Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka grundskoleelevers (Ă„k 9) erfarenheter av demokratiarbetet i skolan. I uppsatsen görs en Ă„tskillnad mellan ett funktionalistiskt-, deltagar- samt deliberativt demokratiskt förhĂ„llningssĂ€tt. Vad en rad olika styrdokument som grundskolan har att förhĂ„lla sig till sĂ€ger om det Ă„lagda uppdraget, har analyserats utifrĂ„n de olika demokratiska perspektiven. En enkĂ€tundersökning med 98 elever i skolĂ„r 9 pĂ„ fyra skolor i Örebro kommun genomfördes för att ta del av elevernas erfarenheter. EnkĂ€tsvaren har jĂ€mförts med styrdokumenten, demokratiteorierna samt tidigare forskning om demokrati i skolan för att se dels hur skolan uppfyller styrdokumentens krav, dels var tyngdpunkten i demokratiarbetet ligger.

I denna studie undersöker vi genom konstruerandet av videoinspelade instruktioner hur eleverna i grundskolan upplever och tar till sig praktiska moment genom videoinspelade instruktioner. Studien undersöker Àven i vilken utstrÀckning eleverna anser att detta Àr till hjÀlp i deras lÀrande samt slöjdarbete. Den gestaltande delen utgörs av tvÄ instruktionsfilmer designade att förmedla baskunskaper kring momentet tÀljning, dessa Àr konstruerade och presenterade för tvÄ grupper av informanter. Informanterna Àr frÄn olika delar av Sverige. Upplevelserna av det inspelade materialet Àr insamlat via observationer och enkÀtfrÄgor.

Under senare tid har trycket pÄ företag frÄn statliga organ, media och vanliga medborgare vad gÀller socialt ansvar ökat. Detta har medfört ett ökat intresse frÄn företag vÀrlden över vad gÀller sociala frÄgor och företagens egna ansvar gentemot dessa. VÄr undersökning var en dokumentanalys av Sveriges tjugo största börsnoterade företag och dess retorik kring corporate social responsibility (CSR). Genom att anvÀnda Porter och Kramers teori om strategisk CSR har vi dÀrefter undersökt hur retoriken kring företagens CSR arbete har förts kring frÄgor som behandlar strategisk alternativt kosmetisk CSR. Genom att kontrollera hur dessa företag valt att föra fram sitt CSR arbete i Ärsredovisningar och CSR rapporter har vi dragit slutsatsen att det finns mycket arbete kvar att göra för majoriteten av företagen.

Denna uppsats syftar till att, ur ett lÀrandeperspektiv, analysera NPM-litteraturens syn pÄ lÀrande och organisation. Uppsatsen Àr en kvalitativ litteraturstudie som stÀller lÀrandeperspektivet i relation till NPM-diskursen. Vi kom fram till att NPM-litteraturens centrala omrÄden, i termer av decentralisering och mÄl- och resultatstyrning, innehÄller goda förutsÀttningar för lÀrande. Dessa förutsÀttningar framstÀlls implicit och behandlas inte uttryckligen. Komplexiteten i NPM-reformerna har inneburit svÄrigheter att implementera de nya idéerna i organisationerna.

Problembakgrund: Det har visat sig att intresset för miljöproblemen har minskat och Àmnet mÄste kommuniceras för att en större förÀndring ska kunna ske. Medierna och miljöorganisationerna har en viktig roll i kommunikationen av miljöproblem. DÀrför Àr det intressant att undersöka hur kommunikationen ser ut frÄn en miljöorganisations sida.Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad Naturskyddsföreningen har för huvudsakliga budskap i sina kampanjfilmer för att öka förstÄelsen hos mÀnniskor.Metod: I denna studie tillÀmpas den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys.Teori: De teorier som undersökningen bygger pÄ Àr kommunikationsteori, diskursteori, retorik samt visuell kommunikation.Slutsats: UtifrÄn de resultat vi fÄtt fram genom vÄr analys kan vi urskiljatvÄ huvudsakliga budskap i Naturskyddsföreningenskampanjfilmer vilka Àr miljö och hÀlsa. Inom dessa budskapanvÀnder de sig av argument pÄ bÄde lokal och global nivÄ. Vihar i denna studie Àven kunnat titta pÄ vilka retoriska ochvisuella redskap som anvÀnts.Naturskyddsföreningen.

Min underso?kning syftar till att underso?ka vilka strategier klassiska musiker anva?nder i la?roprocessen av klassiska musikstycken sa? att det konstna?rliga uttrycket fa?r de ba?sta fo?rutsa?ttningarna, stycket i sluta?ndan ka?nns sa? sa?kert som mo?jligt vid ett framtra?dande och inla?rningsprocessen ga?r sa? snabbt som mo?jligt.Bakgrunden beskriver minnets funktioner i just detta sammanhang. Det handlar om hur minnet fungerar allma?nt men ocksa? specifikt inom omra?det musik, betydelsen av fo?rkunskaper na?r vi spelar instrument och la?r oss musikstycken samt hur stress, press och nervositet pa?verkar minne och musicerande. Jag beskriver och analyserar a?ven fyra minnessystem som anva?nds i la?roprocesser i samband med instudering av musikstycken.Underso?kningen besta?r av tre intervjuer med professionella klassiska gitarrister tillika gitarrpedagoger, som ger sin bild av o?vning, instudering, minnesluckor, framfo?rande med mera.

Syfte: Att analysera hur Aftonbladet anvÀnde olika strategier och retoriska begrepp under rapporteringen av svininfluensan, samt hur mediers makt kan beskrivas utifrÄn Foucaults teori. Teori: Medieretorik, encoding/decoding, budskapsstrategier, diskursteori, diskursens makt Metod: Kritiskt granskande analyser i form av kritisk diskursanalys och kritisk retorikanalys. Resultat: Aftonbladet anvÀnder sig utav medvetna eller omedvetna strategier och retoriska begrepp för att sÀnda ut ett visst budskap. Makten att kunna försöka pÄverka kan, enligt Foucaults teori, komma ifrÄn staten i första hand. DÀrför Àr anvÀndningen utav strategier och retoriska begrepp nödvÀndig för att bibehÄlla makten att kunna försöka pÄverka och övertyga lÀsarna..

With inspiration from Bitzers situational analysis a phenomenografic method has been used, influenced by Brown & LevinsonsÂŽs theory of politeness, to find perceptions concerning constraints (in BitzerÂŽs sense in his model of the rhetorical situation) in Internet-based communication. Based on three qualitative interviews, this essay has found that the perceptions are closely linked to views of what constitutes formal and informal contexts, varying due to the gender or age of the informant. Netspeak is not considered appropriate, with some exceptions, in any formal situation. However, the perceptions regarding decorum in informal situations differ in nature, based mainly on what kinds of associations and connotations are produced by elements found in netspeak. Since perceptions regarding informal situations vary, there is a large risk of misunderstanding, which this essay aims to survey..

Title: How do music students with different genre backgrounds perceive the same music? In this paper I report a study about how music students with different genre background perceive the same music. I let twentyone classical music upper secondary school pupils and twentyone rock music upper secondary school pupils listen to ten short music pieces of different character and styles. While listening, they were asked to answer four questions about which instruments they could perceive, what they could tell about pulse, rhythm and beat in the music, which component they thought was the most important in the piece and what word they thought best described the feeling of the piece. All four questions had to be answered for each piece of music to facilitate analysis of differences connected to genre background in those answers.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka hur en grupp unga andrasprÄkstalare tar sig an en klassisk, Àldre text skriven pÄ ett förhÄllandesvis Älderdomligt sprÄk, Selma Lagerlöfs saga Bortbytingen, med hjÀlp av dramapedagogiska övningar samt genom gestaltning och ÄterberÀttande av den litterÀra texten. Metoden som anvÀnds för att samla in material till studien Àr en triangulering av flera kvalitativa grepp: inspelade intervjuer, dels en fokusgruppintervju av eleverna, och dels en enskild intervju av deras sas-lÀrare; frÄgeformulÀr med enskilda svar frÄn eleverna och deras lÀrare; loggböcker frÄn eleverna och deras observerande lÀrare samt den deltagande forskaren; inspelningar av fem arbetspass inklusive det avslutande uppspelet.Resultaten visar att dramapedagogiskt arbete i samklang med en Àldre text vars sprÄk inte Àr omedelbart gÄngbart för nutida skolelever gav eleverna verktyg för att ta sig an textens innehÄll och sprÄkliga form, ÄterberÀtta med egna ord, lÀra sig nya ord och uttryck, och leder till en ökad medvetenhet om svenska sprÄket dÄ och nu..

VÄrt mÄl med denna uppsats Àr att förstÄ de ideologier som finns representerade i ett utbildningsmaterial riktat till ungdomar om problematiken kring mÀns vÄld mot kvinnor. Vi anvÀnder oss av en kombinerad argumentations- och ideologianalys för att nÄ svaret pÄ vÄr frÄgestÀllning. Detta Àr en oortodox metod inom genusvetenskapen, vilken fÄr oss att positionera oss feministisk-empiristiskt. Detta har bevisat för oss hur genusvetenskapen kan utvecklas och anammas Àven av mer traditionella discipliner. Svaret pÄ frÄgestÀllningen Àr att materialet har en maktkritisk poststrukturalistisk intention, dÀr postkoloniala och queerteoretiska antaganden marginaliserats till förmÄn för könsaspekten av maktförhÄllandena.

The main purpose of this essay is to study ideas concerning the concept of ?art? within the discourse of the exhibition space that is part of a fanart community. In order to do so I have used a hermeneutical and to some extent structuralistic, discourse analysis. I have examined structure and rhetorics in two established and popular communities, Fanart-Central and deviantART.My conclusions states that personal ideas regarding artistic value are undermined the joint policies, because of a collective rhetoric somewhat inherent in the community structure.When a lot of works are being based on internal knowledge of symbolics and historical narratives, this may to some extent have consequences where unfamiliar observers might fail to notice elements of possible significance. Moreover, certain interests in keeping a united front of ?quality art? may also affect a general idea immediate to what signifies fanart.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka kommunikationsstrategier som anvÀnds i reklamfilmer för spelbolag samt vilka gemensamma drag och olikheter som finns i de olika spelbolagens marknadsföring dÄ tv-reklam utgör mediet. Jag har i min uppsats besvarat följande frÄgestÀllningar:? Hur byggs reklamfilmerna upp för att locka specifika mÄlgrupper att spela pÄ just deras sajter?? Hur gestaltas manligt och kvinnligt i reklamfilmerna?Jag har analyserat fem reklamfilmer frÄn fem olika spelföretag; Karamba, Maria, Jackptjoy, Vera & John samt Mr Green. Jag har analyserat reklamfilmerna utifrÄn begreppen: humor, metafor, ljud, bild, kvinnlighet och manlighet. Dessa begrepp Àr formade utifrÄn Jens Elmelund Kjeldsen, Maria Nikolajeva samt Ulf Dahlqvist och Magnus Lindes teorier om retorik, genusschema och reklamutformning.

Titel Feminismen har sp Ärat ur: En retorisk analys av Fittstim - min kampFörfattare Jennifer Marin Hummelin & Kristina SandinKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborgs universitetTermin VÄrterminen 2014Handledare Gabriella SandstigSidantal 60 (inklusive bilagor)Antal ord 19 834Syfte Att studera hur argumentationen ser ut i avsnittet Har feminismen spÄrat ur? i Sveriges Televisions programserie Fittstim - min kamp.Metod En retorisk analys.Material Första avsnittet i programserien Fittstim - min kamp.Huvudresultat Avsnittet driver tesen att feminismen har spÄrat ur. Till stöd för tesen argumenteras det för att dagens feminism Àr medial, splittrad, extrem och onödig. Intervjupersonerna stödjer argumentationensom i huvudsak sker implicit. Avsnittet appellerar frÀmst till tittarens kÀnslor, snarare Àn till hens förnuft.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka gymnasieelevers uppfattning om hÀlsans integre-ring i idrott och hÀlsa undervisningen. Studien handlar Àven om att undersöka elevernas upp-fattning till hÀlsofrÄgor i allmÀnhet. Uppsatsen genomfördes pÄ en gymnasieskola i södra Sverige dÀr elever frÄn ett teknikprogram respektive ett barn-och fritidsprogram intervjuades genom kvalitativa intervjuer i tvÄ stycken fokusgrupper. Dessa fokusgrupper bestod av cirka fyra till fem elever i varje grupp. Svaren frÄn bÄda fokusgruppsintervjuerna analyserades med hjÀlp av habitus som en teoretisk utgÄngspunkt. Resultatet visar att eleverna anser att hÀlsa Àr starkt förknippat med fysisk aktivitet.