KlimatförÀndringar kommer med största sannolikhet att orsaka en höjning av havsnivÄerna och ökade nederbördsmÀngder. Detta, tillsammans med en fortsatt exploatering i riskutsatta omrÄden orsakar större konsekvenser av översvÀmningar i framtiden. Tidigare har mÀnniskan skyddat sig frÄn översvÀmningar med hjÀlp av tekniska strukturer som vallar och barriÀrer. De senaste 10-20 Ären har det i flera europeiska lÀnder skett ett skifte frÄn dessa tekniska lösningar mot ett ?mjukare? handlingssÀtt för att förebygga och hantera översvÀmningar i policydokument och rekommendationer frÄn ansvariga myndigheter.

Background and Problem discussion: Strategic evaluations are important as they providecrucial information regarding Swedish development assistance and recommendations on howto face problems and inadequacies found in the evaluations. Therefore, the follow up ofrecommendations is of great significance as well. Unfortunately, SIDA?s ManagementResponse system for follow-up of strategic evaluations has not been functioning in asatisfying way and needed actions have not been taken. Thus, Swedish developmentassistance has been criticised for the lack of implemented actions and the public has startedto question the work carried through by the organisations.

I Sverige Àr intresset stort för att arbeta mot en bÀttre miljö. Allt fler inser att vi inte kan leva som vi gör nu. Vi Àr 9 miljoner invÄnare som tillsammans förbrukar 17 000 ton livsmedel dagligen. Vi mÄste anpassa oss till de naturliga kretsloppen, för att inte Àventyra nÀsta generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Vid FN-konferensen 1992 i Rio de Janeiro kom vÀrldens lÀnder överens om gemensamma strategier för att lösa nÄgra av de svÄraste problem som vÀrlden stÄr inför som till exempel miljöförstöring, överutnyttjande av jordens naturresurser, fattigdom och hÀlsoproblem (United Nation, 2002).

De endofytiska svampslĂ€ktena Neotyphodium och EpichloĂ« tillhör svampdivisionen Ascomycota och har utvecklats tillsammans med, och lever inuti, grĂ€sarter i tempererade delar av vĂ€rlden. Även om svampen parasiterar pĂ„ grĂ€splantan kan grĂ€set dra nytta av svampens nĂ€rvaro dĂ„ den skyddar mot insektsangrepp och kan ge grĂ€set förbĂ€ttrad tillvĂ€xt. Endofytiska svampar i vallgrĂ€s Ă€r ett förhĂ„llandevis litet forskningsomrĂ„de i Sverige eftersom endofyterna inte tycks ha pĂ„verkat vallproduktionen eller grĂ€sĂ€tare i nĂ„gon större omfattning. En större inverkan har svamparna pĂ„ vallproduktionen i andra delar av vĂ€rlden dĂ€r torka och högt betestryck Ă€r mer frekvent. Infekterade grĂ€splantor har en ökad konkurrensfördel jĂ€mfört med icke-infekterade grĂ€splantor i dessa miljöer.

Sedan införandet av bredverkande insekticider har fruktrĂ€dsspinnkvalster, Panonychus ulmi orsakat skada pĂ„ Ă€ppelodlingar i stora delar av den tempererade vĂ€rlden. Kemiska acaricider utvecklades först som en lösning, men deras höga toxicitet och kvalstrens förmĂ„ga att bilda resistens har gjort dem omoderna. En lösning pĂ„ problemet Ă€r sprutning med oljeemulsioner, som frĂ€mst har en fysikalisk verkan. Oljorna tillverkas av antingen mineraloljor eller vegetabilisk oljor och anvĂ€nds traditionellt till bekĂ€mpning av övervintrande Ă€gg pĂ„ vĂ„ren. För att bekĂ€mpningen ska vara effektiv krĂ€vs dock att den utförs nĂ€r Ă€ggen Ă€r som kĂ€nsligast. Äggen hos P. ulmi blir kĂ€nsligare ju nĂ€rmare klĂ€ckning de befinner sig.

Torka ?r en av de st?rsta begr?nsande faktorerna f?r jordbruksproduktion globalt och med klimatf?r?ndringarna f?rv?ntas b?de f?rekomst och intensitet av torka ?ka. Detta utg?r ett v?xande hot mot livsmedelss?kerhet samtidigt som ?kade krav st?lls p? livsmedelsproduktionen i takt med jordens v?xande befolkning. Den vanliga b?nan (Phaseolus vulgaris) ?r en vidspridd n?ringsk?lla med m?nga olika varianter, som rankas som den mest konsumerade b?nan.

Research suggests that society's vulnerability to natural disasters along coasts could increase as a result of climate change, which is likely to lead to elevated sea levels and possibly an increase in the occurance of meteorological phenomena such as storms and tropical cyclones. Following the Indian Ocean tsunami disaster in 2004 and Hurricane Katrina in 2005, both of which received considerable media attention, empirical data has indicated that coastal vegetation might be able to protect and reduce damages to coastal communities during tsunami events and tropical cyclones.The aim of the essay has been to study the function of coastal ecosystems as protection against tsunami waves and storms from a risk management perspective, meaning that I have, through an overview of scientific articles, compiled current research on how coastal ecosystems can attenuate storm surges and tsunami waves, and analysed how this knowledge can be put into practice in coastal communities from a risk management perspective, i.e. if coastal ecosystems are a viable risk reduction measure, are practically applicable, and if so, how they could be applied.There is empirical evidence suggesting that coastal ecosystems, particularly mangroves, can reduce the strength of a tsunami wave, but full scientific consensus on this issue has not yet been reached. With regard to protection against storm surges, there is extensive scientific evidence that coastal vegetation can mitigate damages and reduce the height of a storm surge, although the wave has to traverse several kilometres inland through thick vegetation for the protection to be effective. A synthesis in the form of a figure regarding the many physical factors that influence wave development through coastal ecosystems has been created in an attempt to simplify and explain the phenomenon.The conservation and restoration of coastal ecosystems can be justified from a risk management perspective, but planting new forest belts for the purpose of disaster mitigation is quite unrealistic and can rarely be sustainable, since, for protection to be effective, the forest belt must extend several kilometres inland from the coast, and would thus likely prove difficult to implement along coastal societies..

Under senare delen av 1900-talet har antalet tÀtorter sÄvÀl som tÀtorternas invÄnarnatal ökat markant. Detta har inneburit en expansion av tÀtorternas yta, vilket har lett till att Äkermark tagits ur bruk för att istÀllet bebyggas. Samtidigt Àr intresset för nÀrodlat och hÄllbar anvÀndning av naturresurser mycket stort bland bÄde konsumenter och kommuner, vilket innebÀr en konflikt mellan kommunens val att bebygga Äkermark för att tillgodose kortsiktiga, ekonomiska mÄl och att bevara Äkermark för att ta hÀnsyn till mer lÄngsiktiga, ekologiska vÀrden. Syftet med detta arbete var att identifiera vilka faktorer som pÄverkar huruvida en kommun beslutar att bebygga Äkermark eller ej, samt att undersöka hur dessa faktorer pÄverkar beslutet att bygga pÄ Äkermark. Undersökningen gÀllde dock endast bostadsbyggnation pÄ Äkermark. Studien Àr uppdelad i tvÄ delar. Först gjordes en litteraturgenomgÄng av vilka kostnader och nyttor som tÀtortsexpansion pÄ Äkermark för med sig vid en kostnadsnyttoanalys.

Studier visar att sÀrskoleelever gör större framsteg rent kunskapsmÀssigt och fÄr bÀttre delaktighet i samhÀllet efter avslutad skolgÄng om de gÄr inkluderat i grundskolan jÀmfört med en placering i sÀrskolan. FN:s barnkonvention, Salamanca deklarationen och den Svenska skolans styrdokument har starka kopplingar till inkludering och ?en skola för alla?. Syftet med studien Àr att belysa en inkludering av en individintegrerad sÀrskoleelev i grundskolan utifrÄn olika perspektiv; elevens, rektors, specialpedagogens, klass-förestÄndarens, elevassistents och elevens vÄrdnadshavares perspektiv. Eleven valdes efter samrÄd med skolan eftersom man ansÄg att detta rörde sig om en lyckad individintegrering.

Syftet med examensarbetet Àr att försöka förklara de markfysikaliska egenskaperna hos en sandjord och hur det med hjÀlp av olika kornstorlek Àr möjligt att uppnÄ dessa egenskaper i en odlingsbÀdd. Sandjordar kan anses som problematiska dÄ de har svÄrare att behÄlla fukten i jorden och dessutom Àr nÀringsfattiga. Detta gÀller sÄvÀl artificiella som naturliga sandjordar. Vattnet kan beroende pÄ kornstorlek och tillförsel av mull ha lÀttare eller svÄrare att förflytta sig i marken. Detta kan vara avgörande för hur en vÀxt överlever och trivs i en sÄdan miljö.

Detta Àr ett examensarbete som handlar om ormbunkar, dÀr jag försöker ge en lite mer nyanserad bild av ormbunkarna som vÀxtgrupp Àn den som vanligen Àr rÄdande. Dels genom att beskriva deras fascinerande historia, förökning och odling och dels genom att beskriva ett större antal arter och sorter som skulle kunna vara intressanta att anvÀnda i svenska trÀdgÄrdar och parker, samt deras olika krav pÄ vÀxtförhÄllanden. Första delen av arbetet, som bygger pÄ litteraturstudier, belyser ormbunkarnas historia. BÄde i det lite lÀngre geologiska perspektivet och i det kortare perspektivet som odlade trÀdgÄrdsvÀxter, genom det Viktorianska Englands ?Fern craze? fram till dagens mer begrÀnsade anvÀndning. I ett arbete om ormbunkar kan man nÀstan inte undvika att gÄ in pÄ deras avvikande livscykel och nÀmna nÄgonting om hur man gÄr till vÀga för att föröka dem.

I dagens samhÀlle sker förÀndringar mycket snabbt och dÀrigenom Àr innovation en nödvÀndig förutsÀttning för framgÄng och kanske till och med för överlevnad av organisationen. Det Àr pÄ grund av detta som innovation har tagit sig till toppen av agendan i organisationer runt om i vÀrlden. Innovation, som tidigare endast sÄgs som en output frÄn forskning och utveckling, har idag fÄtt hög prioritet i företagen och berör alla anstÀllda pÄ ett företag. Effektiv innovation behövs för att förbÀttra en organisations förmÄga att vara konkurrenskraftig. Företag behöver utveckling, nya idéer och nya produkter för att vara konkurrenskraftiga i framtiden.

BiobrÀnsle Àr en förnyelsebar energikÀlla som har stor potential för enskilduppvÀrmning av villor. Men en stor del av de biobrÀnslepannor, som anvÀnds idag, Àr inte miljögodkÀnda samt saknar ackumulatortank, vilket kan orsaka storautslÀpp av hÀlsofarliga Àmnen.Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka hur utslÀppsnivÄerna frÄnsmÄskalig biobrÀnsleanvÀndning skulle förÀndras, om man bytte ut dagens uppvÀrmningssystemmot bÀsta biobrÀnsleteknik.Studien har utförts i villaomrÄden i kommunerna SkellefteÄ, Lycksele ochStoruman. UtslÀpp frÄn dagens biobrÀnsleanvÀndning har jÀmförts med hurutslÀppen skulle se ut om alla hushÄll bytte till bÀsta teknik. Med hjÀlp avinventering av bland annat energibehov och anvÀnd teknik, samt definiering avbÀsta teknik har berÀkningar och datasimuleringar utförts. Simuleringarna hargjorts i spridningsprogrammet Airviro, dÀr samkörning av klimat-, energianvÀndnings-och emissionsdata ger resultat i emissionshalter i luft.

Jag har valt att göra ett sjÀlvstÀndigt arbete som frÀmst bygger pÄ hur parker och naturmark bör utformas för att verka positivt för mÀnniskans hÀlsa och vÀlbefinnande. Arbetet har lett till ett förslag pÄ hur stigar kan dras och vegetation kan anvÀndas för att förstÀrka platsens karaktÀr och skapa en positiv effekt hos mÀnniskans hÀlsa och vÀlbefinnande. För att fördjupa mig i Àmnet och för att Àven fÄ en ökad förstÄelse för platsen har jag gjort en litteraturstudie inom Àmnet park och dess förmÄga för rehabilitering, rekreation, kyrkogÄrdens historia, förvaltning och platsens specifika klimat och stÄndortsförhÄllande. Arbetet visar pÄ vikten av parker, kyrkogÄrdar och naturmark i vÄra stÀder för mÀnniskans hÀlsa och vÀlbefinnande inte minst nÀr denne sörjer. Ytor med naturliga karaktÀrer har en förmÄga att verka positivt dÄ de ofta ger möjlighet till enskildhet samtidigt som de krÀver vÀldigt lite uppmÀrksamhet tillbaka av individen. Spontan uppmÀrksamhet i form av djurliv och vÀxter verkar ocksÄ positivt och avstressande. MÀnskliga faktorer pÄverkar hur platsen bör utformas för bÀsta resultat.

Titel: Debuterande fastighetsma?klares socialiseringsprocess och dess etiska pra?gelNiva?: C-uppsats i fo?retagsekonomi Fo?rfattare: Maria Hall & Philip Stra?dal Handledare: Lars-Johan A?ge Datum: 2014 ? majSyfte: Intresset va?cktes ur uppfattningen om fastighetsma?klares generellt la?ga fo?rtroende bland allma?nheten samt deras rapporterade etiska snedsteg i media. Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur den organisatoriska socialiseringsprocessen av debuterande fastighetsma?klare pra?glas av etiska aspekter med avsikt att fra?mja framtida etiska ageranden.Metod: Uppsatsens metod baseras pa? valet av intervjuer fo?r att fa? kvalitativ data. Intervjuerna semi- strukturerades utifra?n en operationaliserad intervjuguide.