This paper discusses the relationship between rhetoric and hermeneutics. It is a studyconducted through a generative method where two different rhetoric students haveanalyzed three rhetorical objects and afterwards have compared their results and theninterpreted the differences and similarities. The purpose is to find what makes aninterpretation legitimate and plausible and what binds rhetoric and hermeneuticstogether through meta analysis. The study shows that doxa is a fundamental elementthat connects rhetoric to hermeneutics and that it is more relevant to discussintersubjectivity than legitimacy, which is harder to define and achieve. An importantresult is also that the dialogue in the interpretation process has been found to be acatalyst for new research findings and of increased knowledge..

Bakgrund & frÄgestÀllning Sverigedemokraterna bildades1988 av tidigare aktiva inom nazistiska och fascistiska rörelser. Idag Àr partiet Sveriges tredje största. Partiets bakgrund, vÀxande stöd och senaste framgÄngar i valet 2014 parallellt med uppmÀrksammande skandaler vÀckte nyfikenhet: Hur kommunicerar ett parti med sÄ tydlig historia och en del ofördelaktiga avslöjanden för att bli accepterat? AvgrÀnsning av kommunikationen gjordes till de tre valfilmerna som gjorts inför riksdagsvalen 2010 och 2014. Analysen redogör för hur olika element, retoriska och semiotiska, samverkar för att konstruera ett budskap, bÄde implicit och explicit, för att övertyga.

Hur kan ett klÀdesplagg som betyder ?tillbakadragenhet? vÀcka sÄ starka kÀnslor? Det hÀr Àr en etnologisk studie om socialistfeministers normsystem och sociala kategoriseringar. Informanters berÀttelser om det samhÀlle de vÀxte upp i och det samhÀlle de lever i idag, hur det formar och förklarar en förestÀllning om kvinnan i hijab. Med hjÀlp av postkolonial diskurs analyseras synen pÄ jÀmstÀlldhet och frihet. Den förestÀllda kvinnan i hijab kan inte komma att intervjuvas eftersom hon Àr just en förestÀllning.

Sammanfattning/Abstract Syftet med den hÀr studien har varit att ta reda pÄ hur klassisk musik, rock- och hiphopmusik som bakgrundsmusik pÄverkar elever under lektionstid i Àmnena svenska och matematik. Vi har anvÀnt oss av observationer, enkÀter och intervjuer, dÄ vi vill ha med bÄde vÄr egen och elevernas synvinkel i studien. Observationerna har visat att klasserna arbetade bÀst under klassiska musikstycken. Resultatet har visat att eleverna upplever hiphopmusik som bÀsta bakgrundsmusik under bÄde svensk- och matematiklektioner. UngefÀr hÀlften av eleverna i undersökningen har svarat detta.

Med utgÄngspunkt i George Lakoff och Mark Johnsons teori om den konceptuella metaforen analyseras i denna uppsats bildsprÄket i opionsjournalistiska texter som behandlar frÄgan om individualiserad förÀldraförsÀkring. DÀrtill anlÀggs med hjÀlp av Yvonne Hirdmans teori om genussystemet ett genuserspektiv, för att undersöka om metaforerna Àr könade och/eller reproducerar det binÀra könstÀnkandet. Materialet Àr hÀmtat frÄn DN, Aftonbladet, Expressen och SvD under perioden januari 2010-novmeber 2013. .

This master thesis examines commercial video games and their relation to the concept of immersion and realism. Games as a communicative medium is quite a new area of interest within rhetorical research in Sweden. Most of the research conducted has, however, been focused on gaming and formation on opinion ? games that explicitly tries to persuade the player, unlike commercial games that focus on entertainment, that is. But that does not mean that commercial games cannot influence us.

Bakgrund & frÄgestÀllning Sverigedemokraterna bildades1988 av tidigare aktiva inom nazistiska och fascistiska rörelser. Idag Àr partiet Sveriges tredje största. Partiets bakgrund, vÀxande stöd och senaste framgÄngar i valet 2014 parallellt med uppmÀrksammande skandaler vÀckte nyfikenhet: Hur kommunicerar ett parti med sÄ tydlig historia och en del ofördelaktiga avslöjanden för att bli accepterat? AvgrÀnsning av kommunikationen gjordes till de tre valfilmerna som gjorts inför riksdagsvalen 2010 och 2014. Analysen redogör för hur olika element, retoriska och semiotiska, samverkar för att konstruera ett budskap, bÄde implicit och explicit, för att övertyga.

Uppsatsen grundar sig pÄ mina funderingar kring Àmnesplanens syfte för Àmnet latin med allmÀnsprÄkkunskap och hur det kan nÄs, speciellt med avseende pÄ vad elever mÄste lÀra sig för attkunna sÀgas ha nÄtt kursplanens mÄl att ?kunna förstÄ texter pÄ latin?. För att fÄ ökad klarhet idetta har jag genomfört studiebesök pÄ ett antal gymnasieskolor, dÀr har jag observerat lektioneroch intervjuat lÀrare. Jag fann att flertalet lÀrare som ett led i ordinarie kursplanering arbetar medgrammatik enligt vedertaget mönster och traditionell grammatisk terminologi och att flera lÀrarelÄter eleverna möta sÄvÀl lÀrobokstexter som originaltexter i form av exempelvis klassisk poesieller bibellatin. Valet av litteratur och metodik som anvÀnds förefaller mig vara adekvata för attnÄ det sprÄkliga kursmÄlet med tanke pÄ den tid som stÄr till buds pÄ A- och B-kurs..

Detta Àr en studie som syftar till att ta reda pÄ hur tvÄ pedagoger arbetarmed datorer och belöning. I bakgrunden presenterar vi bland annatbegreppet motivation samt att vi gÄr igenom nÄgra centrala delar i behaviorismen.För att finna svar till vÄrt syfte anvÀnde vi oss av observationeroch semistrukturerade intervjuer. I analysen av resultatet inspireradesvi av hermeneutiken och vÄr tolkning Àr att pedagogerna blandannat anvÀnder sig av datorerna för att motivera eleverna. VÄr studieavslutas med en kortare sammanfattning av resultatet dÀr vi lyfter framnÄgra egna tankar samt att vi ger tips pÄ vidare forskning..

SammanfattningI organisationers kommunikation Àr massmedier en av flera viktiga kanaler för att nÄ ut till mÀnniskor. En organisations image, den bild som mÀnniskor skapar sig av en organisation, kommer i mÄnga fall frÄn medierna. Men att fÄ tillgÄng till publicitet i medierna Àr inte sjÀlvklart. Det finns en intressemotsÀttning mellan mediernas kritiska granskande funktion och organisationers strÀvan att ge en positiv bild av sig sjÀlva. Syftet med denna uppsats var dÀrför att undersöka mediebilderna av tvÄ organisationer, Mittuniversitetet och Scan AB, och ta reda pÄ i vilken grad de sjÀlva, genom pressmeddelanden pÄverkat vad som skrivs om dem.

Det hÀr Àr en teoretisk uppsats inom Àmnet retorik med syftet att med hjÀlp av en modern omtolkning av statuslÀran söka en vidare förstÄelse för hur motargumentation bör förstÄs. Teorin tar sin utgÄngspunkt i idén om att kombinera statuslÀran med enthymemet. Uppsatsen diskuterar Àven hur en ny tolkning av statuslÀran kan komma till anvÀndning i en argumentationsanalys. FrÄgor som uppsatsen berör Àr: hur bör vi teoretiskt förstÄ motargumentation som företeelse? Vilka olika sorters motargument finns det? Och vad fÄr det för inverkan pÄ vÄrt sÀtt att göra argumentationsanalys? .

Fra?n notbild till kropp och intuition. Det uttrycket a?r essensen av detta examensarbete. Jag kommer att beskriva mitt instuderings- och fo?rdjupningsarbete med rollkarakta?ren Cleopatra ur Ha?ndels opera Julius Caesar och tre av hennes arior.Na?r man interpreterar operaarior har man mycket att fo?rha?lla sig till, den egna personliga tolkningen utvecklas och formas i flera steg.

Uppsatsens syfte Àr att finna en retoriskt baserad metod för att utvÀrdera demokratisk kvalitet i specifika situationer pÄ arbetsplatser. Denna metod ska kunna anvÀndas av en retorikkonsult eller en personalchef pÄ ett företag för att fÄ en uppfattning om förutsÀttningarna för medbestÀmmande bland de anstÀllda. Metoden kombinerar retorisk teori med organisationsvetenskap och demokratiteori, och utgÄr frÄn en hypotes; att förutsÀttning för arbetsplatsdemokrati gÄr att bedöma i tillgÄngen till fördelaktiga retoriska situationer. Metoden prövas i en fÀltundersökning pÄ arbetsplatsen Nutek och en specifik situation dÀr, en flytt av verksamheten till nya lokaler..

Det hÀr Àr en studie om nÀtkommunikation. FöremÄl för undersökningen Àr bloggen Kostdoktorn.se som har som uttalat mÄl att övertyga svenska folket att Àta lÄgkolhydratkost. Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur Kostdoktorn kommunicerar genom sin blogg och hur han argumenterar nÀr han vill pÄverka sina lÀsare, samt att diskutera sannolika effekter av kommunikationen. Uppsatsens frÄgestÀllningar handlar om Äterkommande teman i Kostdoktorns kommunikation, vilken retorik och argumentationsteknik som anvÀnds, samt hur lÀsarna reagerar pÄ budskapen. Som teori anvÀnds etablerade modeller om kommunikation och effekter.

Min hypotes Àr att topiklÀrans teorier och betydelse kan utvidgas och anvÀndas till mer Àn som ett kreativt verktyg för att uppfinna och inventera övertygande argument, vilket Àr vanligt. Jag tror att retorikens topiklÀra kan visa oss att mÀnniskor i olika kulturer och diskurser har olika tankestrukturer, tankemönster, tankemodeller och att dom Àr individuellt och kulturellt betingade.Kan topiklÀran hjÀlpa oss att bÀttre förstÄ vilka perspektiv och förestÀllningar individer och hela kulturer har? Ett syfte med retorikens topiklÀra Àr just att vidga sina perspektiv. DÀrför kommer jag att snegla pÄ de senaste Ärens forskning inom retorik, kognitiv psykologi och sociologi för att finna inspiration. Det blir sÄledes en korsbefruktning av perspektiv som jag anser tjÀnar mitt syfte.