I Sverige idag är endast en femtedel av landets brottslingar kvinnor, varför forskning gällande kriminalitet och dess struktur tenderar att förbise kvinnor som begår brott. Uppsatsens syfte var att studera hur det talas om kvinnliga mördare i media. Detta ämnades undersöka med en diskursanalytisk ansats där tidningsartiklar om två fall av kvinnliga mördare analyseras. De diskurser som kunde urskiljas i talet om de kvinnliga mördarna var den passiva och den aktiva gärningskvinnan samt relationella diskurser. Kvinnorna talas antingen om som passiva och irrationella eller som aktiva och planerande i sitt handlande.

Bakgrund. På akutmottagningen är flödet av patienter stort och möten mellan sjuksköterskor och patienter är korta och tidspressade. Det primära för patienter på en akutmottagning är att sjuksköterskan vet vad som ska göras. Omvårdnad kan delas upp i två kategorier: instrumentell omvårdnad och emotionell omvårdnad. För att agera med omvårdnad, måste sjuksköterskan dels ha ett omhändertagande med teknisk kompetens och samtidigt stödja patientens emotionella behov.

Bakgrund Venösa bensår drabbar oftast personer över 65 år. Befolkningen i Sverige lever allt längre, detta kommer antagligen leda till att fler kommer drabbas av venösa bensår. En etiologisk diagnos ställs av en läkare genom anamnes och en klinisk undersökning. Drygt hälften av alla bensår orsakas av venös insufficiens ofta beroende av försvagades kärl eller felande venklaffar. Syfte syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder som påverkar läkningen av venösa bensår hos äldre.

Syfte: Syfte med denna studie var att belysa hur sjuksköterskestudenter upplevde den kliniska färdighetsträningen på Kompetenscenter. Metod: Den genomfördes som en empirisk studie med kvalitativ ansats där två fokusgruppsintervjuer med fem sjuksköterskestuderande i vardera utfördes. Deltagarna var mellan 22 och 30 år. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I analysen framkom ett tema, tre kategorier och tio subkategorier.

Abstract Ahlgren, Åsa & Nilsson, Jessica (2009). Matematikläxan i skolår 3. En studie om innehåll, tidsaspekt och syfte. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. Examensarbetet behandlar matematikens innehåll och syftet med den utifrån lärares perspektiv samt tidsaspekten. Studien utgår från de didaktiska begreppen hur/vad, när och varför.

Tidigare vårdforskning inom psykiatrin har främst utgått ifrån personalens erfarenheter. Forskning har visat på ett behov att studera patienters erfarenheter. När det gäller unga vuxnas erfarenheter av psykiatrisk vård saknas forskning och det har därför varit intressant att studera det. Som teoretisk utgångspunkt har Barker och Buchanan-Barkers tidvattenmodell använts. Data samlades in via tre intervjuer som sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Introduktion: Hälso- och sjukvården är en kunskapsintensiv verksamhet. Den snabba kunskapsutvecklingen ställer stora krav på att sjuksköterskor har den kompetens som erfordras för att möta dagens och morgondagens behov i vården. Sjuksköterskan har ett personligt ansvar för att genom kontinuerligt lärande upprätthålla sin yrkeskompetens. Syfte:Syftet med studien var att undersöka om det finns tid avsatt för att söka evidensbaserad kunskap under arbetstid samt om det finns ett samband mellan sjuksköterskors användande av Vårdhandboken och deras resultat på ett kunskapstest. Metod: En empirisk tvärsnittsstudie med en deskriptiv design och kvantitativ ansats. Data samlades in med hjälp av en webbaserad enkätstudie utsänd till sjuksköterskor på fyra avdelningar på ett sjukhus.Resultat: Studiens resultat kunde inte påvisa ett samband mellan frekvensen av kunskapssökning i Vårdhandboken och antal rätt svar på studiens kunskapstest. Studien kan däremot lyfta sjuksköterskornas upplevelse av att tiden saknas för att kunna söka evidensbaserad kunskap under arbetstid.Slutsats: Detta var en begränsad studie p.g.a.

Taluppfattning a?r betydelsefullt fo?r att elever ska fo?rsta? tal och tals relationer. Ett av skolans viktigaste uppdrag a?r bland annat att utveckla god taluppfattning hos eleven. Forskning har visat att tidig utveckling av taluppfattning bidrar till god prestation i matematik.

Bakgrund: Begreppet självskadebeteende är svårdefinierat och tycks inte ha nått konsensus inom vården. Evidens tyder på en ökad förekomst av, framför allt unga, patienter med självskadebeteende. Patienterna uttrycker ett stort behov av att sjuksköterskorna har en förståelse för deras livsvärld och självskadebeteendets bakomliggande orsaker. Sjuksköterskor å andra sidan upplever att de saknar utbildning och tillfälle för reflektion för att möjliggöra en ökad förståelse och förbättrad vård kring patienter med självskadebeteende. Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelse av vårdandet av patienter med självskadebeteende inom akutpsykiatrisk öppenvård.

Bakgrund: Alkohol- och drogmissbruk är idag ett utbrett problem som drabbar minst 15,3 miljoner människor världen över. Det råder en allmän stigmatisering i dagens samhälle mot missbrukare, bland gemene man samt inom hälso- och sjukvården. Denna stigmatisering har skapats dels på grund av den bild media skapar av den stereotypa missbrukaren och dels på grund av okunskap. Sjuksköterskor hyser ofta fördomar mot denna patientgrupp vilket kan leda till bristfällig vård. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans erfarenhet och upplevelse av att vårda patienter som missbrukar alkohol och droger.

Bakgrund: Missfall är ett ofrivilligt avslutande av en graviditet som kan medföra känslor av chock, sorg och skuld. Vårdtiden vid missfall är ofta kortvarig och vårdpersonal har en betydande roll för kvinnornas upplevelse och återhämtning.Syfte: Syftet var att genom en litteraturstudie beskriva kvinnors upplevelser av missfall och den vård som ges i samband med missfall.Metod: Allmän litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ design.Resultat: Resultatet bestod av tre huvudteman med tillhörande subteman. Det första huvudtemat var Kvinnors egna subjektiva tankar och känslor i samband med missfall med subteman Förlust av en graviditet, Skuldkänslor, Oro och förväntningar vid framtida graviditeter. Det andra huvudtemat var Kvinnors erfarenheter av bemötande från vårdpersonal vid missfall, med subteman Attityder och bemötande, Brist på information. Det sista huvudtemat var Kvinnors behov av stöd i samband med missfall med subteman Familj och närståendes betydelse, Vårdpersonalens betydelse.Slutsats: Missfall var en chockartad upplevelse, ofta präglad av existentiell smärta och sorg.

Bakgrund Venösa bensår drabbar oftast personer över 65 år. Befolkningen i Sverige lever allt längre, detta kommer antagligen leda till att fler kommer drabbas av venösa bensår. En etiologisk diagnos ställs av en läkare genom anamnes och en klinisk undersökning. Drygt hälften av alla bensår orsakas av venös insufficiens ofta beroende av försvagades kärl eller felande venklaffar. Syfte syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder som påverkar läkningen av venösa bensår hos äldre.

Syftet med denna kunskapsöversikt var att undersöka hur tidigare forskning beskriver hur familjer med ett barn med en Aspergerdiagnos påverkas. Denna kunskapsöversikt har baserats på en rad vetenskapliga artiklar som publicerats mellan åren 2007-2012. Vår strävan har varit att sammanställa befintlig forskning i en kunskapsöversikt för att åskådliggöra denna forskning. I studien undersöktes vad olika artiklar påvisat för resultat gällande hur familjen påverkas av att ha ett barn med Aspergers syndrom. De teoretiska utgångspunkterna har vari tcopingteorin och stämplingsteorin.

Bakgrund: I vården i Sverige möts människor från olika kulturer och en insikt om hur den egna kulturen påverkar fysioterapeuten är en värdefull komponent i att kunna erbjuda god vård. Genom självreflektion över möten med människor från andra kulturer kan fysioterapeuten lära om sig själv och påbörja resan mot kulturell kompetens.Syfte: Att genom en strukturerad självreflektiv process utforska den egna fysioterapeutiska förförståelsen under klinisk praktik i en ny kulturell kontext.Metod: En kvalitativ studie med utforskande design och induktiv ansats. En kritisk incident från utlandspraktiken upplevdes och reflekterades över både enskilt samt med medförfattare och akademisk handledare genom ett reflektivt ramverk. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.Resultatet: Trots att studenterna åkte till olika länder med kulturella skillnader kom utfallet från analyserna att likna varandra. Det var det sociala samspelet mellan kliniska handledare, student och patient som upplevdes utmanande och annorlunda.Slutsats: Studenterna upplevde sig utveckla en större förståelse för att kulturen påverkar människor att agera annorlunda än de var vana vid hemma.

Bakgrund: Sjukvårdens kostnader ökar, liksom antal vårdtillfällen och vårdtyngd och krav finns därför på att effektivisera vården. Samtidigt som vården skall effektiviseras så skall också kvaliteten på vården tillgodoses.Syfte: Att undersöka och beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av arbete på effektivitetssal.Metod: Studien utfördes med en beskrivande kvalitativ ansats och ett ändamålsenligt strategiskt urval har använts. Tio operationssjuksköterskor med erfarenhet av att arbeta på effektivitetssal fick svara på sex i förväg utformade frågor genom enskilda intervjuer som spelades in på ljudband. Datan transkriberades sedan och analyserades genom innehållsanalys, där två huvudkategorier och flera underkategorier framkom.Resultat: Det finns både fördelar och nackdelar med arbetet på effektivitetssal samt också erfarenheter som inte kan tolkas som enbart positiva eller negativa. Fördelar var bland annat att arbetet var stimulerande, det var bättre teamarbete och bättre kommunikation.