Sök:

Sökresultat:

3554 Uppsatser om Klimat- och Sćrbarhetsutredningen (SOU 2007:60) - Sida 10 av 237

Ipendo Web Portal : Utveckling av en flexibel koncernportal i Microsoft Office SharePoint Server 2007

Rapporten behandlar utvecklingen av en portal som Àr tÀnkt att anvÀndas av alla olika delar av en företagskoncern, bÄde som intranÀt, extranÀt och extern webbplats. Denna rapport undersöker vad som Àr viktigt att uppfylla för att skapa en portal av detta slag dÀr kraven pÄ flexibilitet Àr stora, samtidigt som de olika företagen i koncernen ska ha utrymme att agera bÄde som enskilda företag och som medlemmar i en koncern. Rapporten undersöker Àven om tekniken SharePoint kan vara lÀmplig att anvÀnda i ett sÄdant fall samt tar upp alternativ till SharePoint. Slutsatserna Àr att tvÄ aspekter Àr sÀrskilt viktiga i en portal av slaget som efterfrÄgas. Dels att portalen utformas med en tydlig struktur och vÀl definierade nivÄer med klara uppgifter, dels att tekniken bakom portalen Àr anpassningsbar, öppen för vidareutvecklingar och att tekniken Àr modulbaserad.

Klimat & Patriarkat : Genusgeografi i Huddinge

The essay deals with gender aspects on climate change adaption. The aspects consist of the fact that women in Sweden drive cars less than men, and that women in the developing world are more affected by natural disasters arising from global warming. This study was carried out in the municipality of Huddinge, a suburb to Stockholm, by interviewing one Agenda 21 coordinator, one planner and one student in genderstudies. I also attended a meeting in the Committee for built environment in the Huddinge Municipality, to ask the politicians questions and observe gender structures during the meeting. The results also consist of a search for gender-related words in the documents used in the essay.The results are analysed using ecofeminsim, a theory that connects woman subordination and environmental destruction.

Odling av vedartade vÀxter i kÀrvt klimat : En studie om zonkartans anvÀndning i Norr- och VÀsterbottens lÀn

HÀrdighet för vedartade vÀxter förknippas oftast med zonkartans zonangivelser. Det Àr dock inte enbart hÀrdighetsiffran som bestÀmmer om en vÀxt Àr hÀrdig eller inte. Klimatet pÄ platsen Àr en avgörande faktor för hur en vÀxt klarar sig eller inte. Via en enkÀt tog jag reda pÄ vad odlare i Norr- och VÀsterbottens lÀn tycker om zonkartan och hur de anvÀnder sig av den nÀr de vÀljer vedartat vÀxtmaterial. NÀstan alla odlare stÀller sig positiva till zonkartans zonangivelser. De pÄpekade dock brister med anvÀndandet av den dÄ den inte tar hÀnsyn till vÀxtens proveniens, lokalt klimat eller vÀxters krav pÄ odlingsplats vilket Àr viktiga faktorer som pÄverkar hÀrdigheten hos vÀxten.

Rena handdukar - och andra saker som gör Thailand torrt

LÄga krav och torra semesterorter. Svenskarnas populÀraste resmÄl Thailand lockar med exotisk natur och hett klimat.Bakom fÀrgstarka resebroschyrer och hotellmurar döljer sig dock en annan, torrare verklighet. Vattenbristen ökar, turismen bidrar och resebolagen stÀller lÄga krav pÄ hotellen..

Anpassning till ett förÀndrat klimat : Dricksvattenförsörjning i VÀsternorrland

I en vÀrld dÀr konsumenten dagligen överöses av kommersiella budskap Àr det mÄnga gÄnger svÄrt, för att inte sÀga omöjligt, för företag att synas. Ett tuffare klimat krÀver tuffare tillvÀgagÄngssÀtt, vilket har resulterat i nya marknadsföringsmetoder. En av dessa nya metoder Àr provokativ marknadsföring som vÀnder sig till betraktarens kÀnslor genom provokation. Provokativ reklam och dess effekter pÄ konsumenter har undersökts tidigare. Dessa studier har emellertid övervÀgande fokuserat pÄ provokation i form av sexuella stimuli, varför det rÄder stor osÀkerhet om hur andra provokationsformer i reklamsammanhang mottas av konsumenter.

Genomförs förbÀttringsÄtgÀrder efter dödsolyckor i vÀgtrafiken: en uppföljning av djupstudiearbetet 2005-2007 VÀgverket Region Norr

En viktig del i VÀgverkets trafiksÀkerhetsarbete Àr de djupstudieutredningar som genomförs efter varje dödsolycka i vÀgtransportsystemet. Kunskapen frÄn djupstudierna anvÀnds av VÀgverket och andra systemutformare som underlag för trafiksÀkerhetshöjande ÄtgÀrder enligt Nollvisionen. Men i vilken omfattning genomförs dessa ÄtgÀrder och vilken effekt har de haft pÄ trafiksÀkerheten? Syftet med rapporten Àr att följa upp de ÄtgÀrdsförslag för fysiska ÄtgÀrder i vÀgmiljön som togs fram i djupstudiearbetet 2005-2007 inom VÀgverket Region Norr och analysera vilken effekt genomförda ÄtgÀrder haft pÄ trafiksÀkerheten. Rapporten har arbetats fram under sommaren 2009 och studien bygger pÄ en granskning av 97 genomförda djupstudieutredningar och olycksdata frÄn Ären 2005-2007 inom Region Norr.

RES-direktivets implementering och integrering i svensk politik

RES-direktivet antogs av EU under 2009 i syfte att öka Europas totala andel förnybar energi till 20 procent. Sverige tilldelades en kvot pÄ 49 procent och regeringen valde att höja mÄlet till 50 procent. Vid ökad anvÀndning av förnybar energi kan mÄlkonflikter uppstÄ. De förnybara resurserna kan exempelvis anvÀndas i andra syften vilket skapar konkurrens. EnergiomstÀllningen beskrivs som en intstitutionell utmaning som krÀver politisk vilja och svÄra avvÀgningar.

Klimat, olja och vÀlfÀrd : Scenarier för Norge och Mongstads oljeraffinaderi

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur det multiprofessionella teamet vid avdelningen luftburen intensivvÄrd pÄ Akademiska sjukhuset i Uppsala samordnas, samt om detta stÀller sÀrskilda krav pÄ samordningen. De frÄgor som uppsatsen Àmnar besvara Àr vad som hÀnder nÀr utomstÄende professioner som inte vanligtvis arbetar inom sjukvÄrden ska medverka i ett sjukvÄrdsteam samt vilka sÀrskilda krav denna situation stÀller pÄ samordningen. För att besvara frÄgorna har tidigare forskning inom samordning, samarbete, multiprofessionella team samt kultur i frÀmst en sjukvÄrdskontext anvÀnts. En fallstudie genomfördes pÄ avdelningen för luftburen intensivvÄrd vid Akademiska sjukhuset i Uppsala dÀr Ätta intervjuer genomfördes med professioner pÄ avdelningen. Intervjuerna kompletterades med en observation samt dokumentation.

Intresseorganisationernas tilltrÀdesmöjligheter - En studie om SOU 2007 : 89 " Rovdjuren och deras förvaltning"

Uppsatsen undersöker intresseorganisationernas tilltrÀdesmöjligheter i betÀnkandet SOU2007:89 Rovdjuren och deras förvaltning. TilltrÀde ska inte förvÀxlas med reellt inflytandemen Àr en förutsÀttning för att organisationer ska kunna pÄverka politiskt beslutsfattande. Deberörda intresseorganisationernas tilltrÀde studeras i betÀnkandets fem nÀrvaroformer. Somteoretisk utgÄngspunkt anvÀnds pluralistisk och korporativ teori vilka appliceras pÄ denempiriska undersökningen som idealtyper. Det metodologiska tillvÀgagÄngsÀttet innebÀr attutredningens processer spÄras vilka sedan analyseras genom en kvalitativ textanalys ochmotivanalys.

"-Titta min mamma flyger" : om förskolebarns ritande i samspel och lek

Det ha?r arbetet bygger pa? en studie av barns fria tecknande som uppsatsfo?rfattaren genomfo?rt under loppet av cirka fem ma?nader pa? en 3-6 a?rs avdelning vid en Stockholmsfo?rskola.Studien a?r genomfo?rd med en etnografisk ansats. Jag har samlat material genom samtal med barnen och fotografering av deras bildarbeten. Uppsatsens fra?gesta?llningar so?ker svar pa? vad barnen ritar? Vad de anva?nder sina bilder till? Och i vilket sammanhang dessa bilder skapas.

SÄ lockar de lÀsare : En kvantitativ innehÄllsanalys av Aftonbladets förstasidor 1987, 1997 och 2007

SammanfattningMedieklimatet i Sverige har blivit allt hÄrdare under de senaste tio till femton Ären. Allt fler aktörer spelar pÄ mediemarknaden och konkurrerar om konsumenterna. För lösnummersÄlda papperstidningar Àr bÄde löpsedeln och förstasidan pÄ tidningen reklampelare som ska sÀlja tidningen till konsumenterna. Och innehÄllet pÄ dessa vÀsentligt för upplagesiffrorna.I vÄr studie har vi undersökt om den ökade konkurrensen medfört att förstasidorna pÄ Sveriges upplagemÀssigt största tidning, Aftonbladet, förÀndrats. Detta har vi gjort genom att i en kvantitativ innehÄllsanalys jÀmföra förstasidor frÄn 1987, 1997 och 2007.

Elevers upplevelser av sin fysiska skolmiljö

Hur elever upplever sin fysiska skolmiljö Àr frÄgan vi stÀller oss i den hÀr undersökningen. Syftet Àr att undersöka och kartlÀgga gymnasieelevers upplevelser av den fysiska skolmiljön och hur deras utsagor kommer till uttryck. För att ta reda pÄ detta har vi lÄtit elever pÄ tvÄ gymnasieskolor svara pÄ en enkÀt med öppna frÄgor gÀllande deras syn pÄ deras fysiska skolmiljö och vi har Àven valt att föra ett samtal med nÄgra av dessa elever kring deras upplevelser. Under intervjun förde eleverna samtalet och guidade oss runt pÄ skolan med syfte att beskriva den fysiska skolmiljön fÄngad ur deras perspektiv. De lokaler/utrymmen som eleverna hade mÄnga Äsikter om fotograferades av oss i syfte att ge mer djup Ät undersökningen dÄ denna undersökning Àmnar kartlÀgga dessa elevers upplevelser kring deras fysiska skolmiljö. För att kunna kartlÀgga elevernas upplevelser har vi tittat nÀrmare pÄ tidigare forskning inom detta Àmne.

Energieffektivisering av kulturhistoriska byggnader : Energi och klimat i Lekaryd kyrka

Detta examensarbete syftar till att utreda inneklimat- och energisituationen i Lekaryd kyrka. För att göra detta har klimatmÀtning genomförts, samt simuleringar med datorsimuleringsprogrammet IDA ? Klimat och energi. Kyrkan har höga energikostnader och för att fÄ kÀnnedom om energiförlusternas storlek och fördelning, har en kartlÀggning av kyrkans energiflöden genomförts i syfte att faststÀlla dess energibalans. MÄlet Àr att resultaten frÄn klimatmÀtningen och datorsimuleringarna ska kunna anvÀndas som underlag vid utarbetande av ÄtgÀrdsförslag för en lönsammare och ur bevarandesynpunkt skonsammare drift av Lekaryd kyrka.

Det goda klassrumsklimatet inom matematiken : Enligt lÀrare och elever

Mitt arbete behandlar begreppet klassrumsklimat. Hur det pÄverkar elever och lÀrare, hur elever och lÀrare upplever klassrumsklimatet och vad de anser att ett bra klassrumsklimat bör vara. Arbetet behandlar Àven hur matematikundervisningen pÄverkas av det klassrumsklimatet och hur lÀrare arbetar för att fÄ fram ett bra klimat i klassen och i klassrummet. Med ordet klassrumsklimat avser mitt arbete det sociala klimatet i klassrummet. Det fysiska klassrumsklimatet Àr inte en del av det hÀr examensarbetet.Syftet med arbetet var att undersöka hur klassrumsklimatet pÄverkar elever och lÀrare, hur klassrumsklimatet pÄverkar det matematiska lÀrandet hos eleverna samt en jÀmförelse av elevers och lÀrares syn pÄ klimatet i klassen.

"Tidningar Àr som tveeggade svÀrd" : En jÀmförelse hur den indiska tidningen The Hindu skrev om Àmnet hiv/aids och hiv-positiva personer under 16 dagar Är 2005 och 16 dagar Är 2007.

We wanted to know how the subject HIV/AIDS was handled in the Indian newspaper The Hindu, which is written in English, during a period of 16 days (30 October-14 November) in 2005 compared to the corresponding period during 2007. Because we liked to study what kind of differences there were in the reporting between these two years. In addition we also wanted to learn how people living with HIV and AIDS are represented in pictures and text. To find out this was the purpose with this investigation.The study is made from the theory of stigma, semiotics and from a professional model of the normative theory. The articles about HIV/AIDS were quantitatively analyzed with help of a schedule of codes and we performed a qualitative analysis on several articles, four from 2005 and four from 2007.

<- FöregÄende sida 10 NÀsta sida ->