I denna studie Àr syftet att undersöka de sprÄkliga strategier lÀrosÀtenanvÀnder sig av för att locka studenter.Informationsbroschyrer frÄn lÀrosÀten runtom i Sverige Àr först ochfrÀmst informativa. Forskning visar dock att konkurrens, vilket Àr ensituation svenska lÀrosÀten stÄr inför, och reklam Àr nÀrasammankopplade. Uppsatsen har en textanalytisk utgÄngspunkt somkompletteras med teorier om marknadsföring och reklam. Uppsatsenstextanalytiska verktyg anvÀnds för att undersöka bÄde retoriska ochinterpersonella strategier. För att förstÀrka analysen av dessa strategierundersöks Àven bilder i broschyrerna och till undersökningen hördessutom ett kvantitativt avsnitt.

Detta arbete belyser stora delar av omrÄdet lokalhyra, vad avser frÀmst hyresgÀstens samt hyresvÀrdens rÀttigheter och skyldigheter. Den övervÀgande delen av lagstiftningen Àr dispositiv, vilket resulterar i att en exakthet betrÀffande hyresförhÄllandena nÄs först vid beaktande av varje enskilt fall. Det specifika avtalet blir sÄledes av stor betydelse. Syftet med denna uppsats Àr att ? genom en klassisk juridisk metod ? med utgÄngspunkten i gÀllande rÀtt, jÀmföra hur denna modifieras i ett pÄ omrÄdet ofta förekommande standardavtal.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur Systembolagetkommunikativt försöker lösa problemet att sÀnda dubbla budskap,att sÀlja alkoholprodukter och samtidigt föresprÄka ett merhÀlsosamt förhÄllningssÀtt till alkohol. Uppsatsen har ocksÄ föravsikt att studera om det Àr trovÀrdigt att samma avsÀndare sÀndertvÄ budskap som Àr motsÀgande. Vi har valt att studeraSystembolagets kampanjfilm, Va som folk, som ett exempel pÄ hurde kommunicerar externt och ta reda pÄ vilka retoriska verktygsom anvÀnds för att pÄverka kunderna att konsumera alkohol pÄ ettmer hÀlsosamt sÀtt..

Den hÀr undersökningen tar sin utgÄngspunkt i trailern till filmen The 11th hour. UtifrÄn semiotik och retorik har undersökningen behandlat frÄgan hur klimathot formuleras i denna trailer och fokuserar pÄ hur vi fÄr kunskap om vÄr omvÀrld via media. Syftet har bland annat varit att som blivande mediepedagog fÄ redskap för att i arbetet bland unga mÀnniskor kunna prata om aktuella frÄgor och frÄgor som rör den tillvaro vi lever i. För att djupare komma Ät min frÄgestÀllning har jag gjort intervjuer med hjÀlp av en fokusgrupp. DÄ unga mÀnniskor Àr en viktig mÄlgrupp för den hÀr typen av frÄgor valde jag att anvÀnda mig av informanter som Àr i gymnasieÄldern.

Ett konstmuseum pĂ„ 3000 mÂČ i Uppsala vid FyrisĂ„n. En utmejsling i det kulturella och historiska stadslandskapet i Uppsala dĂ€r besökaren kan vandra lĂ€ngs museumet alla tider pĂ„ dygnet. Genom att ge smĂ„ glimtar lockas besökaren att besöka de samlingar av modern och klassisk konst samt den samling av grafiska tryck som finns pĂ„ utstĂ€llning. Formen tillĂ„ter rörelse i alla riktningar och förlĂ€nger kajen. Byggnaden Ă€r utformad i trĂ€ som Ă€r konturskuren pĂ„ ytterskiktet med en stomme av ett rymdfackverk i stĂ„l.

Syftet med denna studie Àr att med utgÄngspunkt i lÀrares utbildning, undersöka om trumpetlÀrares undervisning vid musik- och kulturskolor skiljer sig Ät vad gÀller innehÄll och arbetssÀtt. Undersökningen Àr genomförd med hjÀlp av kvalitativa metoder för att samla empiriskt material. Fyra lÀrare, i olika Äldrar och med olika utbildning, deltar i studien. Analysen av resultatet genererade en modell som presenteras i diskussionen. Det visade sig bland annat att lÀrarnas arbetssÀtt och innehÄllet i undervisningen var beroende av nÀr man lÀt musiken komma in i bilden. De olika lÀrarna kunde ocksÄ ?delas in? i tvÄ undervisningstraditioner vilka skulle kunna betecknas som skapande och Äterskapande. .

Syftet med uppsatsen har varit att se vilka vÀrderingar elever har efter genomförd religionskurs och hur dessa stÀmmer överrens med lÀrarnas ambitioner. Genom en intervjustudie av elever och lÀrare har jag fÄtt fram en bild av bÄde vÀrderingarna och ambitionerna. Dessa diskuteras mot bakgrund av lÀroplanen och kursplanen samt det medborgerliga utbildningsperspektivet, citizenship education. För att förstÄ elevernas vÀrderingar bÀttre har jag anvÀnt mig av Bourdieus sociologiska teorier, vilket gett mig en bild av att skolan inte kan ta pÄ sig hela ansvaret nÀr det gÀller överförandet av samhÀllets vÀrden..

Spotify Àr en laglig musiktjÀnst som startades Är 2006 mitt i den heta debatt om olaglig fildelning. I vÄr uppsats vill vi undersöka hur företaget anvÀnder sociala medier och specifikt bloggen i sin marknadsföring; vilken bild de förmedlar till sina anvÀndare och hur de förmedlar denna bild. För att kunna besvara dessa frÄgor följde vi Spotifys blogg under tre mÄnader Är 2009; januari, maj och oktober, totalt 68 inlÀgg. Vi undersökte inlÀggen genom en kvalitativ textanalys och med retorik som frÀmsta teoretiska utgÄngspunkt. Först systematiserade vi inlÀggen i fem kategorier utefter nyckelord frÄn inlÀggen, för att sedan undersöka textens kontext, disposition, argumentation, ar-gumentationsmedel och stil.UtifrÄn analysen kan vi dra ett flertal slutsatser.

Ethos har inom retoriken alltid haft en stark aristotelisk prÀgel, ett arv sprunget ur hur talares karaktÀr framhölls i rÀttegÄngar i antikens Grekland. Eftersom retorikens uttryck och anvÀndningsomrÄden har utvecklats enormt sedan dess, inte minst inom den politiska retoriken, finns en risk att vi idag begrÀnsas av den uppfattning av ethos bestÄndsdelar som lever kvar efter Aristoteles. Genom att enbart se till vad som kan ses som god moral, sunt förnuft och vÀlvilja hos talaren kan vi missa viktiga kontextuella faktorer som talaren kan anvÀnda sig av i sitt ethosbyggande, speciellt inom politisk retorik: exempelvis det Àmbete som personen besitter, de regler och normer som omger situationen eller partiets vÀrderingar och traditioner. Alla dessa Àr faktorer som en politiker ofta anvÀnder sig av för att inge förtroende för sig sjÀlv som politiker idag, vilka en aristotelisk ethosanalys inte ger utrymme för. I denna uppsats prövas, med den teoretiska inspirationen frÄn Kenneth Burkes ?terministic screens?, sociologen Max Webers tre legitimitetstyper pÄ begreppet ethos, vilka sedan appliceras pÄ den socialdemokratiska retoriken, i hopp om att kunna bidra till utvecklingen av ethosbegreppet.

Det övergripande syftet med uppsatsen Àr att undersöka coaching utifrÄn ett lÀrande perspektiv. Syftet med arbetet var att undersöka coaching och hur coachingprocesser kan uppfattas av de coachade eftersom det Àr en vÀxande marknad dÀr fenomenet coaching dyker upp i fler och fler sammanhang. Jag genomförde min empiriska undersökning som en studie som utgörs av fyra olika intervjuer med personer som har genomgÄtt ett coachingförlopp. Resultatet visar pÄ att respondenterna har haft en positiv upplevelse av coachingprocessen och att de var och en pÄ sitt sÀtt har uppnÄtt resultat med coachingen. Orsakerna till de positiva resultaten kan bero pÄ coachens metoder, frÄgemetodiken och samtalet.

Bakgrund & frÄgestÀllning Sverigedemokraterna bildades1988 av tidigare aktiva inom nazistiska och fascistiska rörelser. Idag Àr partiet Sveriges tredje största. Partiets bakgrund, vÀxande stöd och senaste framgÄngar i valet 2014 parallellt med uppmÀrksammande skandaler vÀckte nyfikenhet: Hur kommunicerar ett parti med sÄ tydlig historia och en del ofördelaktiga avslöjanden för att bli accepterat? AvgrÀnsning av kommunikationen gjordes till de tre valfilmerna som gjorts inför riksdagsvalen 2010 och 2014. Analysen redogör för hur olika element, retoriska och semiotiska, samverkar för att konstruera ett budskap, bÄde implicit och explicit, för att övertyga.

VÄr undersökning Àmnar undersöka i vilken utstrÀckning och i vilka sammanhang litteraturlÀsning sker i förskolan samt hur följs den upp. För att genomföra vÄr studie har vi besökt en förskola dÀr vi observerat verksamheten samt intervjuat tvÄ pedagoger. Vi har tillÀmpat kvalitativa metoder för att nÄ vÄrt resultat. I resultatet ser vi att pedagogerna inte arbetar med skönlitteratur pÄ ett sÀtt som frÀmjar barnens sprÄk- och kunskapsutveckling och verkar inte medvetna om dess relevans. Den information som de intervjuade pedagogerna uppgav om verksamheten kunde vi inte se i observationerna.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en översiktlig inblick i hur nÄgra fiollÀrare undervisar och vilket material de frÀmst anvÀnder i nybörjarundervisningen.Studien grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer av sex lÀrare inom kommunala musikskolan.Det visar sig att nÄgra spelböcker Àr sÀrskilt populÀra, men ocksÄ att alla intervjuade stÀndigt varierar sitt material och ibland gör eget. SkÀlen till detta tycks vara dels att de vill lÀra ut nÄgot nytt, dels att lÀrarna sjÀlva vill utvecklas och dÀrför inte vill hÄlla pÄ med samma sak och riskera att stagnera. .

ProblemstÀllning: Syftet med examensarbetet var att bekrÀfta en position och en tilltÀnkt mÄlgrupp tilluppdragsgivaren MooreGames som Àr en ny spelsajt pÄ den svenska spelmarknaden. Studien Àr Àven tillför att ta fram en varumÀrkesplattform som i sin tur sammanfattas i en varumÀrkesbok. Denna bokkommer internt och externt kommunicera varumÀrkets vÀrden.Teori: För att kunna fÄ reda pÄ hur vi pÄ ett lyckat sÀtt skulle identifiera positionen hos varumÀrketMooreGames studerade vi teorier inom varumÀrkesutveckling och retorik. Teorierna förvarumÀrkesutveckling Àr tagna ur brand managment-omrÄdet som Àr en övergripande teori förvarumÀrkesutveckling. Delarna vi anvÀnt oss av inom brand managment-omrÄdet Àridentitetsstrukturen, image hantering, positionering och konsumentens perspektiv.

Uppsatsen behandlar filmförevisning i Karlskrona fram till nyÄrsafton 1905. Undersökningen, som utförts med 1897 som utgÄngsÄr, belyser ocksÄ övrig bildvisning pÄ orten. Uppsatsens huvuddel utgörs av en kronologisk genomgÄng av de filmvisningar som förekommit pÄ orten.Uppsatsens arbetsmetod Àr arkivforskning. Som primÀrkÀlla har frÀmst Karlskrona Veckoblad, som i den undersökta tidsperiodens slutskede utgavs med sex nummer per vecka, anvÀnts.Den första filmvisningen gick av stapeln 26 december 1898 i Ordenshuset pÄ Ronnebygatan. Uppsatsen visar att denna lokal intagit en nÀrmast monopolartad roll nÀr det gÀllde uthyrning till kringresande filmvisare, vilka under tidsperioden framför allt visade ett blandat program med bÄde kinematografi och skioptikonbilder.