Sökresultat:
927 Uppsatser om Klimatćtgärder - Sida 46 av 62
Osmoreglera mera - Phaseolus vulgaris under torka. Genotypiska skillnader i osmoreglering som anpassning till torka hos vanlig b?na.
Torka ?r en av de st?rsta begr?nsande faktorerna f?r jordbruksproduktion globalt och med klimatf?r?ndringarna f?rv?ntas b?de f?rekomst och intensitet av torka ?ka. Detta utg?r ett v?xande hot mot livsmedelss?kerhet samtidigt som ?kade krav st?lls p? livsmedelsproduktionen i takt med jordens v?xande befolkning. Den vanliga b?nan (Phaseolus vulgaris) ?r en vidspridd n?ringsk?lla med m?nga olika varianter, som rankas som den mest konsumerade b?nan.
KustnÀra ekosystem som skydd mot naturkatastrofer : en litteraturstudie frÄn ett riskhanteringsperspektiv
Research suggests that society's vulnerability to natural disasters along coasts could increase as a result of climate change, which is likely to lead to elevated sea levels and possibly an increase in the occurance of meteorological phenomena such as storms and tropical cyclones. Following the Indian Ocean tsunami disaster in 2004 and Hurricane Katrina in 2005, both of which received considerable media attention, empirical data has indicated that coastal vegetation might be able to protect and reduce damages to coastal communities during tsunami events and tropical cyclones.The aim of the essay has been to study the function of coastal ecosystems as protection against tsunami waves and storms from a risk management perspective, meaning that I have, through an overview of scientific articles, compiled current research on how coastal ecosystems can attenuate storm surges and tsunami waves, and analysed how this knowledge can be put into practice in coastal communities from a risk management perspective, i.e. if coastal ecosystems are a viable risk reduction measure, are practically applicable, and if so, how they could be applied.There is empirical evidence suggesting that coastal ecosystems, particularly mangroves, can reduce the strength of a tsunami wave, but full scientific consensus on this issue has not yet been reached. With regard to protection against storm surges, there is extensive scientific evidence that coastal vegetation can mitigate damages and reduce the height of a storm surge, although the wave has to traverse several kilometres inland through thick vegetation for the protection to be effective. A synthesis in the form of a figure regarding the many physical factors that influence wave development through coastal ecosystems has been created in an attempt to simplify and explain the phenomenon.The conservation and restoration of coastal ecosystems can be justified from a risk management perspective, but planting new forest belts for the purpose of disaster mitigation is quite unrealistic and can rarely be sustainable, since, for protection to be effective, the forest belt must extend several kilometres inland from the coast, and would thus likely prove difficult to implement along coastal societies..
Bebygga eller bevara? : samhÀllsekonomiska faktorer vid kommunal planering av Äkermark
Under senare delen av 1900-talet har antalet tÀtorter sÄvÀl som tÀtorternas invÄnarnatal ökat markant. Detta har inneburit en expansion av tÀtorternas yta, vilket har lett till att Äkermark tagits ur bruk för att istÀllet bebyggas. Samtidigt Àr intresset för nÀrodlat och hÄllbar anvÀndning av naturresurser mycket stort bland bÄde konsumenter och kommuner, vilket innebÀr en konflikt mellan kommunens val att bebygga Äkermark för att tillgodose kortsiktiga, ekonomiska mÄl och att bevara Äkermark för att ta hÀnsyn till mer lÄngsiktiga, ekologiska vÀrden.
Syftet med detta arbete var att identifiera vilka faktorer som pÄverkar huruvida en kommun beslutar att bebygga Äkermark eller ej, samt att undersöka hur dessa faktorer pÄverkar beslutet att bygga pÄ Äkermark. Undersökningen gÀllde dock endast bostadsbyggnation pÄ Äkermark.
Studien Àr uppdelad i tvÄ delar. Först gjordes en litteraturgenomgÄng av vilka kostnader och nyttor som tÀtortsexpansion pÄ Äkermark för med sig vid en kostnadsnyttoanalys.
Olika perspektiv pÄ inkludering
Studier visar att sÀrskoleelever gör större framsteg rent kunskapsmÀssigt och fÄr bÀttre delaktighet i samhÀllet efter avslutad skolgÄng om de gÄr inkluderat i grundskolan jÀmfört med en placering i sÀrskolan. FN:s barnkonvention, Salamanca deklarationen och den Svenska skolans styrdokument har starka kopplingar till inkludering och ?en skola för alla?. Syftet med studien Àr att belysa en inkludering av en individintegrerad sÀrskoleelev i grundskolan utifrÄn olika perspektiv; elevens, rektors, specialpedagogens, klass-förestÄndarens, elevassistents och elevens vÄrdnadshavares perspektiv. Eleven valdes efter samrÄd med skolan eftersom man ansÄg att detta rörde sig om en lyckad individintegrering.
Odling i sand : En undersökning av markfysikaliska egenskaper hos sandjordar och om anlÀggning av odlingsbÀddar
Syftet med examensarbetet Àr att försöka förklara de markfysikaliska egenskaperna hos en sandjord och hur det med hjÀlp av olika kornstorlek Àr möjligt att uppnÄ dessa egenskaper i en odlingsbÀdd. Sandjordar kan anses som problematiska dÄ de har svÄrare att behÄlla fukten i jorden och dessutom Àr nÀringsfattiga. Detta gÀller sÄvÀl artificiella som naturliga sandjordar. Vattnet kan beroende pÄ kornstorlek och tillförsel av mull ha lÀttare eller svÄrare att förflytta sig i marken. Detta kan vara avgörande för hur en vÀxt överlever och trivs i en sÄdan miljö.
Ormbunkar : arter för svenskt klimat
Detta Àr ett examensarbete som handlar om ormbunkar, dÀr jag försöker ge en lite mer nyanserad
bild av ormbunkarna som vÀxtgrupp Àn den som vanligen Àr rÄdande. Dels genom att beskriva
deras fascinerande historia, förökning och odling och dels genom att beskriva ett större antal arter
och sorter som skulle kunna vara intressanta att anvÀnda i svenska trÀdgÄrdar och parker, samt
deras olika krav pÄ vÀxtförhÄllanden.
Första delen av arbetet, som bygger pÄ litteraturstudier, belyser ormbunkarnas historia. BÄde i det
lite lÀngre geologiska perspektivet och i det kortare perspektivet som odlade trÀdgÄrdsvÀxter,
genom det Viktorianska Englands ?Fern craze? fram till dagens mer begrÀnsade anvÀndning. I ett
arbete om ormbunkar kan man nÀstan inte undvika att gÄ in pÄ deras avvikande livscykel och
nÀmna nÄgonting om hur man gÄr till vÀga för att föröka dem.
Hur utövas makt nÀr innovationer skapas?
I dagens samhÀlle sker förÀndringar mycket snabbt och dÀrigenom Àr innovation en nödvÀndig förutsÀttning för framgÄng och kanske till och med för överlevnad av organisationen. Det Àr pÄ grund av detta som innovation har tagit sig till toppen av agendan i organisationer runt om i vÀrlden. Innovation, som tidigare endast sÄgs som en output frÄn forskning och utveckling, har idag fÄtt hög prioritet i företagen och berör alla anstÀllda pÄ ett företag. Effektiv innovation behövs för att förbÀttra en organisations förmÄga att vara konkurrenskraftig. Företag behöver utveckling, nya idéer och nya produkter för att vara konkurrenskraftiga i framtiden.
UtslÀppsnivÄer frÄn smÄskalig biobrÀnsleanvÀndning
BiobrÀnsle Àr en förnyelsebar energikÀlla som har stor potential för enskilduppvÀrmning av villor. Men en stor del av de biobrÀnslepannor, som anvÀnds idag, Àr inte miljögodkÀnda samt saknar ackumulatortank, vilket kan orsaka storautslÀpp av hÀlsofarliga Àmnen.Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka hur utslÀppsnivÄerna frÄnsmÄskalig biobrÀnsleanvÀndning skulle förÀndras, om man bytte ut dagens uppvÀrmningssystemmot bÀsta biobrÀnsleteknik.Studien har utförts i villaomrÄden i kommunerna SkellefteÄ, Lycksele ochStoruman. UtslÀpp frÄn dagens biobrÀnsleanvÀndning har jÀmförts med hurutslÀppen skulle se ut om alla hushÄll bytte till bÀsta teknik. Med hjÀlp avinventering av bland annat energibehov och anvÀnd teknik, samt definiering avbÀsta teknik har berÀkningar och datasimuleringar utförts. Simuleringarna hargjorts i spridningsprogrammet Airviro, dÀr samkörning av klimat-, energianvÀndnings-och emissionsdata ger resultat i emissionshalter i luft.
Förslag till utformning av befintlig naturmark, Norra kyrkogÄrden i Kalmar
Jag har valt att göra ett sjÀlvstÀndigt arbete som frÀmst bygger pÄ hur parker och naturmark
bör utformas för att verka positivt för mÀnniskans hÀlsa och vÀlbefinnande. Arbetet har lett till
ett förslag pÄ hur stigar kan dras och vegetation kan anvÀndas för att förstÀrka platsens
karaktÀr och skapa en positiv effekt hos mÀnniskans hÀlsa och vÀlbefinnande.
För att fördjupa mig i Àmnet och för att Àven fÄ en ökad förstÄelse för platsen har jag gjort en
litteraturstudie inom Àmnet park och dess förmÄga för rehabilitering, rekreation, kyrkogÄrdens
historia, förvaltning och platsens specifika klimat och stÄndortsförhÄllande.
Arbetet visar pÄ vikten av parker, kyrkogÄrdar och naturmark i vÄra stÀder för mÀnniskans
hÀlsa och vÀlbefinnande inte minst nÀr denne sörjer. Ytor med naturliga karaktÀrer har en
förmÄga att verka positivt dÄ de ofta ger möjlighet till enskildhet samtidigt som de krÀver
vÀldigt lite uppmÀrksamhet tillbaka av individen. Spontan uppmÀrksamhet i form av djurliv
och vÀxter verkar ocksÄ positivt och avstressande. MÀnskliga faktorer pÄverkar hur platsen
bör utformas för bÀsta resultat.
Utarbetning av kriterier för miljömÀrkning av flygplatser : En studie kring fenomenet Grön flygplats utifrÄn RPS-modell och teorin om ekologisk modernisering
Flygbranschen Àr en global industri som expanderar snabbt och i och med detta ökar ocksÄ belastningen pÄ miljön genom flygets miljöpÄverkan. Ett verktyg som kan anvÀndas för att försöka förÀndra kursen mot en mer hÄllbar verksamhet Àr miljömÀrkning. I Sverige Àr flygbranschen ett omrÄde som det inte existerar nÄgra miljömÀrkningar inom och LFV i Sverige har blivit intresserad av att införa nÄgon typ av miljömÀrkning av flygplatser.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att utarbeta ett utkast till kriterier för en miljömÀrkning av Grön flygplats som baseras pÄ flygplatsernas mest betydande miljöaspekter. Studien bygger pÄ RPS-modell, material frÄn enkÀter, intervju och dokument. Fenomenet Grön flygplats analyseras sedan med hjÀlp av teorin om ekologisk modernisering för att fÄ en förstÄelse för detta fenomen.
Psykologiskt Empowerment: en Kognitiv Resa mellan Arbetskontext och Relationer
Titel: Psykologiskt Empowerment: En kognitiv resa genom relationer och arbetskontextFörfattare: Niklas Hansson och Niklas JohanssonHandledare: Pia Ulvenblad och Ingemar WictorNyckelord: Psykologiskt Empowerment, PE, Arbetskontext, RelationerSyfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att öka förstÄelsen kring psykologiskt empowerment (PE), genom att studera kopplingen till relationer och arbetskontext.Problemformulering: Hur kan uppfattad nivÄ av PE kopplas till arbetskontext och relationer?Metod: En kvalitativ metod har anvÀnts och fyra fallstudier har gjorts pÄ organisationer med varierande branschtillhörighet, vilket gjorts för att maximera skillnaderna mellan fallen. PrimÀrdata kommer frÄn individuella intervjuer, vilka kompletterats med tillhörande frÄgeformulÀr och som gjort upplevda nivÄer av PE kvantifierbara.Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen utgörs av klassiska PE-teorier tillsammans med bestÄndsdelarna av konceptet, för att forma basen. Detta kombineras med nyare PE-teorier kopplade till bÄde arbetskontext och relationer, men Àven kortfattat vilka beteendemÀssiga utfall som kopplas till PE. Författarna har valt att fokusera mindre pÄ eventuella utfall kopplat till PE, dÄ dessa funnits i tidigare forskning, men inte kan negligeras helt, dÄ det kan tyckas absolut vÀsentligt att pÄ nÄgot sÀtt ta upp vad som Àr positivt och negativt kopplat till konceptetSlutsats: BÄde arbetskontext och relationer tycks kunna kopplas till uppfattad nivÄ av PE.
Presstöd under press : institutionell förÀndring inom svenska tidningsmarknadens stödsystem 1963-2011
Denna studies syfte a?r att underso?ka vilka aspekter av ett fo?retags arbetsgivarvaruma?rke som va?rderas ho?gst av arbetsso?kande och da?rfo?r a?r viktigast fo?r fo?retag att kommunicera till ma?lgruppen genom employer branding-arbete. Uppsatsen bygger pa? fyra fra?gesta?llningar: Vilka av aspekterna i ett arbetsgivarvaruma?rke a?r viktigast att kommunicera till arbetsso?kande fo?r att bli en arbetsgivare som arbetsso?kande dras till? Vidare: Vilka aspekter av ett arbetsgivarvaruma?rke va?rderar studenter ho?gst na?r de va?ljer arbetsgivare? Finns det en skillnad mellan ma?n och kvinnor i vad man va?rderar ho?gst respektive la?gst? Finns det en skillnad mellan vad man va?rderar ho?gst respektive la?gst beroende pa? studietid?Underso?kningen baseras pa? en kvantitativ studie och genomfo?rdes med hja?lp av en enka?tstudie. Enka?tstudien baseras pa? en modell fo?r corporate social performance som kommer fra?n ett offentligt index av Kinder, Lydenberg, Domini & Co.
Skolan som arena för förebyggande och frÀmjande insatser. En kvalitativ intervjustudie om tvÄ Malmöskolors tillÀmpning av skolbaserade metoder.
Nilsson, J Skolan som arena för förebyggande och frÀmjande insatser. En kvalitativ intervjustudie om tvÄ Malmöskolors tillÀmpning av skolbaserade metoder. Examensarbete i folkhÀlsovetenskap10 poÀng. Malmö högskola: HÀlsa och SamhÀlle, enheten för biomedicinsk laboratorievetenskap, folkhÀlsovetenskap och omvÄrdnad, 2007.
Senare Ärs forskning framhÀver skolans roll som arena för förebyggande arbete. Idag Àr det dock fÄ skolor som pÄ ett systematiskt sÀtt tillÀmpar effektiva program för ungas sociala, emotionella och akademiska inlÀrning.
HÄllbar vattenresursplanering : en guide till watermanagement i ett gÄrds perspektiv
Efter en tid av uteblivit nederbörd kommer sÄvÀl underjordiska som ovan jordiska vatten magasin att utgöra begrÀnsningen för vÀxtodlingen pÄ platsen. MÀngden vatten av det tillgÀngligaga vatten som förÄngas frÄn vattenmagasinen beror frÀmst pÄ atmosfÀrens krav pÄ vatten s.k. evaporationstryck. NÀr vattnet förÄngas skapas ett underskott i jorden. NÀr detta underskott nÀrmar sig vissningsgrÀnsen Àr vattenbristen ett faktum.
Varför prisras pÄ Äkermark i Danmark? : hur de institutionella reglerna och skuldsÀttningen pÄverkat prisraset pÄ Äkermark i Danmark och varför inte samma ras gÄr att observera i Sverige
Priserna pÄ Äkermark har de senaste Ären fallit kraftigt i Danmark, samma trend har dock inte gÄtt att bevittna i Sverige. Prisfallet beror framförallt pÄ att lönsamheten i lantbruket generellt har försÀmrats. Varför prisfallet Àr större i Danmark Àn i Sverige beror pÄ de parametrar som skapar institutionella och kulturella skillnader mellan lÀnderna samt klimat och bördighet. Syftet med studien Àr att skapa en förstÄelse för varför priset pÄ dansk Äkermark har sjunkit sÄ mycket under den senaste perioden. Studien bygger frÀmst pÄ kvantitativ sekundÀrdata som hÀmtats frÄn databasen, Farm Accountancy Data Network.