Sök:

Sökresultat:

927 Uppsatser om Klimatćtgärder - Sida 47 av 62

Belöningssystem i globala företag: Styrt frÄn ovan? En studie av svenska multinationella företag

Bakgrund och problem: Globaliseringen har gett upphov till en hÄrdare konkurrens mellan företag, vilket har lett mÄnga företag till att driva delar av sin verksamhet utomlands. I samband med flytt av verksamheten kommer Àven en del utmaningar, bland annat har individer frÄn olika lÀnder har olika behov. Detta gör att belöningssystemet bör konstrueras efter dessa skillnader. Det finns forskning som stödjer denna anpassning, men det finns Àven forskning som menar att det inte behövs. Huruvida detta fÄtt genomslag i multinationella företag kan dÀrför behöva undersökas.Syfte: Beskriva om och hur svenska multinationella företag anpassar belöningssystemen i sina utlÀndska dotterbolag.Metod: PrimÀrdatainsamlingen har bestÄtt av kvalitativa intervjuer som genomförts med fyra multionationella företag: SKF, Electrolux, Sandvik och Scania.

FrÄn hyllat fittstim till hatade genuspirayor : en studie av DN:s framstÀllning av feminister

För en tid sedan var det status att vara en del av fittstimmet. Ordet tycktes andas styrka, sjĂ€lvstĂ€ndighet och attityd. Även politiker passade pĂ„ att surfa i vĂ„gorna av stimmets strömmar. Feminismen hade anhĂ€ngare i bĂ„de det offentliga och hos gemene man (eller kvinna) och det var inget ögonbrynshöjande stĂ€llningstagande. Under det senaste decenniet tycks ordet fĂ„tt en ny laddning och feminismen Ă€r inte lĂ€ngre det enda valet i strĂ€van mot jĂ€mstĂ€lldhet.

Att coacha individen och laget : En kvalitativ studie av ishockeycoachens arbetssÀtt

Bakgrunden till uppsatsen Àr att jag vill titta nÀrmare pÄ hur man bygger ett framgÄngsrikt ishockeylag, dÀr man fÄr ut det mesta av varje individ för att pÄ sÄ vis bilda en svÄrslagen enhet samt hur en coach kan arbeta för att skapa ett klimat som uppmuntrar till utveckling, bÄde pÄ isen och vid sidan om.Syftet med uppsatsen Àr att utforska den vetenskapliga kunskap som finns om hur ett lag och dess individer kan coachas samt ta reda pÄ hur elitseriecoacher arbetar för att coacha laget och individen och hur elitseriespelare vill att coachen ska agera.Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för mitt arbete:Hur arbetar elitseriecoacher i ishockey med att coacha individen och laget?Hur vill elitseriespelare att en coach ska coacha individen och laget?Undersökningen bestÄr av kvalitativa intervjuer med ett urval av Elitseriens coacher. För att jag ocksÄ ska fÄ en bild av hur en elitseriespelare upplever att coacherna agerar samt hur de vill att de ska agera, sÄ kommer ocksÄ intervjuer med ett urval av elitserielagens lagkaptener att genomföras.Undersökningens resultat visar att mycket av den kunskap som finns i den vetenskapliga forskningen om coaching ocksÄ Äterfinns i intervjupersonernas svar. Enligt intervjupersonerna ser den moderna ishockeycoachen vÀldigt annorlunda ut, jÀmfört med den traditionella. Framförallt betonades detta av spelarna, samtidigt som coacherna genom sina svar ocksÄ visade prov pÄ att det finns en stor medvetenhet om hur coaching kan bedrivas, bÄde nÀr det gÀller laget som helhet och den individuella spelaren.

Det Gröna Torget - Omgestaltning av Ronneby Torg

Ronneby torg Àr belÀget centralt i Ronneby stadskÀrna i sydöstra Blekinge. PÄ denna plats gÄr det att identifiera tre problem som utgör brist pÄ mÀnniskor (social hÄllbarhet), rumslighet (mötesplats) och vegetation (ekologisk hÄllbarhet). Tidigare har torgets södra del innefattat en stadspark vid namn ?Gröna Torget? medan hela torget idag utgörs av en hÄrdgjord yta med inslag av trÀd i dess kanter. Det finns ett behov frÄn Ronneby kommun att utveckla torget som en mötesplats, dÄ kommunen utlyst en förslagstÀvling av just denna anledning.

Yngre elevers klimatoro ur pedagogernas perspektiv

Bakgrund: KlimatfrÄgan Àr ett aktuellt Àmne pÄ grund av den akuta situation vÀrlden befinner sig i. I dagens samhÀlle fÄr barn kunskap om klimatrelaterade problem pÄ mÄnga olika sÀtt t.ex. genom förÀldrar, kompisar, skola och media. Detta kan skrÀmma barnen och leda till klimatoro. Vi anser att vi som lÀrare i skolan har ett stort ansvar för att eleverna fÄr en bra undervisning som gör eleverna handlingsbenÀgna och fÄr kunskaper till att verka för en förÀndring mot ett bÀttre klimat.

Intuitiva GrÀnssnitt : Horisontell och vertikal feedback för drift i helikopter - UtvÀrdering av visuell och taktila displayer

Brownout-fenomenet ligger till grund för ungefÀr 75 procent av alla flygolyckor inom NATO. Olyckorna sker under start och landningssekvenser i torra klimat dÄ sand virvlar upp och försÀmrar pilotens sikt utifrÄn helikoptern. Under brownout förlorar piloten visuella referenser utanför helikoptern vilket gör att denne omedvetet kan tappa kontrollen över helikoptern och sÄledes kan hamna i plötsligt drift. DÀrför har NATO i samarbete med bland annat Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) försökt finna en lösning pÄ problemen som uppstÄr vid brownout. Syftet med föreliggande studie Àr frÀmst att undersöka om deltagares anvÀndning av taktila driftdisplayer leder till mindre drift Àn vid anvÀndning av en visuell driftdisplay samt undersöka med vilken av de taktila displayerna som leder till minst drift.

Trafikverkets val av trÀdarter : hÄllbart ur ett klimatperspektiv?

Denna uppsats har skrivits inom landskapsarkitektprogrammet och faller inom ramen för landskapsplanering. Uppsatsen Àr skriven pÄ 30 högskolepoÀng vid lÀrosÀtet Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp. Uppsatsen har haft för avsikt att visa pÄ hur Trafikverket och tre utvalda kommuner, Malmö, Göteborg och Stockholm, arbetar med trÀdval lÀngs vÀgarna och om de arter som har valts och det resonemang som förts kan klassas som hÄllbart i förhÄllande till det framtida förÀndrade klimatet. Fokus har varit Trafikverkets arbetssÀtt och kommunerna har anvÀnts som jÀmförelse. Enligt regeringen (2007) mÄste transportinfrastrukturen anpassas till ett förÀndrat klimat redan nu och medel för att finansiera detta mÄste avsÀttas. Det Àr ocksÄ av yttersta vikt att omrÄden som riskerar att drabbas kartlÀggs sÄ att ÄtgÀrder redan nu kan pÄbörjas. För att kunna avgöra om ett vÀxtval Àr hÄllbart eller inte behövs aktivt arbete gÀllande vÀrnandet av den biologiska mÄngfalden, utförliga vÀxtlistor med vilka arter det Àr som har planterats, i vilken utstrÀckning de har planterats samt ett lÄngsiktigt klimatarbete gÀllande vÀxtval.

NÀr leder kÀnnedom till handling? : en studie om hur den ekologiska miljömÀrkningen KRAV kan nÄ ut till fler konsumenter

Jordbruket Àr den mest klimatkÀnsliga sektorn som bÄde pÄverkas av och pÄverkar klimatförÀndringarna. Ekologiska livsmedel Àr att föredra ur miljösynpunkt dÄ konstgödsel och bekÀmpningsmedel inte förekommer i den ekologiska odlingen. KRAV-mÀrkningen Àr Sveriges mest kÀnda miljömÀrkning och visar att en vara Àr ekologisk odlad. KRAV nÄr i dagslÀget inte ut till mÄnga konsumenter, 98 procent av den svenska befolkningen kÀnner till KRAV men KRAV-mÀrkningen utgör endast 4 procent av försÀljningsvÀrdet för livsmedel. KRAVs mervÀrden Àr djuromsorg, hÀlsa, miljö och klimat, samt socialt ansvarstagande.

FrÀmjande av biologisk mÄngfald i samspel med parkkaraktÀrer och sociala vÀrden : en studie av StadstrÀdgÄrden i Uppsala

I detta kandidatarbete undersöks förutsÀttningar och möjligheter till att gynna pollinatörer och andra djur i StadstrÀdgÄrden, Uppsala. Att vÀrna om de ekosystemtjÀnster som biologisk mÄngfald medför ökar vÄr livskvalitet och ger staden ett hÄllbart klimat. En ekologisk utgÄngspunkt kan Àven medföra upplevelsemÀssiga och pedagogiska vÀrden för parkens besökare samt en ökad förstÄelse för naturliga processer. Dock Àr StadstrÀdgÄrden Uppsalas finpark och ett vÀlbesökt utflyktsmÄl för stadens invÄnare. Eftersom parkens sÀregna karaktÀr i detta avseende Àr viktig att bevara ligger uppsatsens fokus pÄ att undersöka hur ett ökat frÀmjande av arters livsmiljöer kan ske utan att pÄverka parkens karaktÀrer och sociala vÀrden.

Plats för vatten -om integrerad översvÀmningshantering i den fysiska planeringen

KlimatförÀndringar kommer med största sannolikhet att orsaka en höjning av havsnivÄerna och ökade nederbördsmÀngder. Detta, tillsammans med en fortsatt exploatering i riskutsatta omrÄden orsakar större konsekvenser av översvÀmningar i framtiden. Tidigare har mÀnniskan skyddat sig frÄn översvÀmningar med hjÀlp av tekniska strukturer som vallar och barriÀrer. De senaste 10-20 Ären har det i flera europeiska lÀnder skett ett skifte frÄn dessa tekniska lösningar mot ett ?mjukare? handlingssÀtt för att förebygga och hantera översvÀmningar i policydokument och rekommendationer frÄn ansvariga myndigheter.

Kondensorkylning för rastkyla

Sammanfattning MÄnga av de förare vars lastbil Àr utrustad med en sovhytt vÀljer ofta att installera nÄgon typ av extrakylare till hytten. Anledning Àr framförallt sjÀlvklar för dem som gör resor i lÀnder med ett varmare klimat. Extrakylarna drivs av batterierna dÄ motorn Àr avstÀngd, temperaturen vid vila blir dÄ komfortabel och föraren kan fÄ en god nattsömn. Kylarna köps pÄ eftermarknaden frÄn olika tillverkare och distributörer. De finns i huvudsak tre olika typer av extrakylare; kyllagring, evaporationskylning och AC-kylning, dÀr de tvÄ sistnÀmnda Àr vanligast förekommande.

VibrationsdÀmpat maskinhus för skjutstativtruck

En skjutstativtruck Àr en truck med hög acceleration och den aktuella modellen kan köras i hastigheter upp till 14 km/h. NÀr trucken framförs pÄ ojÀmna underlag, exempelvis slitna industrigolv, fortplantas vibrationer frÄn underlaget genom chassit till maskinhuset. Dessa vibrationer orsakar spÀnningsökningar och slitage pÄ delarna i maskinhuset och pÄverkar föraren negativt. För att förbÀttra miljön för föraren och truckens komponenter ska möjligheten till ett vibrationsdÀmpat maskinhus undersökas och ett koncept pÄ en möjlig lösning genereras. För att validera att lösningen reducerar vibrationerna som fortplantas frÄn chassit till maskinhuset konstrueras en förenklad prototyp.Projektet har delats upp i olika konceptfaser med enskilda mÄl.

Fa?rskinn fo?r anva?ndning i bilindustrin - En utva?rdering av vilket fa?rskinn som ba?st uppfyller de ho?ga krav som sta?lls pa? textil interio?r i bilar

Fordonsindustrin a?r en av Sveriges viktigaste fo?rso?rjningska?llor och pa?verkar starkt landets ekonomiska utveckling. Sa?kerheten i en bil avgo?rs inte bara av airbags och sa?kerhetsba?lten, sa?tena i bilen a?r minst lika viktiga. De viktigaste prestandaegenskaperna hos sa?ten i samtliga fordon a?r sa?kerhet, komfort och ha?llbarhet.

Sociala medier inom klimatrörelsen : hur moderna sociala rörelser anvÀnder internet för kommunikation

De senaste Ären har sociala medier fÄtt allt större betydelse i mÀnniskors liv. Det diskuteras om det till och med har varit en del av förutsÀttningarna för omvÀlvande sociala förÀndringar i olika lÀnder. Det mesta av det som skrivits om sociala medier och hur de anvÀnds rör dock vinstdrivande företag eller uppseendevÀckande protester. Mycket lite har skrivits om hur ideella organisationer och sociala rörelser med en mer lÄg profil anvÀnder dem. Detta examensarbete syftar dÀrför till att undersöka hur moderna sociala rörelser anvÀnder sociala medier i sitt arbete.

Autenticitet & Turism : - Safari, Disneyland eller en paraplydrink vid poolen, hur viktigt Àr autenticitet för den svenska turisten?

Begreppet autenticitet har under flera Ärs tid undersökts, forskats och diskuterats inom en rad olika forskningsgrenar. Den hÀr studien undersöker begreppets definition samt dess anvÀndande inom turismforskningen. Studien Àmnar flytta begreppet frÄn forskarna och istÀllet tillÄta turisterna sjÀlva presentera sina Äsikter och tankar kring förhÄllandet mellan turism och autenticitet. Det hÀr Àr en av de första studierna som presenterar autenticitet ur svenska turisters perspektiv. Studien Àr baserad pÄ ett webbaserat frÄgeformulÀr dÀr slumpmÀssigt utvalda respondenter ombads att svara pÄ frÄgor kring sitt resande och Äsikter kring autenticitet.

<- FöregÄende sida 47 NÀsta sida ->