogisk utveckling till följd av handledningens rum för reflektion..

Bakgrund: I handledaruppgifter ingår det att vara rådgivare, kunna ge stöd och vara en trygg person och ge uppmuntran och feedback. Att ge feedback när allt är bra brukar sällan skapa några problem men när studentens prestationer inte är tillräckliga är det inte alltid enkelt att nå fram som handledare på ett pedagogiskt sätt utan att det kan kännas negativt för studenten. Vid Klinisk handledning är oftast en tredje part inblandad, patienten och det är då viktigt att handledningen sköts på ett professionellt sätt så att patienten inte känner att hon fått dålig vård och att studenten inte känner sig kränktSyfte: Syftet är att beskriva före detta tandhygieniststudenters erfarenheter av feedback från sina handledare vid klinisk praktikMetod: Ansatsen har varit kvalitativ och sex före detta tandhygieniststudenter har intervjuats med öppna frågor.Resultat: Det visade sig att studenterna ville och behövde mycket feedback. Helst ville de ha feedback direkt efter sin patientbehandling och på ett konstruktivt sätt. Studenter vill känna sig sedda och ha bekräftelse.Slutsats: På en klinisk praktik krävs det resurser genom att det borde finnas tillräckligt med personal föra att genomföra en bra utbildning.

Abstrakt Ahlqvist, Kerstin (2012) ?Handledning? ur olika synvinklar i Barn och ungdomshabiliteringen. En studie av handledning i ett tvärprofessionellt team. Various aspects of ?coaching? in children and youth habilitation service. A study of coaching in a multidisciplinary team. Lärarutbildningen.

Pedagogers och skolledares syn på och åsikt om professionell pedagogisk handledning som kompetensutveckling i förskolan..

Psykiskt välmående består av såväl frånvaro av psykiska symtom som närvaro av subjektivt välbefinnande, tillstånd som bör mätas oberoende av varandra. I brist på ett lättillgängligt, kostnadsfritt och för svenska förhållanden tillförlitligt mätinstrument för subjektivt välmående, genomfördes en explorativ studie i syfte att undersöka Välmåendeformulärets psykometriska grundförutsättningar som sådant. Instrumentet undersöktes i en icke-klinisk (163 psykologistuderande) respektive klinisk population (107 psykiatripatienter), och visade utmärkt intern konsistens (Cronbachs ? = ,926 respektive ? = ,951) och test-retest reliabilitet (7 ± 1 dagar; ICC = ,80), god validitet samt bedömdes ha förmåga att diskriminera mellan icke-klinisk respektive klinisk grad av subjektivt välmående. Resultaten gav stöd åt en enfaktorlösning, med subjektivt välmående som bakomliggande variabel.

Handledning är en viktig arbetsuppgift som ingår i yrket som röntgensjuksköterska. En grupp som har stort behov av handledning är röntgensjuksköterskestudenter. Under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) omvandlar röntgensjuksköterskestudenter teorin till praktik med hjälp av handledare och därför är det viktigt att handledning är välfungerande för att maximera inlärningen hos röntgensjuksköterskestudenterna. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva studenters perspektiv på handledare och handledning under VFU. Tre frågeställningar formulerades utifrån syftet: finns det egenskaper hos handledare som studenter värderar högre än andra, påverkas studenters kliniska inlärning av handledarens egenskaper och finns det andra faktorer som påverkar studenters kliniska inlärning? Sexton artiklar analyserades och resultatet visade att det fanns egenskaper hos handledare som värdesätts högt och att dessa egenskaper samt andra faktorer påverkade deras inlärning.

Syftet med vårt arbete var att ta reda på tio skolledares uppfattningar om handledning som en metod att utveckla pedagogisk verksamhet mot en skola för alla. Skolledares syn på begreppet handledning samt på vilket sätt handledning som metod används som en del i utveckling av pedagogisk verksamhet, var en del av undersökningen. Intressant blev också att se vad skolledare menar att handledning innebär när avsikten med handledning är pedagogisk utveckling mot en skola för alla. För att få svar på våra frågeställningar samt få en djupare insikt i skolledares uppfattningar, valde vi att göra en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer som metod. Skolledarnas uppfattningar har presenterats under olika teman i resultatdelen.

Egen erfarenhet av klinisk praktik inom såväl sjuksköterskeutbildning som intensivvårdsutbildning samt som handledare för studenter i grund och specialistutbildning inom intensivvård visar på att mötet och samspelet mellan hand- ledare och student är betydelsefullt för det fortsatta yrkeslivet. Hur kan den kliniska utbildningen förbättras? Jag anser att det är av största vikt att ta reda på hur studenterna upplever sin situation för att hjälpa handledarna under den kliniska utbildningen att ge det stöd studenterna har behov av. Om studenthandledningen förbättras blir intensivvårdsjuksköterskorna tryggare i sin yrkesroll, detta kommer patienterna tillgodo genom förbättrad omvårdnad. I bakgrunden finns en miljöbeskrivning av intensivvården, en beskrivning av student- handledning och tidigare forskning inom området.Syftet är att belysa vad nyfärdiga intensivvårdsjuksköterskor upplever att de behöver stöd med för att utvecklas till intensivvårdsjuksköterskor under studenthandledning i den kliniska utbildningen.Studien har genomförts i form av intervjuer och analyserats utifrån en fenomenologisk ansats på livsvärldsteoretiskgrund.

Syftet med denna studie var att studera handledningens betydelse för hemtjänstpersonal som utfört palliativa omsorgsinsatser. Metoden som användes var personliga intervjuer som berörde frågeområdena: Utbildning, kompetens, behov och erfarenhet av handledning, samarbete, handledningsformer, tillgång till handledning, arbetsgruppens betydelse samt vad som kan upplevas som svårt respektive utvecklande inom palliativt omsorgsarbete. I intervjuutsagorna framkom att hemtjänstpersonalen upplevde att de lämnades ensam med etiskt svåra ställningstaganden, ett resultat som kan härledas till den politiska ledningens prioritetsordning. Avsaknaden av formella riktlinjer medförde att hemtjänstpersonalen blev beroende av den handledning som gavs informellt i den egna arbetsgruppen. En slutsats som drogs av denna studie var att handledning som anpassats till hemtjänstpersonalens rådande behov gällande denna omsorgsform var ett mycket eftersatt kompetensutvecklingsområde.

Specialistsjuksköterskor, exempelvis distriktsjuksköterskor och barnmorskor, arbetar självständigt. De behöver ofta göra avancerade bedömningar och fatta snabba beslut utan tillgång till läkare. Syftet med examensarbetet var att undersöka specialistsjuksköterskors upplevelse av att delta i professionell handledning. Denna studie utgår från en kvalitativ ansats med en konventionell kvalitativ innehållanalys. För att uppnå ett brett urval kontaktades verksamheter inom intensivvård, akutsjukvård, ambulans-och psykiatrivård samt även verksamhetsansvariga inom den kommunala vården.

Sjuksköterskans arbete innebär att vårda svårt sjuka patienter, se till varje individs behov samt fungera väl i relation till anhöriga, kollegor och andra yrkeskategorier. I denna krävande arbetsmiljö, där det ofta är stressigt och många etiska och moraliska frågor uppstår, kan det kännas övermäktigt. Ett behov av handledning finns. Syftet med studien var att belysa värdet av handledning för sjuksköterskor. Studien genomfördes som en litteraturstudie och den baseras på 13 vetenskapliga artiklar som granskats och bearbetats.

Syftet med studien är att kritiskt granska och jämföra lärares och skolledares syn på specialpedagogens handledningsuppdrag i förskolan. Utifrån syftet ställs frågorna; vilken syn finns det kring det specialpedagogiska handledningsuppdraget och ses handledning som ett redskap för kompetensutveckling?Studien fokuserar på områden som främst rör förskola, specialpedagogik och handledning. Kvalitativa intervjuer har genomförts med åtta lärare och sex skolledare i förskolan från fem kommuner.Utifrån syftet kartläggs följande områden i litteraturdelen: skillnaden mellan pedagogik och specialpedagogik, specialpedagogens uppdrag, handledning, förskola i förändring samt skolledarens roll. Kapitlet avslutas med teorier som socialkonstruktivism, social systemteori och utvecklingsekologi, som avser skapa en helhetssyn kring en människas livsvärld, andra världar runtomkring samt förbindelser dem emellan.

Arbetet handlar om handledning och konsultation utifrån specialpedagogers genomförande av samtal och intervjuer av specialpedagoger. Den empiriska studien består av inspelningar av fem intervjuer med specialpedagoger om handledning/konsultation och två samtal som leds av specialpedagoger. Det övergripande syftet är att undersöka vilka diskurser som konstrueras i handledning/konsultation och i specialpedagogers samtal om dessa fenomen. Begreppen handledning och konsultation diskuteras och en forskningsöversikt på området redovisas. Det empiriska materialet består av intervjuer och samtal mellan specialpedagoger och pedagoger. Analysen som genomförts har inspirerats av diskursanalys.

Studien belyser handledning som ett verktyg för att skapa ett lärande både för den individuella ledaren och organisationen som helhet. Ledarrollen i gymnasieskolan gavs ett speciellt fokus. Genom reflekterande samtal med sex personer verksamma som handledare, var syftet att få en fördjupad förståelse av vad det är för ett lärande som äger rum i handledningssituationen och vilka förutsättningar som gynnar lärandet. Den huvudsakliga frågeställningen handlade om hur intervjupersonerna ser på kopplingen mellan det individuella lärandet hos ledarna i handledning och ett lärande som påverkar hela organisationen. Teorier från olika ämnesdiscipliner användes för att närma sig handledning som fenomen och handledning diskuterades även i förhållande till coaching.

Min projektredogörelse beskriver arbetet med att framställa en handbok/handledning om samtidskonst som är lämpad för lärare i grundskolans senare år. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur och om samtidskonst används i undervisningen. Intervjuer som genomfördes med lärare från sju olika skolor i Malmöområdet visade att samtidskonst sällan tas i bruk i klassrummet. De flesta av lärarna menade att de hade ett intresse av samtidskonst men att kunskap om ämnet är nödvändig om den ska kunna användas som ett pedagogiskt redskap. För att åtgärda detta har jag skapat en handbok/handledning utifrån lärarnas egna önskemål där handledning och grundläggande kunskap om samtidskonsten ges.