The purpose of this study has been to examine how Afro-Cuban musical traditions and concepts are integrated in compositions for solo guitar by the Cuban guitarist and composer Ñico Rojas and how this can be expressed in the performance of his music by a classical guitarist. For this purpose a guide to Rojas music, which is included in this report, was written based on literature about Afro-Cuban music. Then a classical guitarist learned to play a piece by Rojas with help from the written guide. The result was examined using recordings of the guitarist's interpretations and an interview with him. The conclusion is that different aspects of the Afro Cuban musical tradition are present in Rojas? music, but that the concept of the clave was the most useful aspect for the classical guitarist that interpreted the music of Ñico Rojas in this study..

Syftet med denna studie är att inom området klassisk sång undersöka hur fyra erfarna sångpedagoger förhåller sig till begreppen uttryck och självkänsla i sin sångundervisning. Syftet är också att undersöka hur sångpedagogerna upplever sina elevers mål. Studien är inriktad mot sångundervisning i de frivilliga skolformerna, från den kommunala musik- och kulturskola till gymnasiet och folkhögskola, och är uppbyggd utifrån litteratur inom följande ämnen: personligt uttryck, självkänsla, drama integrerat med sång och ?varför sjunger jag?. I studien intervjuas fyra sångpedagoger med olika bakgrund och erfarenheter, två undervisar inom kulturskolan och två inom folkhögskolan.

Arbetet handlar om improvisationens fo?rekomst i dagens undervisning pa? klassiska instrument. I den klassiska musiken har improvisation inte haft na?gon sto?rre roll de senaste 150 a?ren. Jag ville framfo?rallt fa? reda pa? om dagens klassiska instrumentalla?rare pa? musik och kulturskolor anva?nder sig av improvisation i sin undervisning och vilka tillva?gaga?ngssa?tt de i sa? fall har.

Syftet med studien är att undersöka vilken betydelse förskollärarna anser musik har för yngre barns utveckling. Tidigare forskning inom området visar att musik i förskolornas pedagogik är att föredra då musik främjar barns utveckling inom flera områden, exempelvis språk och motorik. I bakgrunden framkommer bland annat olika arbetssätt på hur förskollärarna kan använda sig utav musik i den pedagogiska verksamheten. Studien är uppbyggd utifrån en kvalitativ metod baserad på strukturerade intervjufrågor. Studiens resultatdel visar på förskollärarnas uttryck kring hur de ser på musik som ett pedagogiskt redskap i förskolan.

Syftet med den ha?r studien a?r att underso?ka huruvida ljud och musik pa?verkar det narrativa bera?ttandet i film. Som utga?ngspunkt har jag valt att go?ra en adaptionsanalys av Trainspotting (Welsh, 1993) samt (Boyle, 1996) fo?r att pa? sa? sa?tt kunna se skillnader och likheter i fo?rekomsten av ljud och musik i ba?de film och bok.Studien visade att ba?de ljud och musik har spelat en betydande roll fo?r upplevelsen av filmen. Genom att anva?nda sig av ljud och musik pa? ett sa?tt som skiljer sig fra?n boken har filmen lyckats att portra?ttera och skildra den historia som boken bera?ttar i ett helt annat medium. .

Demens är en allmän benämning på olika sjukdomstillstånd i hjärnan. Några symtom vid svår demens är minnesstörning, oförmåga att tala, oro och aggressivitet. Musik är en naturlig ingrediens i livet. Studier visar att svårt dementa personer med ett oroligt och aggressivt beteende lugnar ner sig signifikant med hjälp av musik. Syftet med studien var att beskriva musikens positiva effekter i omvårdnaden för personer med svår demens.

Läroplanen fastslår att det är förskollärares uppdrag att försöka utveckla barns skapandeförmåga, och deras förmåga att uttrycka sig via musik. Musik ses av många som en självklaringrediens i förskolans vardag. Men varför ska egentligen musikundervisning bedrivas iförskolan, och på vilket sätt sker denna oftast? Fyra förskolepedagogers uppfattningar omfenomenet musik i förskolan, och vilken betydelse musiken har för barns utvecklingundersöks genom intervjuer. Arbetssättet på musikinriktade förskolor jämförs medickeinriktade förskolors arbetssätt.

Arbetets syfte är att undersöka hur olika försolepedagoger ser på bild och musik i förskolan. Vi har studerat litteratur som är relevant för ämnet och det redovisas i litteraturdelen. Vår undersökning är baserad på tio stycken intervjuer. I vårt resultat kom vi bland annat fram till att de pedagoger vi intervjuade anser att bild och musik är en viktig del i förskolan. De ser inte bara bild och musik som något roligt när man har tid över.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka några utvalda pedagogers föreställning hur musik och rytmik påverkar barns språkutveckling. Till syftet använde vi oss av följande frågor : Vilka föreställningar har pedagoger kring hur barns språkutveckling påverkas av musik och rytmik?  Vilken roll har pedagogerna? För att nå vårt syfte använde vi oss av kvalitativa intervjuer som gav möjlighet till en fördjupad intervju. I våra intervjuer gjorde våra informanter en djupare reflektion runt hur de egentligen använder musik och rytmik i sin verksamhet. Vårt resultat visar på vikten av att man som pedagog känner sig trygg med att använda musik som ett språkutvecklande verktyg..

I gränslandet mellan notbild och ljudande musik, mellan dirigent, musiker och åhörare finns något som inte går att sa?tta ord på. Det sker en ordlös kommunikation och ett eller flera budskap förmedlas. Ett nyskrivet verk. Egentligen skulle den första frågan vara 'varför?'.

Demens är en allmän benämning på olika sjukdomstillstånd i hjärnan. Några symtom vid svår demens är minnesstörning, oförmåga att tala, oro och aggressivitet. Musik är en naturlig ingrediens i livet. Studier visar att svårt dementa personer med ett oroligt och aggressivt beteende lugnar ner sig signifikant med hjälp av musik. Syftet med studien var att beskriva musikens positiva effekter i omvårdnaden för personer med svår demens.

Syftet med studien är att undersöka om/hur förskollärare använder sig av kombinationen matematik och musik i den pedagogiska verksamheten, samt att undersöka hur de ser på kombinationen av dessa ämnen. För att ta reda på detta har observationer och intervjuer använts. Resultatet visar att de utvalda förskolorna för studien arbetar med matematik och musik kombinerat, det finns en röd tråd i hur de integrerar musiken och matematiken i verksamheten. Samtliga intervjuade förskollärarna ser kombinationen musik och matematik som något naturligt, som hör ihop och de är samtidigt hungriga att lära sig mer kring detta. Slutsatserna som kan dras av den här studien är att musik och matematik hör ihop och att det går att kombinera de två ämnena tillsammans.

Musik har förmågan att påverka människor och har under historiens gång haft stor betdelse för människor. Det är av stor vikt att anaylsera hur användningen av musik som ....

Bakgrunden till uppsatsen är att skribenternas intresse väckts då de i lärarutbildningen läst musik och fått verktyg för att arbeta med musik i andra ämne. Ett varierat arbetssätt fångar fler elever än om pedagogen håller sig till ett och samma arbetssätt. Syftet är att undersöka pedagogers användning av musik som ett pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen i matematik, svenska och engelska i årskurserna fyra till sex. Datainsamlingen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med tre pedagoger i årskurs fyra till sex. Resultatet visar att pedagogerna ansåg sig sakna kompetens för att använda musik för att stödja undervisningen.

Vårt syfte med arbetet var att utveckla barns motorik med hjälp av musik. Vi oberverade två barngrupper med sammanlagt sju barn i åldrarna ca 1 till och med 3 år, på två olika förskolor. Vid observationerna använde vi oss av videokamera för att få en bra grund att analysera hur musiken påverkade den motoriska utvecklingen. Vi utförde först rörelseövningar utan musik, sedan rörelseövningar med musik. Vi såg att barnens motorik utvecklades, och hur musiken påverkade den motoriska utvecklingen.