Flygbranschen Àr en global industri som expanderar snabbt och i och med detta ökar ocksÄ belastningen pÄ miljön genom flygets miljöpÄverkan. Ett verktyg som kan anvÀndas för att försöka förÀndra kursen mot en mer hÄllbar verksamhet Àr miljömÀrkning. I Sverige Àr flygbranschen ett omrÄde som det inte existerar nÄgra miljömÀrkningar inom och LFV i Sverige har blivit intresserad av att införa nÄgon typ av miljömÀrkning av flygplatser.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att utarbeta ett utkast till kriterier för en miljömÀrkning av Grön flygplats som baseras pÄ flygplatsernas mest betydande miljöaspekter. Studien bygger pÄ RPS-modell, material frÄn enkÀter, intervju och dokument. Fenomenet Grön flygplats analyseras sedan med hjÀlp av teorin om ekologisk modernisering för att fÄ en förstÄelse för detta fenomen.

Titel: Psykologiskt Empowerment: En kognitiv resa genom relationer och arbetskontextFörfattare: Niklas Hansson och Niklas JohanssonHandledare: Pia Ulvenblad och Ingemar WictorNyckelord: Psykologiskt Empowerment, PE, Arbetskontext, RelationerSyfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att öka förstÄelsen kring psykologiskt empowerment (PE), genom att studera kopplingen till relationer och arbetskontext.Problemformulering: Hur kan uppfattad nivÄ av PE kopplas till arbetskontext och relationer?Metod: En kvalitativ metod har anvÀnts och fyra fallstudier har gjorts pÄ organisationer med varierande branschtillhörighet, vilket gjorts för att maximera skillnaderna mellan fallen. PrimÀrdata kommer frÄn individuella intervjuer, vilka kompletterats med tillhörande frÄgeformulÀr och som gjort upplevda nivÄer av PE kvantifierbara.Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen utgörs av klassiska PE-teorier tillsammans med bestÄndsdelarna av konceptet, för att forma basen. Detta kombineras med nyare PE-teorier kopplade till bÄde arbetskontext och relationer, men Àven kortfattat vilka beteendemÀssiga utfall som kopplas till PE. Författarna har valt att fokusera mindre pÄ eventuella utfall kopplat till PE, dÄ dessa funnits i tidigare forskning, men inte kan negligeras helt, dÄ det kan tyckas absolut vÀsentligt att pÄ nÄgot sÀtt ta upp vad som Àr positivt och negativt kopplat till konceptetSlutsats: BÄde arbetskontext och relationer tycks kunna kopplas till uppfattad nivÄ av PE.

Denna studies syfte a?r att underso?ka vilka aspekter av ett fo?retags arbetsgivarvaruma?rke som va?rderas ho?gst av arbetsso?kande och da?rfo?r a?r viktigast fo?r fo?retag att kommunicera till ma?lgruppen genom employer branding-arbete. Uppsatsen bygger pa? fyra fra?gesta?llningar: Vilka av aspekterna i ett arbetsgivarvaruma?rke a?r viktigast att kommunicera till arbetsso?kande fo?r att bli en arbetsgivare som arbetsso?kande dras till? Vidare: Vilka aspekter av ett arbetsgivarvaruma?rke va?rderar studenter ho?gst na?r de va?ljer arbetsgivare? Finns det en skillnad mellan ma?n och kvinnor i vad man va?rderar ho?gst respektive la?gst? Finns det en skillnad mellan vad man va?rderar ho?gst respektive la?gst beroende pa? studietid?Underso?kningen baseras pa? en kvantitativ studie och genomfo?rdes med hja?lp av en enka?tstudie. Enka?tstudien baseras pa? en modell fo?r corporate social performance som kommer fra?n ett offentligt index av Kinder, Lydenberg, Domini & Co.

Nilsson, J Skolan som arena för förebyggande och frÀmjande insatser. En kvalitativ intervjustudie om tvÄ Malmöskolors tillÀmpning av skolbaserade metoder. Examensarbete i folkhÀlsovetenskap10 poÀng. Malmö högskola: HÀlsa och SamhÀlle, enheten för biomedicinsk laboratorievetenskap, folkhÀlsovetenskap och omvÄrdnad, 2007. Senare Ärs forskning framhÀver skolans roll som arena för förebyggande arbete. Idag Àr det dock fÄ skolor som pÄ ett systematiskt sÀtt tillÀmpar effektiva program för ungas sociala, emotionella och akademiska inlÀrning.

Efter en tid av uteblivit nederbörd kommer sÄvÀl underjordiska som ovan jordiska vatten magasin att utgöra begrÀnsningen för vÀxtodlingen pÄ platsen. MÀngden vatten av det tillgÀngligaga vatten som förÄngas frÄn vattenmagasinen beror frÀmst pÄ atmosfÀrens krav pÄ vatten s.k. evaporationstryck. NÀr vattnet förÄngas skapas ett underskott i jorden. NÀr detta underskott nÀrmar sig vissningsgrÀnsen Àr vattenbristen ett faktum.

Priserna pÄ Äkermark har de senaste Ären fallit kraftigt i Danmark, samma trend har dock inte gÄtt att bevittna i Sverige. Prisfallet beror framförallt pÄ att lönsamheten i lantbruket generellt har försÀmrats. Varför prisfallet Àr större i Danmark Àn i Sverige beror pÄ de parametrar som skapar institutionella och kulturella skillnader mellan lÀnderna samt klimat och bördighet. Syftet med studien Àr att skapa en förstÄelse för varför priset pÄ dansk Äkermark har sjunkit sÄ mycket under den senaste perioden. Studien bygger frÀmst pÄ kvantitativ sekundÀrdata som hÀmtats frÄn databasen, Farm Accountancy Data Network.

Bakgrund och problem: Globaliseringen har gett upphov till en hÄrdare konkurrens mellan företag, vilket har lett mÄnga företag till att driva delar av sin verksamhet utomlands. I samband med flytt av verksamheten kommer Àven en del utmaningar, bland annat har individer frÄn olika lÀnder har olika behov. Detta gör att belöningssystemet bör konstrueras efter dessa skillnader. Det finns forskning som stödjer denna anpassning, men det finns Àven forskning som menar att det inte behövs. Huruvida detta fÄtt genomslag i multinationella företag kan dÀrför behöva undersökas.Syfte: Beskriva om och hur svenska multinationella företag anpassar belöningssystemen i sina utlÀndska dotterbolag.Metod: PrimÀrdatainsamlingen har bestÄtt av kvalitativa intervjuer som genomförts med fyra multionationella företag: SKF, Electrolux, Sandvik och Scania.

För en tid sedan var det status att vara en del av fittstimmet. Ordet tycktes andas styrka, sjĂ€lvstĂ€ndighet och attityd. Även politiker passade pĂ„ att surfa i vĂ„gorna av stimmets strömmar. Feminismen hade anhĂ€ngare i bĂ„de det offentliga och hos gemene man (eller kvinna) och det var inget ögonbrynshöjande stĂ€llningstagande. Under det senaste decenniet tycks ordet fĂ„tt en ny laddning och feminismen Ă€r inte lĂ€ngre det enda valet i strĂ€van mot jĂ€mstĂ€lldhet.

Bakgrunden till uppsatsen Àr att jag vill titta nÀrmare pÄ hur man bygger ett framgÄngsrikt ishockeylag, dÀr man fÄr ut det mesta av varje individ för att pÄ sÄ vis bilda en svÄrslagen enhet samt hur en coach kan arbeta för att skapa ett klimat som uppmuntrar till utveckling, bÄde pÄ isen och vid sidan om.Syftet med uppsatsen Àr att utforska den vetenskapliga kunskap som finns om hur ett lag och dess individer kan coachas samt ta reda pÄ hur elitseriecoacher arbetar för att coacha laget och individen och hur elitseriespelare vill att coachen ska agera.Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för mitt arbete:Hur arbetar elitseriecoacher i ishockey med att coacha individen och laget?Hur vill elitseriespelare att en coach ska coacha individen och laget?Undersökningen bestÄr av kvalitativa intervjuer med ett urval av Elitseriens coacher. För att jag ocksÄ ska fÄ en bild av hur en elitseriespelare upplever att coacherna agerar samt hur de vill att de ska agera, sÄ kommer ocksÄ intervjuer med ett urval av elitserielagens lagkaptener att genomföras.Undersökningens resultat visar att mycket av den kunskap som finns i den vetenskapliga forskningen om coaching ocksÄ Äterfinns i intervjupersonernas svar. Enligt intervjupersonerna ser den moderna ishockeycoachen vÀldigt annorlunda ut, jÀmfört med den traditionella. Framförallt betonades detta av spelarna, samtidigt som coacherna genom sina svar ocksÄ visade prov pÄ att det finns en stor medvetenhet om hur coaching kan bedrivas, bÄde nÀr det gÀller laget som helhet och den individuella spelaren.

Ronneby torg Àr belÀget centralt i Ronneby stadskÀrna i sydöstra Blekinge. PÄ denna plats gÄr det att identifiera tre problem som utgör brist pÄ mÀnniskor (social hÄllbarhet), rumslighet (mötesplats) och vegetation (ekologisk hÄllbarhet). Tidigare har torgets södra del innefattat en stadspark vid namn ?Gröna Torget? medan hela torget idag utgörs av en hÄrdgjord yta med inslag av trÀd i dess kanter. Det finns ett behov frÄn Ronneby kommun att utveckla torget som en mötesplats, dÄ kommunen utlyst en förslagstÀvling av just denna anledning.

Bakgrund: KlimatfrÄgan Àr ett aktuellt Àmne pÄ grund av den akuta situation vÀrlden befinner sig i. I dagens samhÀlle fÄr barn kunskap om klimatrelaterade problem pÄ mÄnga olika sÀtt t.ex. genom förÀldrar, kompisar, skola och media. Detta kan skrÀmma barnen och leda till klimatoro. Vi anser att vi som lÀrare i skolan har ett stort ansvar för att eleverna fÄr en bra undervisning som gör eleverna handlingsbenÀgna och fÄr kunskaper till att verka för en förÀndring mot ett bÀttre klimat.

Brownout-fenomenet ligger till grund för ungefÀr 75 procent av alla flygolyckor inom NATO. Olyckorna sker under start och landningssekvenser i torra klimat dÄ sand virvlar upp och försÀmrar pilotens sikt utifrÄn helikoptern. Under brownout förlorar piloten visuella referenser utanför helikoptern vilket gör att denne omedvetet kan tappa kontrollen över helikoptern och sÄledes kan hamna i plötsligt drift. DÀrför har NATO i samarbete med bland annat Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) försökt finna en lösning pÄ problemen som uppstÄr vid brownout. Syftet med föreliggande studie Àr frÀmst att undersöka om deltagares anvÀndning av taktila driftdisplayer leder till mindre drift Àn vid anvÀndning av en visuell driftdisplay samt undersöka med vilken av de taktila displayerna som leder till minst drift.

Denna uppsats har skrivits inom landskapsarkitektprogrammet och faller inom ramen för landskapsplanering. Uppsatsen Àr skriven pÄ 30 högskolepoÀng vid lÀrosÀtet Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp. Uppsatsen har haft för avsikt att visa pÄ hur Trafikverket och tre utvalda kommuner, Malmö, Göteborg och Stockholm, arbetar med trÀdval lÀngs vÀgarna och om de arter som har valts och det resonemang som förts kan klassas som hÄllbart i förhÄllande till det framtida förÀndrade klimatet. Fokus har varit Trafikverkets arbetssÀtt och kommunerna har anvÀnts som jÀmförelse. Enligt regeringen (2007) mÄste transportinfrastrukturen anpassas till ett förÀndrat klimat redan nu och medel för att finansiera detta mÄste avsÀttas. Det Àr ocksÄ av yttersta vikt att omrÄden som riskerar att drabbas kartlÀggs sÄ att ÄtgÀrder redan nu kan pÄbörjas. För att kunna avgöra om ett vÀxtval Àr hÄllbart eller inte behövs aktivt arbete gÀllande vÀrnandet av den biologiska mÄngfalden, utförliga vÀxtlistor med vilka arter det Àr som har planterats, i vilken utstrÀckning de har planterats samt ett lÄngsiktigt klimatarbete gÀllande vÀxtval.

Jordbruket Àr den mest klimatkÀnsliga sektorn som bÄde pÄverkas av och pÄverkar klimatförÀndringarna. Ekologiska livsmedel Àr att föredra ur miljösynpunkt dÄ konstgödsel och bekÀmpningsmedel inte förekommer i den ekologiska odlingen. KRAV-mÀrkningen Àr Sveriges mest kÀnda miljömÀrkning och visar att en vara Àr ekologisk odlad. KRAV nÄr i dagslÀget inte ut till mÄnga konsumenter, 98 procent av den svenska befolkningen kÀnner till KRAV men KRAV-mÀrkningen utgör endast 4 procent av försÀljningsvÀrdet för livsmedel. KRAVs mervÀrden Àr djuromsorg, hÀlsa, miljö och klimat, samt socialt ansvarstagande.

I detta kandidatarbete undersöks förutsÀttningar och möjligheter till att gynna pollinatörer och andra djur i StadstrÀdgÄrden, Uppsala. Att vÀrna om de ekosystemtjÀnster som biologisk mÄngfald medför ökar vÄr livskvalitet och ger staden ett hÄllbart klimat. En ekologisk utgÄngspunkt kan Àven medföra upplevelsemÀssiga och pedagogiska vÀrden för parkens besökare samt en ökad förstÄelse för naturliga processer. Dock Àr StadstrÀdgÄrden Uppsalas finpark och ett vÀlbesökt utflyktsmÄl för stadens invÄnare. Eftersom parkens sÀregna karaktÀr i detta avseende Àr viktig att bevara ligger uppsatsens fokus pÄ att undersöka hur ett ökat frÀmjande av arters livsmiljöer kan ske utan att pÄverka parkens karaktÀrer och sociala vÀrden.