Syftet med studien var att beskriva den kliniskt handledande sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser under verksamhetsförlagd utbildning. Det för att fånga positiva och negativa faktorer som eventuellt påverkar handledarrollen. Handledning är en vanligt förekommande undervisningsmetod som används inom många professioner. Metoden var en litteraturstudie som ämnade sammanställa de senaste tio årens forskning inom området. Studien har en beskrivande design där tolv artiklars resultat sammanställdes. Artiklar från Nordamerika, Australien och Europa har använts. Resultatet består av fyra, av författarna framtagna kategorier.

Syftet med uppsatsen är att studera hur risker kan minimeras vid outsourcing inom klinisk prövning i ett mindre biotekniskt företag. Studien bygger på en kvalitativ fallstudie, vilken huvudsakligen är baserad på intervjuer med nyckelpersoner inom fallföretaget Active Biotech. Genom denna studie har vi kommit fram till att de mest kritiska riskerna vid outsourcing inom klinisk prövning kan härledas till förlust av kompetens eller förlorad kontroll över leverantören. En väl utarbetad outsourcingstrategi både på kort och lång sikt är därför av betydelse för att minimera risker vid outsourcing av klinisk prövning..

Syftet med studien var att ta reda på hur skolledare i en kommun beskriver och använder handledning i verksamheten och hur specialpedagogens kunskaper i handledning tillvaratas. Till grund för studien låg tre frågeställningar vilka var; handledning, hur handledning används i verksamheten, vilken form av handledning som bedrivs av specialpedagogen. Studien är en kvalitativ studie som bygger på halvstrukturerade intervjuer med tio skolledare, vars svar blivit kategoriserade med hänsyn till likheter och olikheter som presenteras i resultatet. Resultatet visar att de flesta av skolledarna i kommunen beskriver begreppet handledning som hjälp, stöd, råd och konsultation. Utifrån deras sätt att beskriva begreppet, menar skolledarna att handledning används. Likaså att specialpedagogens kompetens i handledning tillvaratas. Det har även framkommit i studien att en del av skolledarna gärna skulle vilja använda sig av handledning som en möjlighet för att reflektera över det dagliga arbetet. Skolledarna menar att handledningen tyvärr inte används i någon större utsträckning som en reflekterande möjlighet på grund av att pedagogerna visar en motvilja att medverka. Dessutom menar de att resurserna inte riktigt räcker till..

Abstrakt Jacobsson, Liselott & Thiborg, Jenny (2012) Faktorer som bidrar till användningen av pedagogisk handledning En studie av två stadsdelar (Contributing factors for the use of guidance A study of two districts) Specialpedagogik Skolutveckling och ledarskap Lärande och samhälle Malmö högskola Vilka faktorer bidrar till användning av pedagogisk handledning i skolor? Syftet med vårt arbete är att studera två stadsdelar med olika förutsättningar för att utröna faktorer som bidrar till den pedagogiska handledningens användande. Den teoretiska referensram vi använt oss av är systemteorin. Vi valde en kvalitativ datainsamling och utförde 12 halvstrukturerade intervjuer med rektorer och pedagoger. Informanterna har alla erfarenhet av pedagogisk handledning i någon form.

Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskestudenters uppfattningar om vilka faktorer som ingår i god handledning under verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Data samlades in via nio intervjuer och tre skriftliga svar, med hjälp av en intervjuguide, från sjuksköterskestudenter i termin 6 på sjuksköterskeprogrammet i Uppsala. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Två teman utkristalliserades från analysen; studentens lärande och handledningens innehåll. Studentens lärande innefattar tre kategorier; kommunikation, organisation och förhållningssätt och handledningens innehåll fyra kategorier; kommunikation, organisation, förhållningssätt och arbetsklimat.

Den nyutexaminerade sjuksköterskan lämnar en trygg studievärld, där god handledning och reflektion har varit av stor betydelse för den individuella utvecklingen. Det är av yttersta vikt att fortsätta belysa och klargöra begreppet handledning, för att skapa och bevara professionaliteten hos denna yrkesgrupp. Syftet var att belysa den nyutexaminerade sjuksköterskans behov av handledning.Specifika frågeställningar var vilka faktorer som har betydelse för behovet av handledning och vilka typer av handledning den nyutexaminerade sjuksköterskan har behov av. Metod: Studien bygger på nio vetenskapliga artiklar som hittades i databaser samt via manuell sökning. Artiklarna analyserades genom en innehållsanalys.

Sekretessbelagd.

Allt fler yrkesgrupper efterfrågar kompetens i kognitiv beteendeterapi. Handledning i metoden ges idag även utanför det kliniska området. Trots detta saknas en modell för hur denna KBT orienterade handledning ska utformas. Teorigenomgången har visat att modeller och teorier om handledning har skapats utifrån praxis och perspektiven på handledning är många. Syftet med studien var att beskriva centrala aspekter i KBT orienterad grupphandledning.

Otrygghet och stress förekommer i arbetet för många sjuksköterskor. Detta upplevs som psykiskt påfrestande och kan leda till utbrändhet. Genom att erbjuda sjuksköterskor utrymme för reflektion och bearbetning av känslor, kan man förebygga dessa problem. Handledning, med syfte att reflektera tillsammans i grupp, är ett sätt att skapa trygghet i yrkesrollen för sjuksköterskorna. Syftet med denna uppsats är att utifrån tidigare studier och forskning beskriva sjuksköterskornas upplevelser av handledning i grupp.

Syftet med följande studie är att undersöka hur specialpedagoger med handledning som yrkesutövning inom förskolan upprätthåller och utvecklar sin kompetens, samt hur specialpedagogernas arbetsledare ser på deras kompetensutveckling. Arbetet ger en översikt över aktuell forskning om handledning och kompetensutveckling. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi få svar på följande frågeställningar: Hur upprätthåller och vidareutvecklar sig specialpedagoger med handledning som yrkesutövning sin kompetens? samt Hur ser specialpedagogernas arbetsledare på deras kompetensutveckling och uppmuntrar de specialpedagogerna till kompetensutveckling? Sammanfattningsvis pekar resultaten på att både arbetsledare och specialpedagoger anser att handledning och kompetensutveckling är viktigt. Medan specialpedagogerna såg kompetensutvecklingen som vinning för dem, såg arbetsledarna det i ett vidare perspektiv.

I detta arbete har jag tittat på handledning på arbetsplatser. Handledning är idag ett svårdefinierbart begrepp som används allt mer på arbetsplatser. Syftet med detta arbete är att studera handledning och olika handledningsprocesser och se hur man skulle kunna använda sig av dem på arbetsplatser och i medarbetarsamtalet. Jag kommer att avgränsa mig genom att titta på momentet som rör medarbetarens utveckling i medarbetarsamtalet. I min teoretiska utgångspunkt har jag utgått ifrån att det kan förekomma handledning i medarbetarsamtalet, men att man inte kan se hela samtalet som handledning.

Det svenska sjukgymnastprogrammets utformning har ändrats under åren. Programmet är numera en treårig kandidatutbildning. En förlängning av utbildningen är en aktuell diskussion i Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund. I Norge är utbildningen tre år plus ett års klinisk praktik. Det har visat sig att klinisk praktik gör att sjukgymnaststudenterna kan värdera olika situationer på ett mer professionellt sätt.

Syftet med studien är att öka kunskapen om hur olika yrkesgrupper inom skolan och förskolan uppfattar handledning, vad de förväntar sig att handledningen ska ge samt vilka förutsättningar de uppfattar är viktiga för arbetet med handledning. För att undersöka detta syfte har kvalitativa intervjuer gjorts med informanter från tre yrkesgrupper. Dessa intervjuer har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Studien har tre teoretiska utgångspunkter; de specialpedagogiska perspektiven, teorier om handledning och Abbotts professionsteori.Resultatet visar att det finns skillnader i hur yrkesgrupperna uppfattar handledning och vilka förväntningar de har på handledningens form, syfte och innehåll. Fem viktiga förutsättningar som yrkesgrupperna uppfattar som viktiga för att handledning ska kunna bli ett verktyg i arbetet med att möta olika barns olika behov identifieras.Studien visar att en viktig förutsättning för arbetet med handledning är att det avsätts mer tid till handledning så att man kan få till en kommunikation mellan aktörerna där man tydliggör syftet med handledningen, vilken handledningsmodell som kommer att användas samt vilka förväntningar man har på varandra och på handledningen.

Bakgrund Handledning av sjuksköterskestudenter finns väl beskriven i litteraturen men erfarenheter av att handleda i kontexten studentsal har endast i ringa omfattning fokuserats i tidigare studier.Syftet med denna studie var att beskriva handledning i studentsal utifrån handledande sjuksköterskors erfarenheter.Metod Studiens ansats var kvalitativ och datainsamling genomfördes genom åtta semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna utfördes med respondenter från två sjukhus i en svensk storstad. Data har bearbetats genom innehållsanalys.Resultatet Analysen resulterade i fem kategorier. Ur dessa framträdde två teman, Förändrade förutsättningar i lärandemiljön och en utmanande pedagogik. Respondenterna beskrev både utmaningar, vinster och brister i handledningssituationen som skedde mer på distans på studentsalen.

För att en god och säker vård ska kunna ges är det viktigt att sjuksköterskor handlar på ett etiskt och moraliskt riktigt sätt. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans beredskap i etiska och moraliska situationer. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sjuksköterskor upplevde ofta etiska och moraliska bekymmer. Organisationens riktlinjer, övrig vårdpersonal, patienter och deras anhöriga samt etiska riktlinjer hade inverkan på sjuksköterskans sätt att agera.