DAMP står för Dysfunktion ifråga om Aktivitetskontroll och uppmärksamhet, Motorikkontroll och Perception. Enligt forskarna finns det minst en elev i varje klass som kan ha DAMP. Handikappet innebär funktionsstörning inom många olika områden och av olika hög grad, därför finns det stora skillnader i de symptom som dessa barn uppvisar. Genom kunskap och förståelse för barnets handikapp kan man som lärare underlätta barnets skolgång. Det är skolans ansvar att se till att de barn som uppvisar problem av DAMP-symptom får den hjälp de behöver.

Syftet med denna undersökning var att pröva och utvärdera ett arbetssätt där eleverna gavs större ansvar för planeringen av den tid de lade ner på skolarbetet, i skolan och hemma. Med det ändrade arbetssättet undersöktes dels om eleverna tog ett större ansvar, hur de klarade av det och hur de upplevde det. Dels undersöktes om arbetssättet gav större möjligheter till en mer individualiserad undervisning. För att kunna se om syftet uppnåtts samlades data in genom intervjuer med elever, genom att utvärdera elevernas arbete samt genom lärarens iakttagelser..

Syftet var att undersöka hur ett individanpassat arbetssätt påverkar elevens lärande. Undersökningen tog plats i en klass 8 i Piteå höstterminen 2003 under en sju veckor lång praktikperiod. Lektionerna baserades på tre inlärningsstilar, visuell-spatial intelligens, verbal intelligens och kinestetisk intelligens. För att ta reda på varje elevs individuella inlärningsstil utfördes en förberedande enkätundersökning som utgjorde grunden för examensarbetet. För att mäta resultatet användes ytterligare tre enkäter samt intervjuer med tre elever.

Mitt examensarbete är en pågående undersökning av en arbetsprocess. Jag har sökt efter en skissmetod som känns hållbar och lustfylld. Ett sätt att utvinna så mycket som möjligt ur en skissperiod.Det har handlat om att tillåta mig att använda en projekttid för att undersöka vad jag väljer att göra när jag får lov att göra precis som jag vill. När jag inte har något annat att förhålla mig till än mig själv, tio veckor och en kommande utställning.Jag har skissat mycket och ur skisserna utvanns tre tredimensionella världar inordnade i boxar. Samt ett antal mönster med beståndsdelar hämtade ur skisserna och boxarna.

Mitt examensarbete är en pågående undersökning av en arbetsprocess. Jag har sökt efter en skissmetod som känns hållbar och lustfylld. Ett sätt att utvinna så mycket som möjligt ur en skissperiod.Det har handlat om att tillåta mig att använda en projekttid för att undersöka vad jag väljer att göra när jag får lov att göra precis som jag vill. När jag inte har något annat att förhålla mig till än mig själv, tio veckor och en kommande utställning.Jag har skissat mycket och ur skisserna utvanns tre tredimensionella världar inordnade i boxar. Samt ett antal mönster med beståndsdelar hämtade ur skisserna och boxarna.

Mitt examensarbete är en pågående undersökning av en arbetsprocess. Jag har sökt efter en skissmetod som känns hållbar och lustfylld. Ett sätt att utvinna så mycket som möjligt ur en skissperiod.Det har handlat om att tillåta mig att använda en projekttid för att undersöka vad jag väljer att göra när jag får lov att göra precis som jag vill. När jag inte har något annat att förhålla mig till än mig själv, tio veckor och en kommande utställning.Jag har skissat mycket och ur skisserna utvanns tre tredimensionella världar inordnade i boxar. Samt ett antal mönster med beståndsdelar hämtade ur skisserna och boxarna.

Genom detta arbete vill vi försöka att stärka en grupps förmåga till samarbete samt tydliggöra dess betydelse, genom samarbetsövningar. I den sjätte klass som vi arbetade med, fanns det 10 pojkar och 11 flickor. Vi valde att börja med en förstudie i enkätform för att undersöka vad den enskilde individen i klassen tyckte om samarbete och dess betydelse. Vi arbetade sedan under 7 veckor med samarbetsövningar, samtidigt som vi med ett enkelt och strukturerat observarionsschema studerade klassen. Efterundersökningen blev en enkät för att mäta eventuella förändringar som skett i klassen.

Statistik visar att elever med akademiskt utbildade föräldrar oftare tar sig vidare till högre utbildningar än de som har föräldrar med lägre utbildningsnivå. Bourdieu har länge belyst fenomenet med sina teorier om kulturell reproduktion och selektion vid högre utbildningar. Det finns även ett samband mellan utbildningsnivå och hälsoläge ur ett folkhälsoperspektiv. Syftet med undersökningen är att problematisera och belysa hur gymnasieelever resonerar kring universitet- och högskolestudier ur ett Bourdieuperspektiv. Kvalitativa semi-strukturerade interjuver har genomförts och teoretiskt tolkats utifrån Bourdieus teorier.

Sammanfattning Byggbranschen som sådan har över lång tid visat sig vara en mycket konservativ bransch. Gamla beprövade metoder och konstruktionslösningar tenderar att väljas före det som kan anses som nytt och oprövat. Under senare år har dock ett stigande energipris samt den globala uppvärmningen drivit utvecklingen i en riktning där energieffektiva byggnader efterfrågas i allt större omfattning. Detta medför en efterfrågan för nya material och byggnadssätt som kan ersätta eller komplettera de mer traditionella. Ett för i Sverige förhållandevis nytt byggnadssätt är att uppföra byggnader med Structural Insulated Panels SIPS. Dessa är konstruktionselement som används för både väggar och tak.

Den första serietillverkade hjulskotaren i Sverige presenterades 1962. Skotaren blev revolutionerande för mekaniseringen av terrängtransporterna. Hästarna ersattes och var i början av 1970-talet nästan borta från skogsbruket. Mekaniseringen innebar stor produktivitetsökning med ökade avverkningsvolymer. Hjulburna skotare har sedan introduktionen tills idag varit dominerande i det svenska skogsbruket. Under 2012 fanns ett fjortontal tillverkare av hjulskotare, vilka succesivt fått bredare hjul, mer avancerade motorer och transmissioner. Syftet med denna studie var att sammanställa tekniska data och försäljningssiffror i Sverige för hjulskotare tillverkade i de Nordiska länderna från deras introduktion 1962 fram till och med 2012 samt att besvara den frågeställning som ställts upp i studien genom att statistiskt styrka trender genom att testa hypoteserna H0: ?1 = 0 och H1: ?1 ? 0. Litteraturstudien har utförts med datainsamling av tekniska specifikationer samt årtal då serietillverkning av skotarna påbörjats.

Bakgrund och problem: Anva?ndningen av e-handel har va?xt de senaste a?ren och detta har medfo?rt sto?rre mo?jligheter fo?r kunder. E-handeln har mo?jlighet att na? ut till en sto?rre ma?lgrupp utan geografiska hinder. Detta medfo?r ett behov av fo?ra?ndring i distributionen av fysiska produkter.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att belysa hur invandrarelever uppfattar undervisning i mindre grupper i förhållande till undervisning i normalstor klass samt hur de uppfattar att deras eget lärande förändras vid undervisning i mindre grupper. För att få svar på dessa frågor valde vi en kvalitativ metod med tre olika informationsinsamlingsmetoder: enkäter, intervjuer samt observationer. Detta kallas för metodtriangulering och var ett sätt för oss att få en säkrare bild av uppfattningarna. Den undersökta elevgruppen bestod av sexton elever av tretton olika nationaliteter/minoriteter. Resultatet tyder på att eleverna uppfattar att gruppens storlek är avgörande för elevernas eget lärande samt att deras egen syn på sitt lärande förändras..

Det är viktigt för dagens butikschefer att vara medvetna om konsumenters köpprocess och dess olika steg; Behovsidentifikation, Informationssökning, alternativutvärdering, köp och utvärdering efter köp. Denna rapport beskriver hur butikscheferna försöker påverka konsumenternas tillvägagångssätt i de olika stegen. De steg som en butikschef kan påverka mest i konsumenternas köpprocess är informationssökning, alternativutvärdering och köp. Hur köpprocessen ter sig i verkligheten beror på vilka produkter som köps in och vilket värde de har. Kläder och skönhetsprodukter har en mindre omfattande köpprocess än vad dyrare produkter som exempelvis bilar har.

Syftet med vårt arbete är att undersöka om elevernas uppfattning/upplevelse av delaktighet kunde förbättras genom att ge dem förberedande träning inför grupparbete. Undersökningen genomfördes under fem veckor i två klasser i årskurs 8. Eleverna fick arbeta i på fyra till fem stycken elever per grupp. De hade tre arbetspass per vecka. Vi valde att undersöka två grupper i varje klass.

Denna studie följer elever som deltar i bänkinteraktion omkring matematik med sin lärare. Syftet med studien är att undersöka hur elever beskriver att få enskild hjälp som stöd för sitt lärande. Jag söker möjligheter och hinder som uppstår i lärar- elev interaktioner. Elevernas erfarenheter kan bli en utgångspunkt för hur matematiklärare och speciallärare kan tänka omkring undervisning i klass eller undervisning av elever i behov av stöd.Studien har en sociokulturell ansats och är gjord enligt metoden stimulated recall, som i denna studie innebar videoinspelade bänkinteraktioner i kombination med intervjuer omkring inspelningarna. Eleven fick se videoklippet efteråt och med egna ord berätta vad som hände och hur eleven hade tänkt i situationen. .