Sökresultat:
927 Uppsatser om Klimatćtgärder - Sida 43 av 62
"Betydande tvivel" - ett dilemma? : En kvalitativ studie om revisorns syn pÄ att anmÀrka pÄ fortsatt drift
Revisorns roll har varit ett omdebatterat a?mne under en la?ngre tid betra?ffande hur va?l de genomfo?r sina fo?rpliktelser som revisor. I samband med de redovisningsskandaler som har uppma?rksammats de senaste decennierna har det framkommit att revisorn haft en passiv roll och medverkat till att utomsta?ende intressenter har erha?llit felaktig information.En revisor ska i samband med en granskning fo?rha?lla sig i enlighet med revisionsstandard ISA 570, som bero?r redovisningsprincipen fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift inneba?r att ett fo?retag anses fortsa?tta sin verksamhet under o?verska?dlig framtid.
StrÄlrisker och strÄldosreducering i samband med koronarangiografi
Följande examensarbete Àr en litteraturöversikt med syfte att beskriva potentiella strÄlrisker och metoder för strÄldosreducering för patienter och personal i samband med koronarangiografi. I takt med pÄgÄende forskning sker en utveckling mot allt mer avancerade undersökningar och behandlingsformer vars utförande i flera fall inkluderar röntgengenomlysning. Exempelvis frambringar koronarangiografi (kranskÀrlsröntgen) möjligheten att kartlÀgga förtrÀngningar inuti patientens blodkÀrl och fortsatt behandling med ballongvidgning, PCI (Percutaneous Coronary Intervention), kan förhindra en potentiell hjÀrtinfarkt. TidsmÀssigt lÄnga procedurer med begrÀnsad anvÀndning av adekvat strÄlskydd kan dock medföra risker sÄsom hudskador och linsgrumling (katarakt) samt sena effekter avseende genetiska skador och cancer. Kunskap och medvetenhet utgör dÀrmed nödvÀndiga faktorer för tillÀmpning av förebyggande ÄtgÀrder.
FrÄn lÄsningar till lösningar, frÄn motmÀnniskor till medmÀnniskor : Om villkoren för konstruktiv konflikthantering pÄ arbetsplatsen och lÀrande genom konflikter
Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka huruvida det gĂ„r att urskilja nĂ„gra generella villkor för konstruktiv konflikthantering. Utrymme ges ocksĂ„ Ă„t frĂ„gan om vilka Ă„terkommande mönster som kan finnas gĂ€llande psykologiska och relationella brister som försvĂ„rar konstruktiv konflikthantering och/eller stĂ€rker konfliktsituationer. Ăven frĂ„gan om lĂ€rande genom konflikterfarenheter berörs. Studien baserar sig pĂ„ Ă„tta stycken kvalitativa intervjuer med ett antal konsulter, en chef och nĂ„gra medarbetare. Studien har en hermeneutisk och induktiv ansats.
Vindkraft i stadsmiljö- Kvarnholmen
Mot bakgrund av regeringens mÄl för klimat- och energipolitik ska Stockholm bedriva utveckling och utbyggnad av miljöprofilerade stadsdelar och ligga i frontlinjen inom omrÄdet tillÀmpning av miljöteknik och kunnande i stadsutveckling, byggande och förvaltning till Är 2030.Projektet Àr en oberoende förstudie om införandet av smÄskalig vindkraft för att öka mÀngden energi frÄn hÄllbara energikÀllor för stadsdelen Kvarnholmen som 2011 Àr i utbyggnadsfasen.Projektets syfte Àr att sammanstÀlla kunskap om befintliga tekniska lösningar, urval av passande vindkraftverk för omrÄdet utifrÄn geografiska förutsÀttningar, infrastruktur, prestanda, störningspotential och kostnadsanalys. MÄlet Àr att bedöma hur stort energitillskott lokal vindkraft kan ge omrÄdet.SammanstÀllning av kunskaper och befintliga lösningar har genomförts med information frÄn publicerade vetenskapliga artiklar, böcker och skrifter inom omrÄdet. Strategin för att enkelt och metodiskt presentera informationen Àr att inleda litteraturstudien brett för att mer och mer riktas in pÄ huvudmÄlet, vindkraft i stadsmiljö. Innan vindkraften kan beskrivas mÄste vinden och dess fenomen redogöras dÀrefter beskrivs vilka lagar och regler som styr uppförandet av vindkraftverk. Störningsmomentet Àr viktigt, dÄ stadsmiljö med nÀrliggande boende medför en kÀnslig omgivning.Införandet av vindkraft pÄ Kvarnholmen ger cirka 202 MWh per Är i energitillskott med den uppsatta modellen.
Fritidshemmet och leken
Vad ?r lek i fritidshemmet och hur ska de vuxna arbeta med den? I b?de l?roplanen och tillh?rande kommentarmaterial beskrivs leken som viktig, men inte vad lek som begrepp inneb?r och hur vuxna ska f?rh?lla sig till den i praktiken. I tidigare forskning framkommer att vuxnas deltagande i barnens lekar ger m?nga f?rdelar som exempelvis f?rb?ttrad social f?rm?ga bland barnen. Det ledde oss till att unders?ka om detta st?mmer ?verens med verkligheten.
Denna empiriska studie belyser hur vuxnas deltagande i lek p?verkar relationer och det sociala klimatet p? fritidshemmet.
Skötsel som gestaltningsförutsÀttning
Syftet med uppsatsen Àr att identifiera aspekter som kan vÀgleda gestaltare i valet
av vÀxter sÄ dessa anpassas till rÄdande skötselförutsÀttningar. Arbetet har sin
grund i en litteraturstudie dÀr forskning och rön kring vÀxter och deras etablering
och utveckling undersöks och presenteras. Resultatet av detta Àr en checklista
med aspekter att ta hÀnsyn till vid gestaltning för att gynna vÀxters etablering och
tillvÀxt. Enligt checklistan ska gestaltaren förhÄlla sig till följande aspekter: befintligt
vÀxtmaterial och indikatorvÀxter, markförutsÀttningar pÄ platsen, vÀxtzon,
klimat, vÀderstreck i anlÀggningen, skötselutförare och sociala aspekter,
skötselkontinuitet, inhemskt vÀxtmaterial samt estetiska kvaliteter. I uppsatsen
appliceras checklistan i ett bostadsomrÄde i Knivsta.
Lojalitetsprogram : Hur kan ett gemensamt lojalitetsprogram hjÀlpa butiker i mindre orter med lönsamhetsproblem?
Det rÄder ett vÀldigt tufft klimat inom detaljhandeln, och detta gör att det krÀvs mycket anstrÀngning frÄn butikernas sida för att fÄ ett lönsamt företag. Det har uppmÀrksammats att det Àr svÄrt för enskilda butiker i mindre kommuner att kunna behÄlla sin verksamhet, pÄ grund av den hÄrda konkurrensen frÄn etablerade kedjor i större stÀder.Syftet med uppsatsen har varit att ta reda pÄ om ett samarbete mellan butiker i en mindre kommun via ett gemensamt lojalitetsprogram, leder till att butikerna fÄr det lÀttare att överleva pÄ marknaden. Detta genom teorier kring relationsinriktad konsumtion, som syftar till att behÄlla kunderna genom att utveckla bra relationer, men Àven tidigare studier kring lojalitetsprogram för att finna eventuella skillnader och likheter. Insamlingen av empiri gjordes med hjÀlp av fokusgruppsintervjuer, dÀr grupperna bestod av mÀnniskor i tre olika Älderskategorier. Genom detta erhölls information om hur respondenterna förhÄller sig till ett gemensamt lojalitetsprogram, utifrÄn frÄgor om förtroende och kundtillfredsstÀllelse.Slutsatsen i rapporten visar att kundvÀrdet, besöksfrekvensen, engagemanget och relationerna har utvecklats med hjÀlp av lojalitetsprogrammet.
Inga miljövinster med ekologisk produktion? : LÀgesrapport över den svenska jordbruksdebatten
Organic agriculture is financially promoted in Sweden by special environmental support and as consumers we are all encouraged to buy organic food. At the same time scholars at the Swedish University of Agricultural Sciences claim that organic farming does not provide any environmental benefits. The main criticism is that organic farming has lower yields than conventional, which means that more land is needed to produce the same amount of food as in conventional farming, leading to deforestation and loss of biodiversity. As for climate change, the critics claim that the significantly higher productivity in conventional crop production compared to organic, releases surplus land, which could be used for bio-fuel production and thereby replace the fossil fuels. The critics also claim that organic farming causes higher nutrient leaching than conventional.
Tala för framtiden : Fem grundskollÀrares syn pÄ muntlig framstÀllning i klassrummet
Syftet med detta examensarbete var att undersöka nÄgra lÀrares syn pÄ arbetet med elevers muntliga framstÀllning, eftersom jag saknar studier som undersöker de tidiga Ärskursernas muntliga arbete. Den empiriska delen bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med fem lÀrare verksamma i Ärskurs 1-3. De intervjuade lÀrarna har en yrkeserfarenhet mellan fem och fyrtio Är och de arbetar pÄ tre olika mellansvenska skolor.Studiens resultat visar att det finns en medvetenhet och en vilja hos de intervjuade lÀrarna att arbeta med muntlig framstÀllning i klassrummet, men om det ska bli meningsfullt krÀvs att gruppens klimat Àr tillÄtande och att eleverna upplever en trygghet i situationen. Mycket av lÀrarnas arbete den första tiden gÄr Ät till att skapa dessa förutsÀttningar, och de arbetar pÄ olika sÀtt med detta. Den största svÄrigheten med det muntliga arbetet i klassrummet Àr att momentet krÀver en engagerad publik, vilket leder till att nÄgra lÀrare anser att det var svÄrt att planera in detta i undervisningen.
TillvÀxtinhibering pÄ fast substrat av Aspergillus niger-sporer genom tillsats av sorbin-, bensoe- och fenylmjölksyra
Mögelkontaminering Àr ett problem inom livsmedelsindustrin eftersom den kan orsaka minskad hÄllbarhet och minskad sÀkerhet av livsmedel. Aspergillus niger Àr ett vanligtförekommande mögel i varmare klimat och hittas dÀrför ofta i importerade livsmedel. A.niger kan till exempel orsaka stor förstörelse av fÀrsk frukt och grönsaker. En vanligkonserveringsmetod för att inhibera mögeltillvÀxt i livsmedel Àr att tillsÀtta de svaga organiska syrorna sorbin? och bensoesyra.
Att förstÄ sjÀlvskadebeteende - En studie av fenomenet
Abstrakt:Syftet med föreliggande akademiska studie Àr att kartlÀgga vad sjÀlvskadebeteende innebÀr, varför det utförs och vilken behandling det finns att fÄ. Resultatet som togs fram genom kvalitativa, semistrukturerade djupintervjuer, bÄde med personer som sjÀlva har erfarenhet av sjÀlvskadebeteende (de primÀra informanterna) och yrkeskvinnor (de sekundÀra informanterna) som kommer i kontakt med det. Resultatet gÄr ej att generalisera dÄ antalet informanter inte kan representera hela populationen. Goffman förklarar i boken ?Jaget och maskerna? pÄ ett bra sÀtt individernas agerande och handlingar i samhÀllet och Mead beskriver med sin teori ?The self? de primÀra informanternas personlighet.
SolvÀrme eller solel för uppvÀrmning för smÄhus?
VÀrlden stÄr idag inför ett antal stora utmaningar varav en viktig handlar om att ersÀtta fossila brÀnslenmed förnybara alternativ. FN rapporterar om dystra konsekvenser för vÄrt klimat frÀmst orsakat av mÀnniskans utslÀpp av vÀxthusgaser. Tillvaratagandet av solenergi anses vara en viktig resurs i omstÀllningen mot ett mer klimatneutralt energisystem. AnvÀndningen av solel har under de senaste Ären ökat kraftigt i Sverige samtidigt som tekniken utvecklats och priserna sjunkit. AnvÀndningen av solvÀrme har dÀremot inte ökat i lika stor omfattning de senaste Ären (fÀrre antal installerade solfÄngare Är 2012 jÀmfört med Är 2011) trots att Sverige har ett stort uppvÀrmningsbehov och ett stort antal soltimmar.Detta examensarbete har i huvudsak syftat till att undersöka och jÀmföra olika solbaserade uppvÀrmningssystem ur energi, ekonomi och miljöperspektiv.
FrÄn inre faktorer mot lÀrande organisationer
Uppsatsen gör en första ansats att utifrÄn befintliga organisationsteorier definiera de faktorer vilka pÄverkar Försvarsmakten och R3-organisationen. Oganisations-teorierna pekar pÄ yttre krafter sÄ som politik, ekonomi och teknologi samt inre logik-faktorer, vilka bestÄr av sociala processer som utvecklas och pÄverkar det klimat som prÀglar en organisation.Förutom yttre krafter och inre logik, pÄverkar Àven organisationsformen en organisation. Inom Försvarsmakten och dess underorganisationer, dÀribland R3, Àr organisationsformen till övervÀgande del hierarkisk. Ett vÀlanpassat och dubbelriktat informationsutbyte mellan de olika nivÄerna inom hierarkin gör den vÀlfungerande och effektiv. Inom R3-organisationen finns detta informationsutbyte bland annat mellan funktionsutvecklaren och utbildningsförbanden.
Klimatsimulering av nybyggnation
Detta examensarbete pĂ„ C-nivĂ„ har genomförts i samarbete med Ă
F Infrastruktur AB, BorlĂ€nge och syftar till att simulera inomhusklimatet för valda delar inom nybyggnation Experium, Lindvallen samt med hjĂ€lp av simuleringarna berĂ€kna effekt- och energibehovet för dimensionering av en fjĂ€rrvĂ€rmeinstallation alternativt installation av elpanna samt kylcentral.Ă
F Infrastruktur AB har uppdragen installationsprojektering samt installationsledning Ă„t bestĂ€llaren Skistar som skall upprĂ€tta Experium. Vilket skall resultera i en upplevelsearena pĂ„ 17 000 m2 innehĂ„llande Ă€ventyrsbad, bowlinghall, eventyta samt restauranger mm.Författarens uppgift Ă€r att hjĂ€lpa Ă
F Infrastruktur AB att klimatsimulera eventytan samt bowlinghallen pÄ Experium med ett typiskt dygnsförlopp i beaktande. DÄ speciellt kolla pÄ operativa temperaturer, relativa fuktigheter samt koldioxidnivÄn som uppstÄr i respektive lokal. För dessa simuleringar har datorprogrammet IDA Klimat & Energi 3,0 anvÀnts.Simuleringen av ett typiskt dygnsförlopp pÄ eventytan med 3000 personer samtidigt i lokalen pÄ en afterski eller konsert, samt efterföljande 1500 samtidigt sittande personer skall resultera i om projekterat flöde rÀcker för att upprÀtthÄlla ett behagligt inomhusklimat. Simuleringen visar pÄ att 3000 personer pÄ samma gÄng Àr i översta laget, 1500 personer Àr mera realistiskt.Simuleringen av bowlinghallen syftar till att utreda om den relativa fuktigheten som ett bowlinggolv krÀver, normalt 40-50 %, upprÀtthÄlls utan befuktare under vinterhalvÄret.
Undervisning om hÄllbar utveckling i geografiÀmnet
Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att ge en ökad förstÄelse för Venture capitalbolagen och dess portföljbolag. Tanken Àr sedan att koppla ihop Venture capitalbranschen med den rÄdande lÄgkonjunkturen för att se om branschen pÄverkats, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt.Metod: Uppsatsen Àr byggd pÄ en kvalitativ studie. Den kvalitativa studien har utförts med hjÀlp av tre intervjuer, tvÄ via personliga möten och en via telefon. Litteratur och vetenskapliga artiklar har anvÀnds för att bygga upp teorin.Resultat & slutsats: Författarna har kommit fram till att möjligheten att fÄ Venture capital har minskat under lÄgkonjunkturen. En stor faktor Àr att nedgÄngen pÄ börsen lett till överallokering hos bland annat banker och försÀkringsbolag som normalt Àr stora investerare i fonder med onoterade bolag.