Generell anestesi kan ges som inhalationsanestesi eller total intravenös anestesi (TIVA). En förutsägbar anestesi med snabbt uppvaknande och bibehållen vakenhet är en högt önskvärd egenskap oavsett anestesiform. Det råder en klinisk och vetenskaplig diskussion om vilken anestesiform som ger snabbast tidig postoperativ återhämtning. syftet med studien var att jämföra patienters tidiga postoperativa återhämtning efter inhalationsanestesi respektive efter total intravenös anestesi (TIVA). Metoden var en litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar.

Syfte: Studiens syfte var att jämföra en ny extubationsalgoritm med sedvanligtextubationsförfarande. Gruppen som studerades var patienter som genomgått en HIPEC-operationoch vårdats på Centrala intensivvårdsavdelningen.Metod: I En randomiserad kontrollerad klinisk pilotstudie randomiserades patienterna till en av tvågrupper. Därefter extuberades patienten enligt en studiealgoritm eller post-operativ standard.Resultat: Syresättningen var väsentligen oförändrad för studiegruppen (37,5 kPa till 36,6 kPa)medan den sjönk för kontrollgruppen (50,1 kPa till 40,6 kPa) vid jämförelse mellan 10 minuter efterankomst och 15 minuter efter extubation. Efter 13 till 18 timmars kontroll strax innan patienternalämnade intensivvårdsavdelningen var syresättningen på samma nivå som 15 minuter efterextubation för både studiegruppen och kontrollgrupp. Således kvarstod en försämrad syresättninghos kontrollgruppen vid utskrivning jämfört med 10 minuter efter ankomst.Slutsats: Studien visar att det skulle kunna vara fördelaktigt att extubera patienter enligt denstudiealgoritm som testats jämfört med dagens kliniska standard.

Bakgrund: Obesitas har ökat med nästan 50 procent sedan 1980 och idag lever uppskattningsvis 500 miljoner vuxna människor med obesitas. Enligt forskning i västvärlden råder negativa uppfattningar om människor med obesitas vilket kan leda till diskriminering och stigmatisering. I vården behöver patienter med obesitas ofta mer omvårdnad än normalviktiga samt utrustning som är anpassad för deras storlek.Syfte: Att beskriva vilka erfarenheter sjukvårdspersonal har av att vårda patienter med obesitas.Metod: En litteraturstudie av 11 studier med kvalitativ och kvantitativ ansats.Resultat: Fyra teman framkom i resultatet. Ansvar, Kunskap om obesitasbehandling, Attityder och Omvårdnad. Samtlig sjukvårdspersonal är överens om att obesitas ska behandlas och att de har ett ansvar att hjälpa patienterna.

Bakgrund: Personer med demenssjukdom känner ofta ett utanförskap på grund av svårigheter att kommunicera. Vårdare som möter dessa personer har en viktig roll i att stödja välbefinnande, livskvalitet och möjlighet att delta i den dagliga omvårdnaden. Om kommunikationen och bemötandet inte anpassas efter den demenssjukes förmåga och han/hon inte ses som unik individ kan det leda till att personens kapacitet minskar.Syfte: Syftet var att beskriva hur vårdpersonal genom kommunikation och bemötande kan skapa förutsättningar för personer med demenssjukdom att delta i sin dagliga omvårdnad.Metod: Litteraturstudie baserad på 12 artiklar.Resultat: Det framkom att vårdare genom att kommunicera och bemöta med närvaro i mötet och förmedla glädje, kunde skapa förutsättningar för personer med demenssjukdom att delta i omvårdnaden. Att närvara i mötet innebar att vara lyhörd, tydlig och bekräfta personen. Bekräftelsen kunde ske genom att visa intresse, respekt, förtroende, stödja minnet och sträva efter jämställdhet och gemenskap.Diskussion: Det viktigaste fyndet var betydelsen av att bekräfta personen med demenssjukdom vilket får stöd i teorin bakom personcentrerad vård och bekräftande omvårdnad.

Att arbeta som barnmorska på förlossningsavdelning innebär att också vara handledare för barnmorskestudenter under verksamhetsförlagd utbildning. Stora krav ställs på handledaren som bör vara en kombination av skicklig yrkesutförare, reflekterande analytiker, pedagogiskt utbildad samt ha ett genuint intresse för studenter. Tidigare forskning visar på barnmorskors glädje och stolthet över handledarskapet men forskning visar också på stora brister. Syftet med denna studie är att beskriva hur barnmorskor, som arbetar på förlossningsavdelning, erfar sin situation som handledare och bedömare. Studien har inspirerats av reflekterande livsvärldsforskning vars syfte är att upptäcka, analysera, klargöra, förstå och beskriva innebörder såsom de erfars av oss människor.

Thermography is the assesment of the surface temperature of the horses body and it falls into the categori of physiological imaging. Thermography allows us to portray inflammation and changes in sympathetic tone in a graphical manner. The purpose of this study was to review thermography in equine medicine and to evaluate thermography as an aid in the diagnosis of lamness in horses. Thermography has been helpful to identyfy sprains, stress fractures, shin splints and soft tissue, tendon, ligamentous and nerv injuries and to monitor healing processes during rehabilitation. Routine thermography may reveal inflammatory responses prior to clinical signs. In present study thermograpy gave especially valuabel information in two cases. In one horse reduced blood flow in a. saphena due to a thrombosis were visualised and in the other horse bilateral thoracolumbal radiculopati was diagnosed.

Detta arbete belyser begreppet terapeutisk allians och hur patienten upplever den. Studien bygger på resultat från ett kvalitetsprojekt som genomfördes vid Psykiatriska kliniken, Umeå 2007-2008. Fördjupning har skett i två olika skattningar, ett frågeformulär som handlar om patientens upplevelse av samtalsterapin samt SCL-90 med tonvikt på subskalan interpersonell sensivitet.   Resultatet visar att patienterna upplevt att terapeuten gett värme och stöd, att samarbetet varit bra samt att de uppnått en känsla av förbättring. Vidare visar SCL-90 att symtombilden är relativt lika för män och kvinnor initialt i behandlingen men efter avslutad samtalsbehandling är skillnaden stor. Kvinnors symtombild har förbättrats betydligt men mäns resultat ligger klart under cut-off gränsen för klinisk signifikans..

Att vara sjuksköterskestudent innebär mycket klinisk praktik. Möjlighet erbjuds att känna på hur det dagliga arbetet organiseras på klinikerna. Erfarenheter av detta gav inspiration till denna studie. Hur upplever människor att vara del av en organisation? Syftet med studien var att sammanställa beskrivningar av upplevelser från beprövade sätt att organisera omvårdnadsarbetet inom sjuksköterskans område.

I sen dräktighet och vid laktationens inledning avger mjölkkor stora mängder kalcium till fostret och mjölkproduktionen. Kons förmåga att upprätthålla kalciumbalansen sker med hjälp av mobilisering av kalcium från skelettet samt upptag av kalcium från tarmen, mekanismer som regleras hormonellt, huvudsakligen av parathormon (PTH) och 1,25-dihydroxyvitamin D3 (calcitriol). Om kons regleringsmekanismer inte lyckas återställa kalciumkoncentrationen i plasma drabbas djuret av klinisk hypokalcemi som kan orsaka kalvningsförlamning. Flera olika strategier har etablerats för att förebygga denna utveckling. En väletablerad metod är lågkalciumdieten som syftar till att stimulera djurets metabolism för att öka aktiveringen av de endogena regleringsmekanismerna vilket resulterar i en bättre förmåga hos djuret att återställa kalciumförlusterna.

Bakgrund: Enterohemorragisk Escherichia coli (EHEC) är en toxinproducerande bakterie somkan orsaka sporadiska fall av infektion men även ge upphov till allvarliga utbrott. Sjukdomen kan ge symtom alltifrån okomplicerad diarré, blodig diarrétill mycket allvarliga symtomsom hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS). De flesta EHEC-falli Sverige förekommer i åldersgruppen ett till fyra år.Syfte: Studienssyfte var att undersöka värdet av en EHEC-screening hos barn under tio år genom att kartlägga förekomst av EHEC och distribution av serotypoch stx-typer. Ytterligare ett syfte var att undersöka om den kliniska bilden är beroende av serotyp och stx-typ. Därutöver undersöktes hur länge man utsöndrars tx i avföringen.Metod: I studien ingick alla barn under tio års ålder, som lämnat avföringsprov under perioden 1 maj 2003 till 30 april 2013i Jönköpingslän.

Föreliggande examensuppsats undersöker vilka möjliga betydelser och meningsinnebörder feministiska perspektiv kan ha för bedrivandet av psykoterapi. Utifrån en explorativ och förståelsegrundande ansats intervjuades 13 svenska behandlare med självidentifierade feministiska utgångspunkter om hur de ser på skärningsytorna mellan feminism och psykoterapi, sin yrkesroll, samt vilka konsekvenser deras feministiska perspektiv får i det praktiska behandlingsarbetet.Resultaten visar att feministisk terapi som begrepp framstår som i stort sett oetablerat i en svensk psykoterapeutisk kontext, att förhållandevis lite forskning på området tidigare är gjord, samt att intervjudeltagarna ofta framställer sammanjämkningen mellan feministiska och psykoterapeutiska diskurser som komplicerad. De medverkande beskriver sina feministiska utgångspunkter som en bakomliggande filosofi snarare än en uppsättning tekniker. Dessa omsätts i terapeutisk behandlingspraktik genom en problematisering av maktaspekter, ett uppmärksammande av strukturella faktorers inverkan på subjektivitetsskapandet, samt ett kritiskt och stundtals avståndstagande förhållningssätt till specifika delar av de gängse terapiparadigmen. Ideologiska dimensioner exemplifieras bl.a.

Introduktion:Forskning visar inadekvat smärtlindring hos barn generellt och speciellt hos barn fem år och yngre. Flera kvantitativa studier har utgått från akutmottagning men det saknas studier från det prehopitala perspektivet. Syfte: Att beskriva ambulanssjuksköterskans erfarenheter av att bedöma och lindra akut smärta hos barn i åldern fem år och yngre. Metod: Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer och induktiv innehållsanalys utfördes. Totalt deltog nio ambulanssjuksköterskor med minst två års erfarenhet samt erfarenhet av att ha vårdat barn fem år och yngre med akut smärta prehospitalt.

Sjukvårdsrådgivningen via telefon är väl förankrat hos Sveriges befolkning då det varje år rings många samtal dit. Avsaknaden av visuell kontakt och den begränsade tillgången till problemet gör att triage och rådgivning försvåras. Telefonsjuksköterskan kan inte ta del av den icke verbala kommunikationen såsom exempelvis ansiktsuttryck, kroppshållning eller sjukdomstecken på kroppen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som har betydelse för telefonsjuksköterskans triage och rådgivning i kontakt med den vårdsökande. I litteraturstudien som grund för resultatet har metoden varit att granska fjorton artiklar med kvalitativ ansats ur ett sjuksköterskeperspektiv.

Inom universitetsvärlden har det på senare tid skett ett ökat intresse för mångvetenskaplig forskning vilket innebär att forskare från olika vetenskapliga discipliner förenas i ett gemensamt samarbete. Vid inomvetenskaplig forskning sker forskning inom den egna disciplinen, men med hjälp av gemensam forskning mellan disciplinerna kan forskningen nå nya höjder då fler infallsvinklar beaktas. Viss kritik har dock riktats mot mångvetenskaplig forskning då det inte är enkelt att sammanföra kunskap från olika områden. Syftet med vår uppsats var att identifiera och jämföra hur inom- och mångvetenskaplig forskning styrs för att nå ett lyckat resultat samt att identifiera vilka problem och möjligheter forskningsledarna anser att ett mångvetenskapligt samarbete mellan disciplinerna innebär. Studien genomfördes med hjälp av en fallstudie av kvalitativ karaktär vid Luleå tekniska universitet där fyra professorer från olika discipliner intervjuades.

Bakgrund: Sveriges äldre befolkning ökar samtidigt som medellivslängden bland äldre människor stiger. Forskning visar att malnutrition hos äldre har ökat och fler ligger i riskzonen för att drabbas av malnutrition. Som en konsekvens är det därför troligt att malnutrition som fenomen och problem kommer att öka hos äldre. Malnutrition diagnostiseras inte ofta och uppmärksammas inte tillräckligt inom vården, vilket kan ge negativa effekter hos de äldre.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa orsaker till malnutrition och konsekvenser av malnutrition hos äldre från sextiofem år.Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på sexton vetenskapliga artiklar med kvantitativ design.Resultat: Samtliga artiklar berör vad som orsakar malnutrition samt vilka konsekvenser det kan få för äldre. Resultatet i denna studie redovisas i två delar; orsaker till malnutrition (genus, ålder, medicinering och demens) och konsekvenser av malnutrition (försämrad livskvalité, depression (psykisk ohälsa), högre mortalitetsrisk, högre infektionsrisk samt långa sjukhusvistelser).Slutsats: Studien visar att orsaker och konsekvenser av malnutrition hos äldre inte har uppmärksammats tillräckligt då prevalensen av malnutrition är hög och stiger.Klinisk betydelse: Trots att det forskas mycket om malnutrition hos äldre stiger antalet som drabbas av malnutrition.