Problembakgrund: Det har visat sig att intresset för miljöproblemen har minskat och Àmnet mÄste kommuniceras för att en större förÀndring ska kunna ske. Medierna och miljöorganisationerna har en viktig roll i kommunikationen av miljöproblem. DÀrför Àr det intressant att undersöka hur kommunikationen ser ut frÄn en miljöorganisations sida.Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad Naturskyddsföreningen har för huvudsakliga budskap i sina kampanjfilmer för att öka förstÄelsen hos mÀnniskor.Metod: I denna studie tillÀmpas den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys.Teori: De teorier som undersökningen bygger pÄ Àr kommunikationsteori, diskursteori, retorik samt visuell kommunikation.Slutsats: UtifrÄn de resultat vi fÄtt fram genom vÄr analys kan vi urskiljatvÄ huvudsakliga budskap i Naturskyddsföreningenskampanjfilmer vilka Àr miljö och hÀlsa. Inom dessa budskapanvÀnder de sig av argument pÄ bÄde lokal och global nivÄ. Vihar i denna studie Àven kunnat titta pÄ vilka retoriska ochvisuella redskap som anvÀnts.Naturskyddsföreningen.

Uppsatsen syftar till att genom hermeneutik och retorisk teori analysera Johannes Anyurus verk "Det Àr bara gudarna som Àr nya" och försöka utröna dess retoriska funktion, framför allt dess relation till den epideiktiska genren sÄ som den definieras av Lawrence Rosenfield.Jag fann att "Det Àr bara gudarna som Àr nya" i första hand syftar till att berÀtta för berÀttandets och berÀttarens skull, samt att den pÄ intressanta sÀtt stÀller sig i en intertextuell dialog med mÄnga andra verk och olika sorters berÀttelser.Slutligen diskuterar jag lite kring verkets retoriska funktion och dess möjliga relationer till existerande teorier, samt den epideiktiska genren och dess relation till poesi som uttrycksform. Jag finner att verkets retoriska funktion med all önskvÀrd tydlighet Àr att förmedla tidigare okÀnda sanningar om livet som författaren ser det, och att han uppnÄr detta förmedlande genom ett mycket kreativt anvÀndande av metaforer.Den generella slutsats jag nÄr Àr dock att mer forskning borde göras pÄ den epideiktiska genren ? den innehÄller sannolikt mer Àn man hittills har hittat..

This bachelor thesis consists of an analysis of museum environment. In the research, case studies have been done at the, Stockholm based museums, Swedish museum of Natural history?s exhibition Natur i Sverige (Nature in Sweden) and the Nordiska museet?s (Nordic history) exhibition Modemakt (Power of fashion) and learning environment Lekstugan (playhouse). The purpose of the research was to study how cultural heritage is used and developed within the museum pedagogy aimed at children. The research is based on a multimodal approach with focus on learning resources.The research examines the museums focus on children and youngsters, what the goals for this focus looks like on respective museum and how the focus is visible in the actual museums.

Meditation, med ett ursprung frÄn yoga, har blivit allt vanligare i friskvÄrden mot fysiska stressymptom exempelvis för att minska muskelspÀnningar men Àven som ett verktyg för den egna personliga utvecklingen. Samtidigt som forskningsresultat visar pÄ meditationens betydelse för fysisk kropp och det mentala finns rapporter frÄn forskare som varnar för överdriven tilltro till undersökningar som inte verifierats eller varit undermÄliga. Uppsatsens syfte har varit att studera meditation utifrÄn jungianskt och klassisk yogafilosofiskt perspektiv. Med detta som bakgrund har en intervjuundersökning gjorts för att fÄ meditationsutövares svar pÄ frÄgor om varför de börjat meditera, vilken effekt pÄ den fysiska och mentala kroppen man upplever i samband med meditation och hur man vill beskriva meditationens betydelse för sin personliga utveckling. Metoden som anvÀnts Àr inspirerad av fenomenografi.

VÄra kulturella referensramar Àr med och avgör vÄr kulturella och sociala identitet. I den journalistiska texten kommer journalisternas referensramar till uttryck bland annat genom skribenternas bruk av kulturella referenser: jÀmförelser och paralleller olika kulturella fenomen emellan. Vi har undersökt dessa kulturella referenser genom att titta pÄ Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressens kulturjournalistik under tvÄ veckor i oktober och november 2010. Vi har framför allt velat ta reda pÄ hur relationen mellan skribenten och lÀsaren pÄverkas av dessa referenser, och har kvalitativt försökt identifiera tendenser för hur referenserna anvÀnds.VÄr undersökning visar framför allt prov pÄ tre kategorier av kulturella referenser: kulturella referenser som sprÀnger barriÀren mellan populÀr- och finkultur, kulturella referenser som förklarar resonemang och kulturella fenomen, samt nostalgiska kulturella referenser som skapar samhörighet mellan skribent och lÀsare. Dessa tre kategorier kompletteras med kulturella referenser av mer estetisk karaktÀr, som skapar dramatik i texten, och kulturella referenser som anvÀnds som retoriskt verktyg..

Syftet med denna studie ?r att belysa om ett samband p? kort sikt finns mellan l?nsamhet och investeringsniv? i det privata n?ringslivet. ?tta industrigrenar med f?rmodat h?ga investeringsbehov har valts ut f?r huvudstudien och inkluderar stora nationer inom den Europeiska Unionen. ?tta andra industrigrenar har valts ut f?r en k?nslighetsanalys.

I den hÀr uppsatsen har jag undersökt internkommunikationen pÄ ett multikulturellt företag för att se hur olika kulturer visar sig i olika förhandlingsstilar. Mitt material har bestÄtt av sexton mejl mellan en tysk och en svensk affÀrsman frÄn det multikulturella företaget Volkswagen. Mina frÄgestÀllningar var:1. Skiljer sig Sch och Joh:s sÀtt att formulera sig och vilken betydelse fÄr det i sÄ fall för förhandlingen? 2.

Icke vinstdrivande organisationers förtroendeskapande webbkommunikation Àr en undersökning som syftar till att öka förstÄelsen för hur icke vinstdrivande organisationer etablerar förtroende i sin kommunikation pÄ webben. Genom att analysera hur de tre icke vinstdrivande organisationerna Forest Stewardship Council (FSC), KRAV och Fairtrade skapar förtroende i textmaterial presenterat pÄ respektive organisations hemsida söker uppsatsen belysa hur olika förtroendeskapande grepp anvÀnds av icke vinstdrivande organisationer för att etablera förtroende mot allmÀnheten. Analysen visar att det mest förekommande sÀttet att skapa förtroende mot allmÀnheten bland de studerade icke vinstdrivande organisationerna Àr att framhÀva sin expertis pÄ det omrÄde organisationen verkar. Uppsatsen öppnar upp för ett nytt forskningsomrÄde med fokus pÄ hur den icke vinstdrivande organisationen etablerar förtroende pÄ webben. För vidare forskning kan det vara intressantatt öka antalet analyserade organisationer för att öka möljligheten att fastslÄ samband mellan hur stor grad av förtroende allmÀnheten upplever sig ha för en organisation och vilken typ av förtroendeskapande kommunikationen organisation anvÀnder sig av..

In our attempts to understand the world, wildlife films play a significant role. Wildlife films help us to see new places and learn about animals in remote locations, that we otherwise wouldn?t be able to do. Yet wildlife films have throughout history been criticized, mainly for the ambivalent relationship between science and storytelling. While the films give us a scientific impression and say something about the ?reality?, they clearly have the intension to amuse, capture and entertain their audience.

This study investigates the potential of a rhetorical theory of knowledge to expand beyond its own domain and into political theory, specifically theories of deliberative democracy. Despite the increasing interest in communication in democratic theory in the last decades, the majority of theorists have not turned their interest towards rhetorical science. On the contrary, theorists often regard rhetoric as dangerous and incompatible with the deliberative ideal of reason. The aim of this study is therefore to defend rhetorical science by investigating how the rhetorical theory of knowledge ? as it is presented by Chaïm Perelman and Oldbrecht Tyteca, and further developed by Mats Rosengren and Maria Wolrath Söderberg ? can contribute to the understanding of deliberative democracy.

Syftet med denna uppsats Àr att försöka presentera ett sÀtt att arbeta med kvalitetsbristkostnader, som löser flera av de problem som nÀmns i litteraturen, samt att undersöka om problemen Àven kan pÄvisas empiriskt. UpplÀgget bygger i princip pÄ tvÄ delar och baseras pÄ en teoretisk undersökning som mynnar ut i fem problemstÀllningar. Först görs en teoretisk syntes, för att nÄ fram till en arbetsmodell av normativ karaktÀr och sedan görs en kvalitativ undersökning, för att pÄvisa att utgÄngspunkterna till modellen Àr pÄvisbara Àven empiriskt. Den teoretiska bakgrunden till uppsatsen ligger i klassisk litteratur inom omrÄdet. För att finna lösningar pÄ de problem som nÀmndes delades de in i 5 kategorier.

Denna studie undersöker hur rapporteringen kring de fem vÀrldsreligionerna skiljer sig mellan en sekulÀr och en religiös nyhetstidning. Tidningarna Àr den kristna tidningen Dagen samt Dagens Nyheter (DN). En kvantitativ innehÄllsanalys har genomförts pÄ totalt 188 artiklar frÄn kristna Dagen och 47 frÄn sekulÀra DN för att analysera religionsrapporteringens innehÄll. Nio artiklar har sedan analyserats kvalitativt med fokus pÄ hur religionen och dess utövare gestaltas. Undersökningsperioden var första kvartalet 2014.

Aktionsforskning Àr samlingsnamnet för en palett forskningsansatser dÀr det som förenar Àr kombinationen av en forskningsstrategi och en förÀndringsstrategi samt tvÄ involverade parter, nÀmligen forskare och praktiker. Denna studie Àr en översikt över aktionsforskning som tar sin utgÄngspunkt i nutid. Studiens syfte Àr att undersöka och problematisera den moderna aktionsforskningens praktik och teori. I studien görs ett försök att besvara tre frÄgor; 1. Vad Àr aktionsforskning och vilka inriktningar finns det inom aktionsforskning? 2.

Syftet med undersökningen Ă€r att granska motiven för, samt beskriva och utvĂ€rdera delar av det organiserade lĂ€sprojekt som sedan Ă„r 2000 pĂ„gĂ„r i arbetsenhet 4 pĂ„ Gumaeliusskolan i Örebro. Undersökningsarbetet har sin utgĂ„ngspunkt i den metod som i den traditionella forskningsprocessen benĂ€mns som observation. Observation ska hĂ€r förstĂ„s som en samlingsbeteckning för alla de olika metoder som anvĂ€nts för att söka empirisk kontakt med undersökningens informanter. Backman (1998) För att fĂ„ reda pĂ„ vad elever och lĂ€rare tycker om litteraturlĂ€sning pĂ„ schemat intervjuas i undersökningen sexton informanter, av dessa Ă€r fyra undervisande lĂ€rare i arbetslag 4 pĂ„ Gumaeliusskolan i Örebro samt övriga tolv elever i Ă„rskurs 7 respektive 9. Även om den schemalagda lĂ€sningen i arbetsenhet 4, under de sex Ă„r som den har pĂ„gĂ„tt, har funnit sin form och lĂ€spassen numera ses av majoriteten elever och personal som naturliga inslag i arbetsveckan Ă€r inte projektet befriat frĂ„n konflikter.

I denna kandidatuppsats undersöks narrativer och argumentation i Jan Björklunds pluggskola. Bakgrunden till uppsatsen Àr att undersöka hur politiker anvÀnder berÀttelsens övertygande kraft för att vinna röster, och huruvida en argumentation baserat pÄ narrativer Àr hÄllbar. Materialet som ligger till grund för denna uppsats Àr insamlade debattartiklar och uttalanden dÀr Jan Björklund presenterar sin skolpolitik. Teorierna som denna uppsats grundar sig pÄ Àr den retoriska pedagogiken utifrÄn Quintilianus och Giambattista Vico, samt det sociokulturella perspektivet pÄ pedagogik. Dessutom anvÀnds psykologiteorier om narrativens funktion för mÀnniskans förstÄelse.