Sök:

Sökresultat:

927 Uppsatser om Klimatćtgärder - Sida 10 av 62

Klimatet i finanskrisens skugga

I snart ett Är har nyhetssÀndningarna dominerats av finanskrisen. Nu jobbar miljöorganisationerna pÄ högvarv för att fÄ upp intresset för klimatet igen. I december kommer det nÀmligen vara dags att bestÀmma hur klimatpolitiken ska fortsÀtta efter Kyotoprotokollet. Sverige Àr dÄ EU:s ordförandeland och kommer att spela en viktig roll för vad resultatet blir..

Effektivisering av materialpÄfyllnad för indirekt material : En case study pÄ företaget Alfa Laval Lund AB

Denna rapport tar upp underso?kningen av effektivisering av materialpa?fyllnad som utfo?rts pa? fo?retaget Alfa Laval Lund AB i Ronneby. Underso?kningen har involverat fo?rba?ttringsa?tga?rder fo?r emballagematerialets flo?de. Hur detta material kan hanteras med ra?tt material, i ra?tt tid och ra?tt kvantitet pa? ett tidseffektivt sa?tt utgo?r fra?gesta?llningen fo?r denna underso?kning.

Gestaltning av ett passivhus anpassat för nordiskt klimat

Detta examensarbete ingÄr i kursen Y0009B vid LuleÄ Tekniska Universitet, dÀr jag gjort en rapport med en övergripande jÀmförelse kring vÀgmodellering i Civil 3D 2015 och Novapoint 18.30 som idag Àr de tvÄ vanligaste vÀgprojekteringsprogrammen i branschen. JÀmförelsen har skett utifrÄn den erfarenhet jag skaffat mig under min studietid dÄ jag kommit i kontakt med de bÄda programmen. Genom att övergripande förklara hur vÀgmodellering gÄr till och visualisera med hjÀlp av bilder, Àr tanken att detta ska bidra till att skapa förstÄelse för den som lÀser rapporten. JÀmförelsen baserades pÄ programmens respektive funktioner och hjÀlpmedel, som sedan stÀlldes mot varandra och dÀr jag senare upptÀckte att programmen visade sig ha mÄnga likheter men Àven en del olikheter. UtifrÄn jÀmförelsen och den uppfattning jag skapat mig kring programmen anser jag att Civil 3D ligger steget före i utvecklingen p.g.a.

Intellektuellt kapital i Ärsredovisningar: En fallstudie av OMXS30-företagen

Allt eftersom affÀrsklimatet skiftar frÄn ett industribaserat klimat till ett kunskaps- och informationsbaserat klimat blir Àven företags intellektuella kapital betydligt viktigare. DÄ intellektuellt kapital inte kan klassificeras som en tillgÄng i balansrÀkningen, Àr det upp till var och en att frivilligt redovisa sÄdan information, till exempel via sin Ärsredovisning. Genom att signalera sitt intellektuella kapital kan den asymmetriska informationen mellan företaget och dess omgivning reduceras och företaget kan bli legitimerat av samhÀllet, fÄ lÀgre kapitalkostnad och lÀttare att fÄ tag pÄ kapital, samt visa sin attraktivitet till potentiella medarbetare.Syftet med uppsatsen Àr att bygga en förstÄelse för hur börsnoterade företag signalerar sitt intellektuella kapital i Ärsredovisningen och varför de gör det. För att uppnÄ detta har företagen pÄ OMXS30-listans Ärsredovisningar analyserats med hjÀlp av en modell för intellektuellt kapital vid namn The Intangible Assets Monitor. Vidare har Àven semistrukturerade intervjuer genomförts.Analysen av den insamlade empirin visar att börsnoterade företag till stor del redovisar sitt intellektuella kapital i form av diskussion, dÄ det Àr ett vÀldigt kvalitativt element och Àr svÄrt att kvantifiera.

Vildsvin (Sus scrofa L.) i Sverige : geografisk spridning och tillvÀxt

En ökande vildsvinspopulation (Sus scrofa L.) i Sverige har medfört problem för samhÀllet i form av skador pÄ jordbruksmark och ökat antal trafikolyckor. PÄ grund av vildsvinets ekologi och beteende Àr det svÄrinventerat. Indirekta metoder anvÀnds dÀrför ofta för att uppskatta populationen. Syftet med denna studie var att testa hypoteserna att det finns ett samband mellan avskjutning och trafikolyckor med vildsvin och att en ökad population inte behöver innebÀra ökad avskjutning. TvÄ delsyften var Àven att undersöka vildsvinets utbredning i Sverige och om dess populationstillvÀxt (r) varierar mellan lÀnen.

Intensivt regn i Sverige 2009-2011 : En kartlÀggning över hÀndelser av intensivt regn och dess konsekvenser

Sammanfattning Klimat- och sÄrbarhetsutredningen (SOU 2007:60) spÄr en framtid dÄ Sveriges klimat till större del prÀglas av intensivt regn, och diskuterar konsekvenserna detta kommer innebÀra. SÄ vÀntas framtiden bli, men hur ser det ut idag? Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga den samtida förekomsten av intensivt regn i Sverige och dess konsekvenser, i syfte att skapa en referenspunkt till diskussionerna om framtidens regnintensiva klimat och hur det kommer pÄverka samhÀllet.Materialet studien bygger pÄ har inhÀmtats frÄn flera hÄll, men frÀmst kommer det frÄn SMHI, tidningsartiklar, rÀddningstjÀnster och kommuner. Sedan har en sammanstÀllning gjorts dÀr de identifierade hÀndelserna analyserats kvantitativt och rumsligt. Studien Àr avgrÀnsad till att endast inkludera hÀndelser under sommarmÄnaderna juni, juli och augusti eftersom flest hÀndelser av intensivt regn bedöms intrÀffa dÄ.Resultatet visar stor geografisk spridning av intrÀffade regn, och liten kronologisk spridning.

Fas 0

Med ett förÀndrat klimat förvÀntas nederbörd och kraftiga skyfall öka i framtiden. Detta i kombination med en ökad urbanisering och allt fler hÄrdgjorda ytor i stÀderna leder till att befintliga dagvattensystem kommer bli överbelastade. Nederbörden förvÀntas öka med 10-20 procent och avrinningen med 5-25 procent under det nÀrmaste seklet. I mÄnga stÀder har de naturliga avrinningsomrÄdena försvunnit i samband med urbaniseringen och bostÀder byggs pÄ olÀmpliga platser med stor översvÀmningsrisk. Behovet av en hÄllbar dagvattenhantering Àr betydande för att undvika negativa konsekvenser i stÀderna framöver.

HÀlsoeffekter av ett förÀndrat klimat ? risker och ÄtgÀrder i Botkyrka kommun : Planering för en robust och klimatsÀkrad dricksvattenförsörjning med vatten av god kvalitet

Den hÀr rapporten baseras pÄ en klimat- och sÄrbarhetsanalys som identifierar de hÀlsoeffekter som uppkommer i och med ett förÀndrat klimat. Analysen pekar ut flera samhÀllsystem som kommer att pÄverkas av klimatförÀndringarna men som kan anpassas med hjÀlp av samhÀllsplaneringen. UtifrÄn klimat- och sÄrbarhetsanalysen har parametern dricksvatten undersökts nÀrmare dÄ tillgÄngen till rent dricksvatten Àr grundlÀggande för allt mÀnskligt liv.Botkyrka kommun tar idag sitt dricksvatten frÄn MÀlaren. Forskning visar dock att MÀlarens vattenkvalitet hotas av klimatförÀndringarna. Den pÄgÄende havsnivÄhöjningen kommer i slutet av seklet leda till en ökad risk för större inbrott av saltvatten i MÀlaren.

LĂ€rares tankar kring arbete med det sociala klimatet i skolklasser

Examensarbetet handlar om lÀrares tankar och uppfattningar kring deras arbete med det sociala klimatet i skolklasser. Det innehÄller lÀrarnas beskrivningar om vad och hur de arbetar samt hur de definierar begreppet ?arbetet med det sociala klimatet i skolklasser?? Syftet med detta arbete Àr att försöka belysa hur lÀrare tÀnker kring och arbetar med det sociala klimatet i skolklasser. FrÄgestÀllningarna Àr: Hur tÀnker lÀrare om arbetet med det sociala klimatet i klassen? Upplever lÀrare att de arbetar med det sociala klimatet i klassen och hur i sÄ fall? Varför anser sig lÀrarna arbeta med det sociala klimatet i klassen? Vad kan lÀrarna se som den bÀsta lösningen för att kunna skapa och upprÀtthÄlla ett gott socialt klimat i klassen, ett drömscenario? MÀnniskosyn, motivationsteori och sociokulturell teori, Àr de teoretiska utgÄngspunkterna för vÄrt arbete.

Kylbehovet hos ett batteribaserat elenergilager : Med avseende pÄ kyldistribution, drifttemperatur, klimat, isolering och termisk tröghet

Under 2011 började MacBat AB ta fram ett elenergilager kallat Macbat Energy Storage System (MESS), vilket Àr uppbyggt av 360 stycken tvÄvolts bly-syrabatterier inhysta i ett 20 fots container. DÄ bly-syrabatterier Àr kÀnsliga för vÀrme Àr den hÀr studien inriktad pÄ att utreda hur stort kylbehovet blir under olika förutsÀttningar dÀr kyldistribution, drifttemperatur pÄ batterierna, klimat, isolering och termiska tröghet Àr varierande parameterar. Det ska Àven avgöras vilken konfiguration av kyldistribution och isolering som ger lÀgst kylbehov för de studerade klimaten, vilka Àr av varmtempererad, arid och tropisk karaktÀr.För att besvara studiens tvÄ mÄl togs fyra matematiska modeller fram i SIMULINK. TvÄ luftkylda och tvÄ vattenkylda dÀr en av varje var isolerad med 100 mm mineralull medan den andra var oisolerad. För samtliga modeller varierades drifttemperaturen mellan 25 ? 35 °C och de studerade klimaten utgjordes av Phnom Phen, Kambodja, Djibouti, Djibouti, Bagdad, Irak samt London, England.

Klimat & Patriarkat : Genusgeografi i Huddinge

The essay deals with gender aspects on climate change adaption. The aspects consist of the fact that women in Sweden drive cars less than men, and that women in the developing world are more affected by natural disasters arising from global warming. This study was carried out in the municipality of Huddinge, a suburb to Stockholm, by interviewing one Agenda 21 coordinator, one planner and one student in genderstudies. I also attended a meeting in the Committee for built environment in the Huddinge Municipality, to ask the politicians questions and observe gender structures during the meeting. The results also consist of a search for gender-related words in the documents used in the essay.The results are analysed using ecofeminsim, a theory that connects woman subordination and environmental destruction.

Odling av vedartade vÀxter i kÀrvt klimat : En studie om zonkartans anvÀndning i Norr- och VÀsterbottens lÀn

HÀrdighet för vedartade vÀxter förknippas oftast med zonkartans zonangivelser. Det Àr dock inte enbart hÀrdighetsiffran som bestÀmmer om en vÀxt Àr hÀrdig eller inte. Klimatet pÄ platsen Àr en avgörande faktor för hur en vÀxt klarar sig eller inte. Via en enkÀt tog jag reda pÄ vad odlare i Norr- och VÀsterbottens lÀn tycker om zonkartan och hur de anvÀnder sig av den nÀr de vÀljer vedartat vÀxtmaterial. NÀstan alla odlare stÀller sig positiva till zonkartans zonangivelser. De pÄpekade dock brister med anvÀndandet av den dÄ den inte tar hÀnsyn till vÀxtens proveniens, lokalt klimat eller vÀxters krav pÄ odlingsplats vilket Àr viktiga faktorer som pÄverkar hÀrdigheten hos vÀxten.

Rena handdukar - och andra saker som gör Thailand torrt

LÄga krav och torra semesterorter. Svenskarnas populÀraste resmÄl Thailand lockar med exotisk natur och hett klimat.Bakom fÀrgstarka resebroschyrer och hotellmurar döljer sig dock en annan, torrare verklighet. Vattenbristen ökar, turismen bidrar och resebolagen stÀller lÄga krav pÄ hotellen..

Anpassning till ett förÀndrat klimat : Dricksvattenförsörjning i VÀsternorrland

I en vÀrld dÀr konsumenten dagligen överöses av kommersiella budskap Àr det mÄnga gÄnger svÄrt, för att inte sÀga omöjligt, för företag att synas. Ett tuffare klimat krÀver tuffare tillvÀgagÄngssÀtt, vilket har resulterat i nya marknadsföringsmetoder. En av dessa nya metoder Àr provokativ marknadsföring som vÀnder sig till betraktarens kÀnslor genom provokation. Provokativ reklam och dess effekter pÄ konsumenter har undersökts tidigare. Dessa studier har emellertid övervÀgande fokuserat pÄ provokation i form av sexuella stimuli, varför det rÄder stor osÀkerhet om hur andra provokationsformer i reklamsammanhang mottas av konsumenter.

RES-direktivets implementering och integrering i svensk politik

RES-direktivet antogs av EU under 2009 i syfte att öka Europas totala andel förnybar energi till 20 procent. Sverige tilldelades en kvot pÄ 49 procent och regeringen valde att höja mÄlet till 50 procent. Vid ökad anvÀndning av förnybar energi kan mÄlkonflikter uppstÄ. De förnybara resurserna kan exempelvis anvÀndas i andra syften vilket skapar konkurrens. EnergiomstÀllningen beskrivs som en intstitutionell utmaning som krÀver politisk vilja och svÄra avvÀgningar.

<- FöregÄende sida 10 NÀsta sida ->