Syftet med uppsatsen Àr att göra en beskrivning av Kristdemokraternas bostadspolitik för framtiden och jag undersöker ocksÄ hur KD motiverar omvandling av hyresrÀtter till bostadsrÀtter som ett led i att bryta utanförskapet.Min slutsats Àr att KD betonar Àgandet av bostaden som en fundamental del i ansvarstagande och delaktighet och ett medel för att bryta utanförskapet. KD stÄr ocksÄ för att man inte anser att marknaden ensam kan klara bostadspolitiken, det krÀvs viss statlig och kommunal inblandning framförallt av socialpolitiska skÀl.KD för fram att det Àr viktigt att vÀrna om hyresrÀtten av framförallt bostadssociala skÀl och betonar samtidigt att det mÄste gÄ att kombinera med en utförsÀljning av hyresrÀtter inom allmÀnnyttan för att kunna öka individens möjligheter att Àga sin bostad.Statens del i bostadspolitiken ska begrÀnsas till att garantera lÄngsiktiga och stabila spelregler för bostadsmarknaden samt att tillhandahÄlla tak över huvudet-garanti, utvidgade hyresgarantier samt lÄnegarantier för individer och hushÄll som inte klarar att finansiera en bostad av egen kraft. Man kan tillspetsat sÀga att KD föresprÄkar en selektiv bostadspolitik med vissa generella inslag.Den bostadspolitiska översikten pekar pÄ svÄrigheten med just detta; att pÄ en och samma gÄng ha en bostadspolitik som ska vara generell men med kraftiga selektiva inslag. Av översikten framgÄr det att Àgandet av bostaden och omvandlingen av hyresrÀtt till bostadsrÀtt som redskap för att bryta utanförskapet inte har speciellt stor effekt pÄ detsamma. Viss betydelse av omvandling och blandning av upplÄtelseformer lyfts fram, dock i kombination med en mÀngd andra saker, dÀr frÄgan om arbete, sysselsÀttning Àr viktiga inslag för att bryta utanförskapet.

Sammanfattning Titel: VÄr nya matkultur? Författare: Patrik Wirgin Handledare: Magnus Lagnevik Problem: MÄnga mÀnniskor i dagens moderna samhÀlle upplever sina liv som stressiga. Brist pÄ tid samt en stÀndig strÀvan att fÄ tiden att rÀcka till för alla de aktiviteter, plikter och fritidsintressen som man vill och mÄste hinna med, gör att man tvingas vÀlja bort vissa aktiviteter. Ett exempel pÄ en aktivitet som mÄnga mÀnniskor dÄ vÀljer bort Àr matlagning. Det har idag blivit allt mer ovanligt att mÀnniskor pÄ förhand planerar sina mÄltider, tillbringar betydande tid att tillaga dessa eller bedriver lÄngkok i större skala.

Personalen Àr den frÀmsta tillgÄngen för flertalet, om inte alla, organisationer idag. DettainnebÀr att arbetsmiljö och trivsel pÄ arbetsplatsen blir vÀldigt viktigt för ett företagsprestationer. För att mÀta hur nöjda medarbetarna Àr genomför vÄr uppdragsgivare ?TillverkaAB? Ärligen en arbetsklimatsanalys (AKA) i hela organisationen. (Företaget Àr ettinternationellt tillverkande företag som önskade att behÄlla sitt riktiga namn anonymt.) VÄrakontaktpersoner pÄ företaget önskade att vi skulle undersöka AKA-processen hosproduktionschefer (verkstadsanstÀlldas nÀrmaste överordnade) för att se vilka faktorer sompÄverkar produktionschefernas och deras respektive avdelningars AKA-resultat.

ABSTRACT Elin Broman: FYRA SÄTT ATT SE EN TV-SÄND HOCKEYMATCH? ?En medieanalys av kvalseriepremiĂ€ren mellan Leksand och SödertĂ€lje, 2009-03-13. Medie- och kommunikationsvetenskap D       Uppsatsventilering: 17 december 2009 SYFTE: Syftet Ă€r analysera tv-sĂ€ndningen av denna hockeymatch utifrĂ„n fyra olika infallsvinklar. Jag kommer delas att undersöka om Dayans & KatzÂŽ (1992) begrepp ?mediehĂ€ndelse? idag gĂ„r att applicera pĂ„ mindre spektakulĂ€ra sĂ€ndningar av matcher eller tĂ€vlingar (Contests) Ă€n de stora evenemang som dessa forskare syftar pĂ„, samt genom en retorisk analys se vilka retoriska strategier som Ă€r framtrĂ€dande i sĂ€ndningen.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur trafiken idag pÄverkar och styr vÄrt sÀtt att planera stÀder. I detta arbete görs en fallstudie av Söderstaden, som Àr ett nybyggt bostadsomrÄde i Kungsbacka kommun, dÀr trafikens pÄverkan undersöks. Historiskt sett har vÄra dominerande transportmedel haft stor pÄverkan pÄ vÄra samhÀllens uppkomster. Handeln har varit beroende av den tidens effektivaste transporter, dÄ sjöfarten, nu motorfordonstrafiken. Hur vÄra stÀder lokaliserades och utformades vid de olika tidsepokerna skiljer sig avsevÀrt.

Problembeskrivning: Under Är 2006 förvÀrvade Cevian Capital AB, med dess företrÀdare Christer Gardell och Lars Förberg i spetsen, en aktiepost i det svenska företaget Volvo. Detta skapade starka reaktioner i sÄvÀl det svenska nÀringslivet som hos svenska politiker, vilket kom att avspeglas i media. FarhÄgor vÀcktes om att Cevian Capital AB: s nÀrvaro i Volvo skulle kunna vara menligt för det sistnÀmnda företagets lÄngsiktiga strategiska mÄl. Vidare fruktades att nÀrvaron skulle förorsaka arbetslöshet. Andra bedömare ansÄg dock att förvÀrvet skulle mottagas sÄsom nÄgonting positivt för den svenska kapitalmarknaden.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur trafiken idag pÄverkar och styr vÄrt sÀtt att planera stÀder. I detta arbete görs en fallstudie av Söderstaden, som Àr ett nybyggt bostadsomrÄde i Kungsbacka kommun, dÀr trafikens pÄverkan undersöks. Historiskt sett har vÄra dominerande transportmedel haft stor pÄverkan pÄ vÄra samhÀllens uppkomster. Handeln har varit beroende av den tidens effektivaste transporter, dÄ sjöfarten, nu motorfordonstrafiken. Hur vÄra stÀder lokaliserades och utformades vid de olika tidsepokerna skiljer sig avsevÀrt.

Det att en jords mekaniska egenskaper pÄverkas av kornens form Àr nÄgot som konstateras i ett stort antal publikationer. Det rÄder enighet om att skjuvmotstÄndet Àr högre i en grovjord utgjord av kantiga och rÄa korn, Àn i en med runda och slÀta. Vidare Àr det kÀnt att kornform pÄverkar ett antal andra jordegenskaper. Trots detta kan konstateras att kornformen sÀllan beaktats vid karaktÀrisering av geotekniskt material. I föreskrifter ? exempelvis Eurokod 7 och RIDAS 2008 ? i vilka kornform nÀmns, rÄder otydlighet i frÄga om varför kornform ska beaktas, samt hur.

Mitt syfte med uppsatsen var att visa hur förestÀllningen om ?det frÀmmande? aktualiseras i ett satiriskt tal frÄn 1700-talets Sverige eftersom detta var en tid dÄ man pÄverkades av en intensiv kontakt med omvÀrlden. Det jag kom fram till var följande, i Sverige hade man under 1700-talet börjat driva en handel med utlÀndska lÀnder och man köpte in nya varor och dessa kom att ses som bÄde spÀnnande och exotiska. Det svenska samhÀllet pÄverkades av denna förÀndring som kom att innebÀra nya vanor, nya tankesÀtt och till följd av detta uppstod en bred efterfrÄgan som i sin tur skapade en slags lyxkonsumtion. Den svenska staten började dock oroa sig för den inhemska handeln och man införde överflödsförordningarna som stoppade handeln av utlÀndska varor.

I detta examensarbete utreds i vilken mÄn det finns möjlighet för en myndighet att vid offentlig upphandling beakta sociala hÀnsyn i form av kollektivavtalsrelaterade villkor. GÀllande rÀtt hÀrleds dels ur regelverkets rÀttspolitiska kontext, och dels mer konkret ur den allmÀnna rÀttsutvecklingen vad gÀller möjligheten att ta icke-ekonomiska hÀnsyn vid offentlig upphandling. Uppsatsen utgÄr frÄn ett svenskt perspektiv, men eftersom EU-rÀtten Àr central för Àmnet ligger stort fokus ocksÄ pÄ denna rÀttsnivÄ. Förhoppningen Àr att eventuella skillnader mellan svensk rÀtt och EU-rÀtt ska framtrÀda, och avslutningsvis redogörs ocksÄ för vilka framtida tendenser och möjligheter som finns. Upphandlingsregelverkets bakomliggande syfte Àr flerdimensionellt.