This essay is a qualitative study of the Swedish joint-stock company Svenska Spel AB?s television commercial from 2008. The commercial is called ?Spela lagom - When I grow up?, and is meant to serve as an informational commercial about being underaged in situations regarding gambling. Using semiotics and rhetoric?s, we are analyzing how elements seen in the commerical affects the rhetorical situation the clip is bound to; how the marketing is done to enhance Svenska Spel?s brand; and what strategies are used to make sure the public service announcements regarding persons involved with underage gambling gets acceptance.

Klassisk service managementteori betonar vikten av en god relation mellan företag och gÀst för att skapa vÀrde i utförd tjÀnst. Vi menar att verkligheten Àr mer komplex Àr sÄ och att ytterligare en dimension bör lÀggas till i vÀrdeskapande processen. Vi redovisar denna komplexitet genom en teoretisk skiss, dÀr tre komponenter, plats, gÀst och företag tillsammans skapar upplevelserummet. En plats utvecklas genom de tillgÀngliga tillgÄngarna, förestÀllningar och utförda handlingar som finns pÄ platsen. För att företag ska kunna anvÀnda sig av platsen i sina upplevelseerbjudanden mÄste de först uppskatta deras vÀrde samt bli varse om gÀsternas efterfrÄga.

Uppsatsen tar sitt avstamp i de uppma?rksammade skjutningarna i Malmo? under a?ret 2010. Syftet a?r att analysera hur media, i detta fall Sydsvenskan och Expressen, hanterade och skrev om de da?d och ha?ndelser som intra?ffade. Vikten ligger pa? vilka diskurser som anva?nds, hur makt hanteras och representationen av artiklarna som skrevs.

Den 11 september 2001 innebar början pÄ en stor förÀndring i amerikansk inrikes och utrikespolitik. I kriget mot terrorismen har en omfattande diskriminering skett av icke-amerikanska medborgare bÄde inom landets grÀnser sÄvÀl som utanför. För att rÀttfÀrdiga detta för sitt eget folk samt det internationella samfundet har man i politiken och retoriken skapat bilden av "den andre" som ett potentiellt hot mot den amerikanska sÀkerheten. VÄra tvÄ frÄgestÀllningar behandlar skapandet av "den andre" som anvÀnds för att rÀttfÀrdiga agerandet efter 11 september.MÄlet i uppsatsen Àr inte bara att besvara frÄgestÀllningarna utan ocksÄ att ge en djupare insikt i varför svaren ser ut som de gör. VÄra angreppssÀtt och valda metoder har sina begrÀnsningar men trots det anser vi att dessa kan erbjuda en ny synvinkel pÄ USA:s agerande efter 11 september..

Powerpoint och dess utbredda anvÀndning i affÀrspresentationer sÄvÀl som i presentationer i stortskapas och hÄlls idag till stor del utan vetenskaplig grund. En följd av detta Àr att mÄngapresentationer upplevs som trÄkiga vilket har genererat mycket kritik mot bÄde programvaran i sigsamt hur denna anvÀnds. Samtidigt finns det en uppenbar medvetenhet om att muntligkommunikation Àr oerhört viktigt. Idag förvÀntas man anvÀnda sig av ett visuellt hjÀlpmedel, nÄgotsom ocksÄ har visat sig öka mottagligheten för information. Med det som bakgrund har vÄrt syftevarit att hitta kritiska framgÄngsfaktorer för affÀrspresentationer till alla dem som utnyttjar det i sittarbete och den forskning som pÄgÄr inom omrÄdet.

Denna uppsats jÀmför och analyserar de bÄda sexualupplysningsfilmerna "Ur kÀrlekens sprÄk" (Torgny Wickman, 1969) och "KÀrlekens sprÄk 2000" (Anders Lennberg 2004). Uppsatsens syfte Àr att utreda vilka olika sÀtt som de bÄda filmerna tilltalar sin publik pÄ och vad dessa respektive tilltal fÄr för konsekvenser för den syn pÄ sexualitet som man vill förmedla. DÀrtill försöker uppsatsen svara pÄ huruvida skillnaderna mellan filmerna sÀger nÄgonting om hur synen pÄ sexualitet har förÀndrats frÄn slutet av sextiotalet till idag. Uppsatsen utgÄr teoretiskt frÄn dels Bill Nichols dokumentÀrfilmsteori och dels frÄn Michel Foucaults teorier kring sexualitetens olika diskurser..

Metaphors and their use as a rethorical vehicle are examined. Two texts, one in Chinese and one in Swedish, are compared and analyzed to determine the extent to which the associations they create successfully capture the author's intent. Seecondarily, a shift from the assumptions that rhetorical analyses often assume (read: antiquity and Aristotles) to a more abstract internal human platform is suggested. Neurological and cognitive research is cited in support of this shift.The essay examines the question: How can metaphoric contribute to conveying the communicator's intention? By comparing metaphorics used by an historical Chinese rhetor with those used by a contemporary Swedish rhetor.

 Syftet med uppsatsen Àr att undersöka fyra svenska politikers metaforbruk, dels för att se vilka skillnader och likheter som finns och dels för att se om dessa skillnader och likheter kan kopplas samman med politikernas ideologiska bakgrund. De politiker jag har undersökt Àr Mona Sahlin (s), Lars Ohly (v), Fredrik Reinfeldt (m) och Göran HÀgglund (kd). Mitt material Àr hÀmtat frÄn tvÄ av riksdagens partiledardebatter under riksmötet 07/08. UtifrÄn materialet har jag inriktat mig pÄ tre politiska frÄgor: arbetsmarknadspolitik, ekonomisk politik och Sverige och samhÀllet samt jÀmfört hur partiledarna refererar metaforiskt till dessa frÄgor. Jag har funnit bÄde skillnader och likheter i partiledarnas metaforbruk vad gÀller dessa tre politiska frÄgor.

SammandragBostadsbrist och ohÀlsa har varit den problematik som frÀmst prÀglat Sveriges stadsbyggnadsideal frÄn sent 1800-taltill idag. En vÀldig befolkningsökning och omflyttning av befolkningen frÄn landsbygd till tÀtort har stÀllt stora kravpÄ en omfattande bostadsproduktion. Under andra halvan av 1900-talet har logistik blivit ett stort bekymmer nÀrstaden utökat sin yta och befolkningen bor pÄ en plats medan arbete och service finns pÄ en annan.Om man tittar pÄ de stadsbyggnadsideal som prÀglat staden finns en tydlig vÄgrörelse och pendling mellan kvalitativavÀrden som Àr svÄra att mÀta och kvantitativa vÀrden som baseras pÄ ekonomiska aspekter. Ett stadsbyggnadsidealsom haft stort fokus pÄ kvantitet följs av ett med fokus pÄ kvalitet.De idévisioner som stadsbyggnadsidealen vilat pÄ prÀglar lösningen pÄ problemen men retorik och argumentationspelar en vÀsentlig roll för genomförandet av ett ideal. Det Àr genom slagkraftigheten hos idéerna som föresprÄkarnaav ett ideal gör sina Äsikter hörda och fÄr gehör eller inte för sina visioner..

FyrpÄlsfundament har traditionellt utförts med uppbockad jÀmnt fördelad rutarmering. Efter införandet av de europeiska konstruktionsreglerna, Eurokoderna, rekommenderas att en fackverksmodell tillÀmpas vid dimensionering av pÄlfundament. Normalt appliceras en fackverksmodell med tryckstrÀvor som gÄr frÄn pelare ut till respektive pÄle och med dragband mellan pÄlarna. Armeringen utförs som slutna slingor koncentrerat mellan pÄlarna. Entreprenör föredrar den jÀmnt fördelade rutarmeringen dÄ utförandet av den armerade betongplattan underlÀttas.I det hÀr examensarbetet undersöks en alternativ fackverksmodell som förvÀntas ge en spÀnningsbild som motiverar en jÀmnare utbredd armering i betongplattans underkant samtidigt som alla dimensioneringskrav i brottgrÀnstillstÄnd Àr uppfyllda.

I denna uppsats har vi genom en kvalitativ textanalys jÀmfört hur Al Jazeera och SvD rapporteratom Sydsudan under ett tidsspann pÄ arton mÄnader. Underlaget för forskningen Àr tio artiklarfrÄn SvD:s webbsida och tio artiklar frÄn Al Jazeeras webbsida. VÄra frÄgestÀllningar Àr; Vilkaretoriska grepp anvÀnder sig de olika medierna av och skiljer sig anvÀndningen pÄ nÄgot sÀtt, ochi sÄ fall hur? Vi har Àven formulerat en hypotes dÀr vi pÄstÄr att en analys av de retoriska greppenkommer att synliggöra ideologiska underliggande meningar hos respektive nyhetsleverantör.Genom att formulera tio frÄgor utifrÄn den massmedieretoriska innehÄllsanalysen har vikunnat synliggöra olika retoriska grepp som anvÀnds av skribenterna; dÀribland metaforer,liknelser, personifiering, vÀrdeladdade ord och miljöbeskrivningar.Detta Àr en diskursanalys dÀr vi tillÀmpat semiotiska teorier om sprÄk och retorik. VÄraresultat visade att det fanns flera likheter Àn skillnader gÀllande den sprÄkliga gestaltningen hosde bÄda medierna.

The purpose of this study is to examine a brand?s green marketing and its consumers? perception of it in order to compare these views. The idea is to find a potential gap and what effect it may have on the brand. A case study has therefore been made with the grocery market brand Coop with focus on organic food. The material used consists of texts from Coop?s website to represent their brand.

According to law all Swedish authorities must express themselves using correct, plain and comprehensible language whenever they communicate with the citizens in order to make it easy to understand what needs to be known to participate in the Swedish democratic society. I would like to explore if there are more tools than the language that could be used to make their communication easier to comprehend, in this case images and stories. In this essay I will investigate the relationship between the written words and the visual components ? images and illustrations ? in brochures from Swedish authorities. I will also try to identify possible narratives in the brochures, and examine the functions of these narratives.

In 2010 Swedish political parties used commercials broadcasted on TV for the first time in order to gain votes in a general election. In connection with the election the parties were criticized for not succeeding to formulate a story to the voters that conveyed how they wanted to change Sweden. In this paper I use central concepts from rhetoric, storytelling, postmodernism and psychology to formulate three demands each on the narrator, the story and its reception. Using the resulting image of what distinguishes a good narrator, a good story and a good reception as a starting point, I investigate to what extent the critique was justified. My findings indicate that the degree to which the commercials fulfill these demands vary greatly.

Med hjÀlp av diskursanalys och en konstruktivistisk syn pÄ identitet analyserar vi Bushadministrationens uttalanden efter 9/11. VÄr utgÄngspunkt Àr att identitet Àr förÀnderlig och att den politiska diskursen skapar den nationella identiteten. Av vÄr analys framgÄr det tydligt att de amerikanska vÀrdena och myterna lyfts fram i diskursen, samtidigt som en onyanserad beskrivning av fienden hjÀlper till att stÀrka den amerikanska identiteten. VÀrlden mÄlas upp som antingen svart eller vit, och det Àr USA:s, frihetens frÀmsta boning pÄ jorden, uppgift att försvara allt som Àr gott i vÀrlden.Diskursanalysen tillför en viktig aspekt till analysen - maktfrÄgan. Makten ligger framförallt i att denna diskurs totalt dominerar och dÀrför försvÄrar alternativa tolkningar av vÀrlden.