Sök:

Sökresultat:

1942 Uppsatser om Klimat i urban miljö - Sida 13 av 130

Genusmönster vid friluftsutövande i Göteborg

This paper is a quantitative case study named Outdoor recreation of urban areas viewed through a gender perspective. The intention of this paper is, by studying gender pattern in outdoor recreation practices in Gothenburg, to describe gender patterns in outdoor recreation of Swedish urban areas. This subject is important to study because of the practices of outdoor recreation forward public health. Today many people suffer from diseases caused by stress and too little exercise, which could be prevented if they practiced outdoor recreation. Not everyone has the same possibility to practice outdoor recreation because of the inequalities between women and men.

Masterplan för svetsavdelning : Förstudie

Det hÀr examensprojektet har utförts pÄ Volvo CE, Hauler & Loader Division, Arvika. Projektet ingick som ett avslutande moment i maskiningenjörsprogrammet vidKarlstads universitet. Volvo i Arvika tillverkar hjullastare vilket man har gjort sedan mitten av 60-talet. Fabriken har idag ca 1150 anstÀllda som tillsammans levererar över 6000 hjullastare per Är.Produktionsvolymen i Arvikafabriken ökar allt mer vilket medför att ett behov av mÄnga investeringar för att klara denna volymtillvÀxt har uppstÄtt. Den huvudsakliga tillverkningen pÄ svetsavdelningen bestÄr av fram- och bakramstillverkning.

Arbetslöshetens (o)kÀnda ansikten : Ett arbetsmarknadsprojekt i RÄgsved i en tid av avancerad marginalitet och territoriell stigmatisering

This essay intervenes in the politics of urban segregation in Stockholm. The main aim of the essay is to analyze and describe how advanced marginality and territorial stigmatization are expressed in the lived experiences of four unemployed youths, that have participated in a labor market training program located in the ?social vulnerable? area RÄgsved. With a theoretical framework based in Henri Lefebvre?s production of social space the empirical findings are interpreted in regard to how the youths produce social space in dialectical interplay with urban politics, advanced marginality, territorial stigmatization, and their local neighborhood.

Vertikala TrÀdgÄrdar : ett grönt verktyg i planeringen av framtida urbana miljöer

In present time, more and more people move into cities. Densification of cities as planning policy together with an intensive urbanization, makes urban planners face with the contradictory task of creating a city that is both dense and green. Façade vegetation has been used for centuries, mainly in the form of various climbing plants that with or without supportive structures have spread over facades to give a green impression to the environment. The development of new technology today allows urban planners to use greenery integrated with façades. Vertical gardens offer a larger variety of plants, and at the same time takes advantage of the technological benefits of vegetation in city planning.

Biltrafikorienterade stadsdelars möte med ett hÄllbart resande - Hur pÄverkar konfigurationer av urban form vÄrt sÀtt att resa?

Efter andra vÀrldskriget blev bilen tillgÀnglig för den breda folkmassan och utgjorde dÀrmed det huvudsakliga transportmedlet. För att öka bilens framkomlighet och sÀkerheten kring bilens framfart formulerades stadsbyggnadsprinciper till förmÄn för biltrafiken. Stockholms tunnelbana och dess förorter byggdes samtidigt som massbilismen tillÀts dominera stadsbyggandet. Det hÀr kandidatarbetet syftar till att undersöka Stockholms tunnelbaneförorters konfigurationer av urban form utifrÄn frÄgan om vilka trafikslag som prioriteras genom följande frÄgestÀllningar: - Vilka konfigurationer av urban form kÀnnetecknar biltrafikorienterade- respektive kollektivtrafikorienterade stadsdelar? - Gynnar Stockholms tunnelbaneförorters konfigurationer av urban form ett visst sÀtt att resa? Metoden för studien Àr en analysmodell för urban form i förhÄllande till trafikprioritering som tillÀmpas pÄ de fyra tunnelbaneförorterna VÀllingby, SkÀrholmen, Akalla och SkarpnÀck.

Biltrafikorienterade stadsdelars möte med ett hÄllbart resande : Hur pÄverkar konfigurationer av urban form vÄrt sÀtt att resa?

Efter andra vÀrldskriget blev bilen tillgÀnglig för den breda folkmassan och utgjorde dÀrmed det huvudsakliga transportmedlet. För att öka bilens framkomlighet och sÀkerheten kring bilens framfart formulerades stadsbyggnadsprinciper till förmÄn för biltrafiken. Stockholms tunnelbana och dess förorter byggdes samtidigt som massbilismen tillÀts dominera stadsbyggandet. Det hÀr kandidatarbetet syftar till att undersöka Stockholms tunnelbaneförorters konfigurationer av urban form utifrÄn frÄgan om vilka trafikslag som prioriteras genom följande frÄgestÀllningar: - Vilka konfigurationer av urban form kÀnnetecknar biltrafikorienterade- respektive kollektivtrafikorienterade stadsdelar? - Gynnar Stockholms tunnelbaneförorters konfigurationer av urban form ett visst sÀtt att resa? Metoden för studien Àr en analysmodell för urban form i förhÄllande till trafikprioritering som tillÀmpas pÄ de fyra tunnelbaneförorterna VÀllingby, SkÀrholmen, Akalla och SkarpnÀck.

Gerillaodling - ett frö till förÀndring

Abstract A phenomenon that has been noticed more and more in media and the public space in recent years is what is called guerrilla gardening. It means the illicit cultivation of someone else?s land. This report's intention is to analyze what impact guerrilla gardening could have on today's urban space in terms of stable changes in norms and physical design. I have also focused on guerrilla gardener?s choice to carry out these actions illegally, without asking for permission, and what impact that could have on the issue of appropriating public space.

Urban Building i kvarteret Domherren : GA: Galleri A / Gamla Arkitekturskolan

Förslag pÄ hur Arkitekturskolan kan ritas och programmeras om för att bli en offentlig byggnad i staden som ger mycket tillbaka till Stockholms invÄnare. Form och program Àr utformat att ge alla som befinner sig i och utanför byggnaden en ny syn pÄ staden dÀr inte bara gatuplan Àr offentligt och takplan Àr privat. Runt byggnaden slingras sig en offentlig promenad som leder upp till det öppna takplanet med bra utsikt över staden. Byggnaden har delats upp för att skapa torg pÄ plan 2. GA Àr en offentlig plats likt en galleria 2.0..

Odefinierade platser i staden : med studie i SöderÀlje

The purpose of this master thesis is to attract attention to the undefined spaces of our urban landscape and emphasize the need of these spaces in the city. The different values of these spaces are here clearly presented so that they can be considered when real estate developers show a particular interest in any one of these undefined spaces. The term undefinied spaces can mean a lot of things. The spaces that I now choose to define as undefined spaces are neither planned nor designed. It could for instance be a piece of leftover land in between two residential areas, or as times change, a formerly planned area might be forgotten and left to its own.

The Podcar Way : hur kan spÄrtaxi integreras i en urban miljö?

A new system of public transportation that can simplify and shorten the trips made throughout the city, anddo that both cheap and environment-friendly. Sounds like good news. This new system, though, require anall new type of infrastructure, differing from what we are used to see in our cities. Podcar, or PRT, as thesystem is called can become a transport revolution, possibly. If that revolution does happen it is crucial that webeforehand have studied the possible effects it can cause on our city environment, from a spatial point of view.This thesis thoroughly describes the function and essence of the PRT system and presents what is availabletoday and in what forms.

Presence of Japanese Encephalitis virus vectors in Can Tho City

Japanese encephalitis virus (JEV) is a significant vector-borne zoonotic pathogen, causing devastating encephalitis in humans. Its geographical range includes a majority of Asian countries and has also been recognized in some western Pacific areas. The main vectors of JEV are mosquitoes belonging to the genus Culex. Birds and pigs function as hosts and virus amplifiers, whereas humans are accidental hosts. Japanese encephalitis is commonly regarded as a rural disease.

Organizing for value creation : a corporate perspective on urban farming

In the year 1800, about 5 % of the world population lived in cities (World Wide Fund for Nature, 2012, 3). Today that number is about 70 % in Europe and North America, and in 2050 it is expected to be 86 % in the developed world and 67 % in the developing world (www, UN, 2009). In addition, the global population is expected to increase with 2.2 billion people until 2050. As a result of the population increase more food has to be produced which requires more transport from the countryside to the cities. However, this flow of resources faces some difficulties.


LÀrares uppfattningar om klassrumsklimat : Intervjustudie med nÄgra pedagoger

StÀmning, relationer och miljöer skiljer sig frÄn klassrum till klassrum. VÄrt gemensamma intresse och vÄr strÀvan om hur man skapar goda relationer och ett positivt klimat i klassrummet ligger som grund för vÄr studie. Syftet med studien Àr att lyfta fram vad som kÀnnetecknar ett positivt klassrumsklimat, vad som kÀnnetecknar ett bra ledarskap samt hur lÀraren kan arbeta för att skapa ett positivt klassrumsklimat. Genom intervjuer med pedagoger samt relevant forskning och litteratur vill vi synliggöra nÄgra pedagogers tankar om fenomenet klassrumsklimat. Studien Àr uppbyggd pÄ intervjuer med fem utvalda pedagoger, pedagogerna valdes utifrÄn deras olika arbetsplatser och erfarenheter.

Bra Klassrumsklimat. Vad tycker lÀrare och elever?

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vad lÀrare och elever anser vara ett bra klassrumsklimat samt att försöka identifiera nÄgra av de faktorer som pÄverkar klassrumsklimatet. Jag vill Àven med denna studie undersöka om lÀrare och elever tycker samma sak nÀr det gÀller att definiera vad ett bra klimat i klassen innebÀr. Jag kommer ocksÄ att titta pÄ vad lÀrare och elever anser pÄverka klassrumsklimatet och vad de tycker Àr viktigt gÀllande arbetet med att skapa ett bra klimat i klassen. Svaren pÄ frÄgestÀllningarna har delvis sökts genom intervjuer med lÀrare och elever men ocksÄ genom en litteraturgenomgÄng som Àven fungerat som grund för den empiriska studien. Resultatet som jag har kommit fram till visar att lÀrare och elever i stort verkar vara överens om vad som kÀnnetecknar ett bra klassrumsklimat.

<- FöregÄende sida 13 NÀsta sida ->