Placeboeffekten; att fÄ klinisk effekt av inaktiv behandling Àr ett fenomen som tilldrar sig allt större intresse. Trots att mekanismerna bakom effekten Ànnu Àr lÄngt ifrÄn helt klarlagda sÄ finns en stor mÀngd forskning som visar att placebobehandling pÄ olika vis kan vara av klinisk relevans. Bland de mest imponerande demonstrationerna av placeboeffekten Àr de experiment som visar att s.k. klassisk betingning kan pÄverka immunförsvaret. Experiment har visat att detta Àr möjligt bÄde hos gnagare och mÀnniskor: en medicin administreras samtidigt som ett neutralt gustatoriskt stimulus i vad som kallas betingningsfasen.

I ett försök av mig att ge spelmediet samma sorts behandling som mÄnga andra medier före det har jag valt ut fyra spel inom tvÄ olika genrer för en analys av deras handling, karaktÀrer, estetik och gameplay. Handlingen summeras enligt reglerna för narrativt berÀttande och en semiotisk infallsvinkel anvÀnds sedan för att leta efter saker, tecken, som Àr vÀrda att tas upp för analys i alla fyra kategorierna. Vissa jÀmförelser görs mellan spelen, frÀmst inom kategorierna estetik och gameplay, först inom samma genre och sedan genrerna emellan för hitta likheter och skillnader i sÀttet spelutvecklarna har valt att utmana spelaren och göra spelen roliga att spela och hur de har valt att förmedla spelens handling. De utvalda spelen Àr Capcoms Devil May Cry 3: Dante?s Awakening, Sony Computer Entertainment Americas God of War, Konamis Metal Gear Solid 2: Sons of Liberty och Ubisofts Splinter Cell: Chaos Theory.

The purpose of this essay is to examine how Elin WÀgner depicts the middle-aged woman who lives in the country in Sweden, in the 1920?s. The question at issue is: What problems and what subjects for rejoicing does she raise? My aim is to try to understand the women?s situation, as well as how Elin WÀgner describes the situation in her four novels from the 1920?s: Den namnlösa (1922), Silverforsen (1924), Natten till söndag (1926) och Svalorna flyga högt (1929). At the same time I intend to compare the woman of the 1920?s to the situation of women today.I am writing from a feministic literary theory called ?omlÀsning? according to the description of Gunilla Domellöf.

I detta arbete undersöker vi fÀrdigheterna hos dem som söker till musikhögskola pÄ ett bleckblÄsinstrument med klassisk inriktning. KÀnslan vi har Àr att antalet bleckblÄsare har minskat, och att det Àven kan ha skett en försÀmring vad gÀller kvalitén. För att undersöka detta har vi i samband med provspelningarna vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm (KMH) intervjuat och observerat juryer som bedömer proven för trumpet, trombon, valthorn och tuba. Dessutom har vi gjort intervjuer med fyra lÀrare pÄ KMH samt intervjuat ett trettiotal personer som provspelat till KMH. Avsikten har varit att titta pÄ vilka styrkor och svagheter som finns, försökt se om det skett nÄgon förÀndring jÀmfört med för tio Är sedan samt tittat pÄ vilken utbildningsbakgrund de som provspelar har.Undersökningen visar tydligt att antalet sökande pÄ bleckblÄs har minskat den senaste tiden.

Realtidssystem stÀller hÄrda krav pÄ dess ingÄende mjukvaras temporala beteende. Programmen mÄste bete sig deterministiskt och ge svar inom satta tidsgrÀnser. Med hÄrda krav följer större behov av verktyg att testa koden med. WCET (Worst Case Execution Time)-analys har som mÄl att finna en övre grÀns för ett programs exekveringstid. SWEET (SWEdish Execution Time) Àr ett verktyg för WCET-analys utvecklat av en forskargrupp vid MÀlardalens Högskola.PowerPC Àr en klassisk processorarkitektur som utvecklades av Apple, Motorola och IBM och slÀpptes 1991.

Syftet med denna studie var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka lÀrares medvetenhet angÄende betydelsen av anvÀndandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmÄga. För att uppnÄ syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, hur lÀrare beskriver barnens erfarenheter utifrÄn skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke pÄ elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lÀrarnas intention Àr att utgÄ frÄn barnens erfarenheter. De lÀrare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsÀttning i skrivundervisningen, men de ser ocksÄ att olika erfarenheter förbereder eleverna pÄ olika sÀtt inför den undervisning som ges. Detta gör att de vÀrderar och vÀljer ut vilka erfarenheter de vill anvÀnda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lÀrarna sig sjÀlva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling pÄ.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men Àven Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fÀlt, habitus och kapital.

Climate change is a phenomenon that know no boundaries. While focus on environment and climate change has become highly prioritized, nationalism has spread across Europe. Nationalism is by many considered to refuse action to combat climate change although some argue that nationalism could combat global climate change. Previous research on how nationalism is implemented in environment and climate politics has mainly focused on single parties. The thesis therefore aims to give a broad approach and compare how nationalism is used in environment and climate politics by analyzing 4 European parties with either ethnic or civic nationalism and different roles in their party system. With a qualitative content analysis on party programs and election manifestos the findings imply that parties use nationalism in the climate and environment discourse in a variety of ways.

Denna uppsats undersöker varför vissa blogginlÀgg fÄr mÄnga kommentarer jÀmfört med mindre kommenterade blogginlÀgg. UtgÄngspunkten Àr att undersöka en dagboksblogg skriven av en tonÄrig kvinna, dÄ det finns förhÄllandevis lite forskning inom detta specifika omrÄde. Materialet som ligger till grund för undersökningen Àr en blogg som heter Kenza och de tre mest respektive minst kommenterade inlÀggen frÄn denna blogg under perioder frÄn 1 januari till 28 februari 2009.William Labovs teori om narrativer och Wolfgang Isers reception theory utgör uppsatsens teorier. Metoderna som anvÀnds Àr lÀsbarhetsindex, nominalkvot, narrativ analys och interpersonell analys.Resultaten som framkommit ur analyserna visar att i jÀmförelse mellan de minst och de mest kommenterade blogginlÀggen har de mest kommenterade fÄ lÄnga ord och en utprÀglad verbal stil. BlogginlÀgg med en tydlig narrativ struktur och ett direkt tilltal fick ocksÄ fler kommentarer. .

Det som inspirerat oss till detta examensarbete har sin grund i vÄrt dagliga arbete i förskolan, dÀr vi kommer i kontakt med förÀldrar. LÀroplanen Àr ett styrdokument för förskolan. Syftet med vÄrt examensarbete har varit att ta reda pÄ hur förÀldrar och pedagoger talar om Förskolans lÀroplan (Lpfö98). Vi har Àven valt att undersöka vilken funktion LÀroplanen har för förÀldrar och pedagoger, samt vilka förestÀllningar pedagoger har om förÀldrarnas medvetenhet om den. FrÄgestÀllningar vi har utgÄtt ifrÄn Àr: Vilken funktion har LÀroplanen för förskolan för förÀldrar och pedagoger? Vilka förestÀllningar har pedagoger om förÀldrarnas medvetenhet om LÀroplanen för förskolan? Vilka förestÀllningar om LÀroplanen för förskolan ger pedagoger uttryck för? Metoden vi anvÀnt oss av Àr kvalitativa intervjuer.

I oktober 2006 presenterade jag för Utbildnings- och kulturförvaltningen i Markaryd idén att samla sÄngintresserade i Markaryds kommun till en projektkör för att uppföra ett större körverk med orkester. MÄlen med projektet var att stimulera till ökad sÄng- och körverksamhet i skola och kommun och genom denna aktivitet, dels skapa nÀrkontakt med klassisk musik, dels att bygga broar mellan olika grupperingar i kommunen. DÄ man Är 2007 firade Markaryds kommun 700 Är, Markaryds kyrka 150 Är och Linné 300 Är tillkom aspekten att projektkören skulle kunna bidra med en konsert som avslutning pÄ jubileumsÄret. Min forskningsfrÄga i detta arbete Àr: PÄ vilket eller vilka sÀtt har projektets mÄlsÀttningar uppnÄtts? Skriftliga utvÀrderingar med de deltagande körsÄngarna, reaktioner frÄn kommunen, press och allmÀnheten samt en DVD dokumentation utav konserten ligger till grund för min resultatdiskussion.

AbstractKaraktÀrerna som djurDjursymbolik hos karaktÀrerna i Birgitta Trotzigs novellsamling BerÀttelserUtgÄngspunkten för följande studie Àr att inslag hÀmtade frÄn djurriket kan anvÀndas som ett verktyg för att gestalta karaktÀrer i modern svensk prosa. Novellsamlingen BerÀttelser som ligger till grund för uppsatsen rymmer de fyra novellerna ?Teresa?, ?En man ur natten?, ?SkÀmtet? samt ?En vinterberÀttelse?. BerÀttelser utkom 1970, och i samlingen anvÀnder sig författaren Birgitta Trotzig i stor utstrÀckning av djursymbolik för att gestalta sina karaktÀrer.Olika symboler hÀmtade frÄn naturen har stor plats i novellsamlingen som helhet men kan specifikt skönjas hos de karaktÀrer som gestaltas i novellerna. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningar kring hur Trotzig skapar denna gestaltning med hjÀlp av djursymbolik, pÄ vilka olika sÀtt den framtrÀder och vad detta i sin tur gör för lÀsarens uppfattning av texten som helhet.Vidare undersöks hur man kan tolka de symboler Trotzig anvÀnder, och om hon anvÀnder dem i en klassisk eller personlig kontext.

Uppsatsen undersöker hur bildmagasinet Se valde att portrĂ€ttera den svenska identiteten under andra vĂ€rldskriget, genom att analysera bilderna i tidskriften med hjĂ€lp av Mral och Olinders bok Bildens retorik i journalistiken, boken behandlar fotografiers roll i journalistiken och presenterar relevanta begrepp för bildanalys. Återkopplingen till den svenska identiteten har undersökts utifrĂ„n Gaunt, Löfgren och Fazlhashemis begreppshantering om nationell identitet. Gaunt och Löfgren gĂ„r i boken Myter om svensken igenom hur de svenska kulturella vĂ€rderingarna föds, var de kommer ifrĂ„n och vad de egentligen betyder. I antalogin Sverige och de andra visar Fazlhashemi hur man portrĂ€tterar andra kulturer genom att stĂ€lla den i motsats till sin egen kultur. Det material av Se som uppsatsen bygger pĂ„ Ă€r Ă„rgĂ„ngarna 1939, 1942 samt 1944-1945, det vill sĂ€ga under upprustningen, krigets mitt och slutligen det sista krigsĂ„ret.

Denna studie syftar till att reflektera över den makt medierna besitter genom att studera de retoriska knep och tillvÀgagÄngssÀtt som Svenska Dagbladet och Sydsvenskan anvÀnder i sina ledare för att försöka övertyga lÀsarna. Tidningarna stÄr nÀra varandra politiskt, men ÀndÄ inte pÄ precis samma punkt pÄ den politiska skalan, sÄ det var dÄ intressant att se om deras syn pÄ valen skilde sig Ät. För att komma fram till detta har jag anvÀnt mig av den klassiska maktteorin agenda setting och de retoriska teorierna om metaforer. Dessa teorier har applicerats under genomförandet av en retorisk analys av de ledare om valen som publicerats under första kvartalet 2012. I den retoriska analysen har de retoriska begreppen identifierats, analyserats och tolkats utifrÄn hermeneutiska förhÄllningssÀtt gÀllande min egen förförstÄelse.

The purpose of this essay is to examine if there is any difference in the style of conversation between a municipal politician and a politician in parliament? In order to answer this question I have created two sub-questions that are more precise. The first question is: Are the municipal politicians more open to cooperate with politicians from other parties than the politicians from parliament? And the second question is: Is the rhetoric between the politicians in parliament different than the rhetoric between the municipal politicians?My study is a comparative case study with two different groups of politicians. With the help of a survey I have tried to examine if there are differences in the use of language in the daily work for the politicians.

Corporate social responsibility, CSR, Àr ett aktuellt koncept och dess efterfrÄgan ligger till grund för studien. Konceptet prÀglas av begreppsförvirring som bidrar till att framstÀllningen av konceptet Àr intressant att studera. Studien syftar till att beskriva hur managementkonceptet CSR framstÀlls i svensk populÀrmanagementpress utifrÄn ett utbudsperspektiv, dÀr föresprÄkare för managementkoncept Àr identifierade som drivkraft för adoption. I studien utvecklas en modell för hur CSR-konceptet framstÀlls i populÀrmanagementpress. Genom modellen kan detta beskrivas och analyseras.