Den klassiska musikens inspelningshistoria sträcker sig från det sena 1800-talets fonograf fram till dagens pluralism av digitala standarder. Parallellt med inspelningsteknikens utveckling har producentens yrkesroll emanerat och förändrats med tidernas skiftande ideal.Syftet med denna uppsats är att utforska vilken betydelse producenten har för det klingande resultatet före, under och efter inspelning av klassisk musik. Metodarbetet är uppdelat på tre avsnitt. Först görs en litteraturöversikt med en historisk genomgång av producentrollens utveckling. Därpå följer kvalitativa intervjuer med två etablerade svenska producenter av klassisk musik.

Syfte: Syftet med denna undersökningen är att öka förståelsen av hur företagen ser på sponsring i dagens ekonomiska situation. Detta är av särskilt intresse för de personer och organisationer som söker sponsorer. Undersökningen kommer speciellt att fokuseras på idrottssponsring. Syftet med undersökningen är även att se hur trenderna i Sverige stämmer överens med trenderna i övriga delar av världen och då främst i USA vad gäller sponsring. Metod: En survey-undersökning med de 126 största företagen i Sverige har gjorts. Företagen har fått fylla i en enkät med sju flervalsfrågor via e-mail, telefax eller telefon.

Begreppet sponsring har förändrats över tid från det som tidigare mer betraktades somvälgörenhet. Utvecklingen inom området har medfört att sponsring idag kan ses som ett viktigt marknadsföringsinstrument där företagen har en väl bearbetad plan för hur verktyget ska användas. Kravet på motprestationer har ökat och idag uppfattas begreppet mer som ett affärsmässigt samarbete.Syftet med studien är att, utifrån en kvalitativ undersökning, undersöka hur företag i Umeå med omnejd behandlar området sponsring. Närmare bestämt hur sponsring som verktyg påverkar varumärkeskapitalet samt om mindre och större företag uppvisar några skillnader i deras sätt att arbeta med sponsring. Vår förhoppning är att studiens resultat ska generera värdefull information inom området samt bidra med underlag till framtida studier.

Problem: Sponsring har under senare år genomgått en förändring och utvecklats till ett väl använt marknadsföringsverktyg där sponsorn har blivit samarbetspartners med den sponsrade. Det har även blivit mer och mer tydligt att sponsorer idag förväntar sig avkastning på sitt sponsringsåtagande Hur har svenska sponsorer anammat sponsringens utveckling och hur väl utnyttjar sponsorerna de demografiska aspekternas betydelse i sin sponsring? Metod: I uppsatsen använder vi oss utav en abduktiv ansats för att varva teori med empiri. Vi börjar med en granskning av sekundärdata för att få fram de teorier vi behöver för att analyser empirin. Därefter fortsätter vi med intervjuer av MFF dams huvudsponsorer.

Syfte: Syftet med denna uppsats ge en ökad inblick i individuell sponsring då litteraturen kring detta fortfarande är väldigt begränsad.Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats då vi ansåg att detta skulle ge det djup vi eftersökte för att finna svaret på hur företag resonerar kring sina sponsringsåtgärder. Vi började med att studera den tillgängliga litteratur som vi fann både i bibliotek och i databaser, för att sedan jämför dessa teorier med de tre semistrukturerade intervjuer som genomförts i empiri kapitlet. Vår avgränsning gjorde urvalet av respondentföretag väldigt limiterat, dock fann vi tillslut tre företag som passade våra preferenser väl, vilket bidrog till en ökad validitet i arbetet.Resultat & slutsats: De tre olika respondentföretagen definitioner av sponsring skiljde sig åt, dock var kärnan i deras definition densamma. Vi tror även att sponsring inte skall användas i alla sammanhang. Istället bör företag noggrant överväga vilka personer och events som varumärket vill bli förknippade med, vilket stärker företagets profilering hos deras respektive målgrupp.

Denna uppsats kommer att behandla ämnet sponsring, sett ur ett föreningsperspektiv. Sponsring är idag ett viktigt ekonomiskt stöd i idrottsverksamheten och för dess utveckling. När vi som författare tänker sponsring tänker vi på affärer, avtal, marknadsföring, hjärta, samarbete och stöd. Vårt intresse inom sport samt marknadsföring har lett oss till vårt ämnesval. Av egna erfarenheter vet vi hur svårt det är att få ekonomiskt stöd från företag utan att ha en väl förberedd strategi. Sponsringen har utvecklats de senaste 20 åren från en välgörenhet till ett givande och tagande mellan idrottsföreningar och företag.

I denna rapport argumenterar jag för ett ökat engagemang för klassisk musik inom ämnet kulturhistoria, på gymnasiets estetiska program. Den klassiska musiken för med sig många goda effekter på ungdomar: den stimulerar deras kreativitet, förhöjer koncentrationsförmågan, berikar känslolivet och hjälper eleverna att slappna av. Jag presenterar i rapporten resultatet av undersökningar på ungdomar i åldern 15-19 och deras konsumtion av klassisk musik. Statistiken visar mycket låga siffror. Vidare kartlägger jag utbud av klassisk musik i Malmö kommun och slutligen redogör jag för de svar jag fått när jag intervjuat lärare i musikhistoria och deras uppfattning om ungdomars attityder gentemot klassisk musik, deras undervisningsmetoder och ambitioner i ämnet. Intervjuerna har lett fram till en rad pedagogiska metoder som kan tjäna både till att förbättra min undervisning och inspirera andra lärare. Malmö kommun erbjuder en bred repertoar av konserter med klassisk musik, opera och pedagogisk verksamhet knuten till föreställningarna.

Titel: Ett placeringsrecept?- En kvalitativ studie om processen kring varumärkesexponering i ?Hela Sverige bakar?Författare: Elina Grothén och Julia RobertsonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik,medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2014Handledare: Britt BörjessonSidantal: 60 sidor inklusive bilagorOrd: 17552Syfte: Vårt syfte med denna studie är att utforska och analysera hur placeringen av varumärken går till i det svenska tv-programmet ?Hela Sverige bakar?Metod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: Totalt sju intervjuer. Sex samtalsintervjuer, varav tre personliga och tre på telefon.Ytterligare en intervju besvarades via mail.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom empirisk undersökning besvara frågan vilken mätbar effekt sponsring har på varumärkets värde, Brand Equity. Genom att besvara den frågan är också syftet att utveckla en modell som visar vilka faktorer samt vilka delar i varumärket som påverkas av sponsring.Metod: Vi har valt att genomföra detta arbete genom att använda fallstudier. Dessa har vi genomfört med hjälp av kvalitativa intervjuer med representanter för Gevalia, Läkerol och Länsförsäkringar Gävleborg, vilka samtliga sponsrar Brynäs. Vi har bearbetat intervjuerna för att sedan analysera dem mot vår teoretiska referensram. Vi har valt att dela upp analyserna efter huvudområden som rör sponsring och varumärke.Resultat & slutsats: Vi har utvecklat en modell som visar sponsringens effekter på Brand Equity, men dessa är dock inga tydliga mätbara effekter då vi inte kunnat uttyda några genom studien.

Begreppet sponsring har förändrats över tid från det som tidigare mer betraktades somvälgörenhet. Utvecklingen inom området har medfört att sponsring idag kan ses som ett viktigt marknadsföringsinstrument där företagen har en väl bearbetad plan för hur verktyget ska användas. Kravet på motprestationer har ökat och idag uppfattas begreppet mer som ett affärsmässigt samarbete.Syftet med studien är att, utifrån en kvalitativ undersökning, undersöka hur företag i Umeå med omnejd behandlar området sponsring. Närmare bestämt hur sponsring som verktyg påverkar varumärkeskapitalet samt om mindre och större företag uppvisar några skillnader i deras sätt att arbeta med sponsring. Vår förhoppning är att studiens resultat ska generera värdefull information inom området samt bidra med underlag till framtida studier.

Bakgrund: Det finns många olika sätt att marknadsföra sig på idag. Det kan exempelvis vara via sponsring. Sponsring är en markandsföringsform som ökar för varje år trots att forskning tyder på att det fortfarande är svårt att räkna på investeringen.Syfte: Studien har som syfte att öka förståelsen för varför företag väljer att sponsra en elitidrottsförening trots att det är svårt att räkna hem investeringen. Vi har valt att fokusera på fotbollsföreningen IF Elfsborg.Design/metod: I studien används en abduktiv ansats vilket innebär att vi har fått komplettera vår ursprungliga teoridel med mer teori allteftersom vi upptäckte fler delar under vår empiriinsamling. Empirin har samlats in genom en kvalitativ studie där vi har intervjuat personer som är ansvariga för företagets sponsring.

Denna uppsats är en kvalitativ fallstudie av Uppsala Baskets Nätverk, som är en mötesplats skapad för lagets sponsorer. Uppsatsen syftar till att studera om, och i så fall hur, Uppsala Baskets Nätverk skapar mervärde för sina medlemmar. Detta har genomförts med hjälp av observationer och intervjuer med Uppsala Basket samt dess sponsorer. Enligt vår studie får medlemmarna, genom sitt engagemang, relationsskapande och nätverkande, ut ett mervärde av sin sponsring. Vad de olika medlemmarna får ut av Nätverket varierar beroende på deras engagemang och hur viktigt de anser att det är att få ut något extra av sin sponsring.

Det har blivit allt viktigare för företag i alla branscher att hitta ett sätt att visa upp sig för allmänheten och att på ett eller annat sätt kommunicera med slutkonsumenterna. På grund av detta har sponsring kommit att bli just ett sätt för företagen att visa sig utåt i samband med olika typer av evenemang. Eftersom idrott är en global företeelse som engagerar stora delar av världens befolkning så har sponsring av idrott under de senaste 20 åren vuxit fram till att bli en viktig del i många företags marknadsföringssatsningar. Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om hur företag bedriver sin idrottssponsring. För att uppnå detta syfte genomförde vi fallstudier på två företag, EDS och FöreningsSparbanken.

Marknadsföring genom sponsring är ett starkt växande område. Idrotten är ett av de tydligare och mest uppenbara områdena där sponsring förekommer och får stor exponering. Vid varje idrottsevenemang om det så upplevs på plats som via en TV sändning är fullt av exponerade företagsnamn, varumärken och liknande sponsringselement. Men även enskilda idrottsmän och andra områden som t.ex. kultur kan fungera som en plattform för företag att sponsra och därmed få en ökad exponering.Med detta i åtanke bestämde vi oss för att göra en undersökning av denna allt viktigare och mer utbredda marknadsföringsplattform.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka mål företag som sponsrar fotbollsklubbar i Allsvenskan har, och hur viktigt respektive mål anses vara. Det undersöks även om det kan urskiljas några skillnader beroende på företagets geografiska verksamhetsområde. För att uppfylla syftet har en enkätundersökning genomförts bland 23 stycken allsvenska huvudsponsorer. Ett flertal mål, hämtade ur litteraturen, har värderats av respondenterna. De har även givits tillfälle att framföra andra mål de anser vara viktiga.