Tidigare vårdforskning inom psykiatrin har främst utgått ifrån personalens erfarenheter. Forskning har visat på ett behov att studera patienters erfarenheter. När det gäller unga vuxnas erfarenheter av psykiatrisk vård saknas forskning och det har därför varit intressant att studera det. Som teoretisk utgångspunkt har Barker och Buchanan-Barkers tidvattenmodell använts. Data samlades in via tre intervjuer som sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

I det globaliserade samhälle vi lever i dag har vi funnit ett intresse i att skapa en studie om ?En skola för alla?. Dagligen möts vi av en mångfald i skolan. Fast att styrdokumenten pekar på ?En skola för alla? menar tidigare forskning att verkligheten ser annorlunda ut.

The purpose of this study was to describe senior nurses? expectations concerning how a digital information and communication technology systems (ICT) can contribute to the improvement of care leadership and how it can strengthen ties between the school's theoretical world and the practical clinical work-based training (WP) in nursing. The study has a descriptive design with a qualitative approach. The study involved seven leading care nurses. Data were collected through semi-structured interviews.

Tidigare vårdforskning inom psykiatrin har främst utgått ifrån personalens erfarenheter. Forskning har visat på ett behov att studera patienters erfarenheter. När det gäller unga vuxnas erfarenheter av psykiatrisk vård saknas forskning och det har därför varit intressant att studera det. Som teoretisk utgångspunkt har Barker och Buchanan-Barkers tidvattenmodell använts. Data samlades in via tre intervjuer som sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

På en veterinärklinik finns många situationer, föremål och händelser som kan upplevas somstressande för ett djur. Normalt är stress en livsviktig försvarsmekanism men för ett djursvistelse på kliniken kan det medföra många nackdelar som exempelvis att försämra läkningsprocesseroch tillfrisknande samt påverka djurens mentala välbefinnande. Stressreaktioner ärså lättframkallade att enbart den psykiska stressen och oron i en klinisk situation kan varatillräcklig för att skapa fysiska förändringar som exempelvis ökat blodtryck. De fysiologiskaförändringarna som orsakas av stress är i sin tur så starka att de kan resultera i att patienterriskerar att feldiagnostiseras då flera kliniska mätvärden påverkas.Orsakerna till att djur upplever olika mycket stress på veterinärkliniken kan bland annat beropå artskillnader, individskillnader, djurets aktuella status, besökets karaktär och tidigareerfarenheter. Genom att vidta relativt enkla åtgärder som att exempelvis försöka hålla hundaroch katter separerade från varandra på kliniken, hantera djuren lugnt och försiktigt, arbetaeffektivt och utforma vårdburarna på rätt sätt kan djurens stress i många fall reducerasbetydligt.

Bakgrund: På intensivvårdsavdelningar finns olika rutiner kring huruvida endotrakealtubens position hos intuberade skall skiftas eller bibehållas i samma mungipa, då sidbyten kan leda till allvarliga komplikationer. Rutinen vid CIVA har varit att byta endotrakealtubens position på alla intuberade patienter en gång per dygn. Varken rutinen med skifte samt bibehållen position har utvärderats. Syftet med studien är att undersöka oralt intuberade patienters munhälsa vid bibehållen position av endotrakealtub under vårdtiden. Metod: Studien är en kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie.

Lateral epikondylalgi är ett av de vanligaste besvären i det muskuloskeletala systemet med en prevalens på 1?3 % och en incidens på 0,4 % per år av den generella populationen. Trots att man har känt till lateral epikondylalgi i över 100 år råder det fortfarande oklarhet över patofysiologin och etologin. I litteraturen finns ett 40-tal interventioner beskrivna vid lateral epikondylalgi. Syftet med studien var att sammanställa evidensen för konservativa interventioner vid lateral epikondylalgi.

Myofasciella triggerpunkter (MTrP) har beskrivits som en vanlig orsak till smärta och dysfunktion och definieras som känsliga punkter lokaliserade i strama band av skelettala muskler. En rad olika behandlingar mot MTrP har använts, evidensen har dock varit bristande. Att undersöka vilken uppfattning sjukgymnaster hade om MTrP samt hur ofta de mötte denna patientgrupp, vilka specifika behandlingsmetoder de själva erbjöd sina patienter, vilka de föredrog, behandlingens effekter samt vad de grundar sitt val av behandling på. Samtidigt ville vi undersöka om några skillnader förelåg gällande hur sjukgymnaster arbetar med MTrP. Metod: En elektronisk enkät skickades ut till sjukgymnaster verksamma inom primärvården i sju landsting.

Vid vår FHV-enhet har vi under 2000-talet haft kontakt med många personer med utmattningssyndrom, depressioner och ångestsjukdomar. Behandlingsresultaten bedömer vi vara mycket goda och vi tror att detta delvis kan hänföras till ett bra bemötande vilket utifrån klinisk erfarenhet och tidigare studier visat sig vara viktigt avseende hälsoupplevelse och behandlingsresultat.Syftet med denna studie var att få behandlade personers egen syn på hur de upplevde bemötandet och om de ansåg att detta var viktigt för deras tillfrisknande och arbetsåtergång.Elva personer som hade kontakt med läkare och psykolog/beteendevetare i samband med sjukskrivning på grund av ovan nämnda diagnoser telefonintervjuades enligt ett på förhand bestämt sätt.Alla ansåg att de fick ett mycket bra bemötande från både läkare och psykolog/beteendevetare och att detta hade betydelse för deras tillfrisknande och arbetsåtergång.I kontakt med läkare betonades upplevelsen av kompetens och lyssnandeförmåga medan man i kontakt med psykolog/beteendevetare betonade stöd, vägledning, information och bekräftelse.En person hade önskat en tidig spontan telefonkontakt med läkare vilket sannolikt kan spegla den osäkerhet och otrygghet man kan känna i initialskedet av en sjukskrivning. Det framkom önskemål om mer företagskontakter, hjälp från sjukgymnast samt återkoppling efter återgång i heltid vilket kan tolkas som att personernas behov inte i tillräcklig grad lyssnades in.En person kände sig obekväm när läkaren upplevdes sitta tyst för länge vilket talar för att det är viktigt man som vårdgivare lär sig att ?känna av? och individualisera den unika situation som varje patientmöte är..

Syftet med studien är att med hjälp av intervjuer, skapa inblick i hur pedagoger uppfattar att de synliggör matematik på förskolan. Var ser pedagoger matematik, hur undervisar de kring matematik och vilket förhållningssätt har de till ämnet? I studien undersöks i vilka situationer pedagoger anser att de ser att barn lär matematik. I tidigare forskning och av resultat i studien, påvisas att pedagoger är de förebilder som kan få barn att uppleva vardagsmatematik. I barns lärande av matematik, beskriver studien pedagogens roll ur ett sociokulturellt perspektiv kring ämnet matematik i interaktion och mediering.

Bakgrund. Kärnan i hälso- och sjukvården är mötet mellan vårdpersonal och patient. Det finns ett missnöje med vården bland patienter med diagnostiserad cancer. För att kunna förbättra vården är det viktigt att vårdpersonalen har kunskap och är medvetna om vad en diagnostiserad cancerpatient upplever som bra och dåligt vid mötet med vården. Syfte.

Tidigare vårdforskning inom psykiatrin har främst utgått ifrån personalens erfarenheter. Forskning har visat på ett behov att studera patienters erfarenheter. När det gäller unga vuxnas erfarenheter av psykiatrisk vård saknas forskning och det har därför varit intressant att studera det. Som teoretisk utgångspunkt har Barker och Buchanan-Barkers tidvattenmodell använts. Data samlades in via tre intervjuer som sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Uppsatsens syfte är att, utifrån intervjuer med familjebehandlare inom två verksamheter, skapa en djupare förståelse för familjesamtalets komplexitet och de praktiska redskap som skapar framgång i samtalet. Uppsatsen är skriven utifrån kvalitativ metod, med ett explorativt och induktivt tillvägagångssätt. I den undersöks praktiska framgångsverktyg i familjesamtal som utgår från familjebehandlares erfarenheter.Följande frågeställningar i studien har jag besvarat:? Vad innebär ett konstruktivt familjesamtal och vad krävs för att skapa det?? Hur kan en behandlare föra processen vidare i ett samtal som kört fast?? Hur skapas och utvecklas ett samtalsklimat, där man kan prata om det ?svåra? med familjen, utan att för den skull kränka eller överskrida deras personliga gränser?I uppsatsen får läsaren följa ett familjesamtal genom dess olika faser, med hjälp av informanternas berättelser i text och i fyrtioåtta utvalda citat. Beskrivningen av familjesamtalet är uppbyggt av, vad informanter beskrivit som, återkommande teman i familjebehandling.

Bakgrund: Cancer är en folksjukdom och i Sverige insjuknar varje år 800 unga personer i cancer. För unga vuxna som befinner sig i en omvälvande tid i livet resulterar cancersjukdomen i förändrade roller och en förändrad självbild. När livet och hälsan hotas uppstår ett starkt behov av att berätta. Genom berättelsen tydliggörs upplevelser, för sig själv och för andra. Syfte: Syftet är att utifrån relevant litteratur beskriva unga personers känslor kring att leva med en cancersjukdom.

Bakgrund: Akutmottagningar har generellt ett hög patientflöde alla dagar på året. Hit söker sig människor med olika slags alla möjliga fysiska och psykiska besvär för att hjälp. Med en kraftig arbetsbörda, stressig arbetsmiljö och sjuka patienter ska sjuksköterskorna lyckas skapa vårdande möten med patienterna. Detta kan ibland vara besvärligt för sjuksköterskan då många faktorer påverkar relationen med patienten. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av mötet med patienter på en akutmottagning.