Detta arbete belyser stora delar av området lokalhyra, vad avser främst hyresgästens samt hyresvärdens rättigheter och skyldigheter. Den övervägande delen av lagstiftningen är dispositiv, vilket resulterar i att en exakthet beträffande hyresförhållandena nås först vid beaktande av varje enskilt fall. Det specifika avtalet blir således av stor betydelse. Syftet med denna uppsats är att ? genom en klassisk juridisk metod ? med utgångspunkten i gällande rätt, jämföra hur denna modifieras i ett på området ofta förekommande standardavtal.

SAMMANFATTNING Bakgrund Fetma och övervikt definieras som ett onormalt överskott på fett som inverkar på en persons hälsa. Antalet överviktiga i världen har nästan fördubblats sedan 1980-talet ochi Sverige beräknas tio procent av befolkningen lida av fetma. Att lida av övervikt och fetma kan innebära att en individ lättare drabbas av följdsjukdomar såsom hjärt- kärlsjukdomar, diabetes typ 2 samt vissa typer av cancer. Det finns flera orsaker till fetma, varav några av dessa är hereditet, livsstil och farmakologiska biverkningar.Idag kan fetma behandlas med hjälp av olika metoder. Överviktskirurgi har snabbt kommit att bli en av standardbehandlingarna för vuxna med grav fetma.

Diffusa axonala skador drabbar relativt m°anga personer varje °ar. Dessa skador kan uppst°a vidkollisionsolyckor i idrottsrelaterade aktiviter, vid fall eller som en bieffekt av pisksn¨artsskador.Avdelningen f¨or neurovetenskap p°a Karolinska Institutet och avdelnigen f¨or fordonss¨akerhetp°a Chalmers tekniska h¨ogskola har utvecklat en modell avsedd f¨or gnagare i vilkenf¨oren¨amnda olycksh¨andelser kan simuleras. Detta genom att uts¨atta r°attors huvud f¨orrotationsaccelerationer. Rotationsaccelerationen kan justeras f¨or att p°a s°a s¨att skapa olikagrader av diffusa axonala skador. Resultatet av en axonal skada beror p°a skadans grad; skadorav h¨ogre grad kan resultera i att drabbade f°ar best°aende men medan en l¨agre grad av skadakan p°averka olika biologiska mekanismer i cellerna p°a skadade omr°aden.

Hygien är en viktig del av sjukhusvård och det finns många utarbetade rutiner och föreskrifter. Då det tekniska kunnandet ökar, ges möjligheter till fler och mer avancerade kirurgiska ingrepp och när krav ställs på kostnadseffektivitet, ökar risken för vårdrelaterade infektioner. Att kunna förebygga och förhindra smittspridning på en operationsenhet är därför av största vikt. Studiens syfte var att undersöka faktorer som kan minska postoperativa infektioner inom operations-sjukvård. Metoden har varit litteraturstudier och baseras på 20 vetenskapliga artiklar.

Bakgrund. Många patienter oroar sig inför kirurgiska ingrepp. Ett av orosmomenten är smärtan efter operationen. Smärtpåverkade patienter utsätts för ett lidande. Detta lidande bryter patientens naturliga förhållningssätt till den levda världen.

Hälsofrämjande arbete på arbetsplatsen är av stor betydelse för att uppnå god hälsa i befolkningen. Det för arbetstagaren skattefria friskvårdsbidraget som många arbetsgivare erbjuder bidrar till att främja hälsan i företag och organisationer.Syftet med undersökningen var att ta reda på hur anställda på en arbetsplats förhåller sig till friskvårdsbidraget och vilka orsakerna är till att det utnyttjas eller inte utnyttjas. Ett andra syfte var att beskriva de anställdas motionsvanor och inställning till hälsa.Designen var en tvärsnittsstudie och ansatsen var en kvantitativ, deskriptiv undersökning. Studiepopulationen var arbetstagare på en arbetsplats vilka erbjöds ett friskvårdsbidrag. Urvalet var 134 anställda på företaget Anticimex Region Norr.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka hur patienter upplever sitt venösa bensår och dess omvårdnadsåtgärder. Litteraturstudien grundades på metod av Forsberg & Wengström (2003). Tio vetenskapliga kvalitativa artiklar inkluderades i litteraturstudien. Resultatet visade på att patienters upplevelser av venösa bensår hade en negativ inverkan på livet. Hos patienterna fanns en ständig oro och rädsla för eventuella komplikationer, yttre våld mot såret samt känslor av hopplöshet gällande sårläkningen.

Bakgrund: Perioperativ hypotermi är förknippat med komplikationer som kan få allvarliga följder för den drabbade patienten. Miljön, det vill säga temperaturen i operationssalen, kan bland andra vara en bidragande orsak till perioperativ hypotermi.Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur temperaturen i operationssalen påverkade patientens kroppstemperatur under den perioperativa processen samt om patienten har uppnått normotermi två timmar postoperativt. Detta för att säkerställa att inte miljön, i detta fall temperaturen i operationssalen, äventyrar patientens säkerhet.Metod: En kvantitiv prospektiv longitudinell kohortstudie utfördes där vilken en definierad grupp människor följs över tid. Denna studieform används då man vill följa en grupp och se om det sker någon förändring över tid avseende en eller flera variabler. Designen innebär att data samlas in framåt i tiden och samma variabel mäts flera gånger på samma individ.

Denna litteraturöversikt har som syfte att jämföra öppen och sluten kirurgisk friläggning av palatinalt retinerade permanenta hörntänder avseende metodernas stabilitet, postoperativt obehag, komplikationsfrekvens, effekt på parodontiet samt behandlingstid. Överkäkshörntanden är näst efter underkäkens visdomständer den tand som oftast är retinerad med en incidens på ca 2 %. Det används idag två kirurgiska tekniker för att kirurgiskt frilägga palatinalt retinerade hörntänder, den öppna och slutna tekniken. Litteratursökningen utfördes i databasen PubMed och genererade 85 träffar. Efter urval med inklusions- och exklusionskriterier reducerades antalet till åtta artiklar som resultatet i denna litteraturöversikt baseras på. Av de åtta inkluderade studierna granskade tre stycken både den öppna och den slutna metoden, fyra stycken endast den öppna metoden och endast en den slutna metoden. Det går inte utifrån denna litteraturstudie att avgöra vilken friläggningsmetod som ger bäst resultat då underlaget är för litet och de inkluderade studierna belyser olika problem med kirurgisk friläggning av palatinalt retinerade hörntänder. Ortodontister och kirurger bör välja friläggningsmetod beroende på indikation och efter erfarenhet som finns för att få ett så optimalt behandlingsresultat som möjligt. Det behövs randomiserade undersökningar som jämför utfallet av den öppna och den slutna friläggningsmetoden..

Den ökande stressen bland hälso-och sjukvårdspersonal uppmärksammas tid efter annan i olika medier. Omstruktureringar och upplevda neddragningar i vården har lett till högre arbetsbelastning, vilket i sin tur påverkat arbetsförhållandena och det psykiska välbefinnandet hos personalen i negativ riktning. Omvårdnaden skall ges i en anda av respekt och förståelse för den enskildes integritet, och den som är i störst behov av omvårdnad skall prioriteras. Syftet var att beskriva förekomstoch upplevelserav samvetsstress bland sjuksköterskor verksamma på kirurgiska vårdavdelningar på ett sjukhus i Sverige, med hjälp av instrumentet Stress of Conscience Questionnaire (SCQ). Studien,där 60 enkäter analyserades (svarsfrekvens 64,5 %),visadeatt sjuksköterskornaofta upplevdesamvetsstress i relation till sitt arbete.

SAMMANFATTNING Sedan lång tid tillbaka har hangrisar kastrerats för att undvika ornelukt, en fekal-urinliknande doft som uppkommer i galtkött vid tillagning. Kastrationen är smärtsam och forskarna letar nu efter alternativ till det kirurgiska ingreppet. I denna litteraturstudie har jag valt att fokusera på hur man kan hindra produktion och upplagring av orneluktsämnena androstenon och skatol i subkutant fett genom att förändra grisarnas miljö. Stallhygienen har visat sig ha betydelse för ornelukt där smutsiga grisar har betydligt högre halter skatol i subkutant fett än rena grisar. Även ljus och temperatur har en inverkan på orneluktsämnena. Höga temperaturer och korta ljusperioder ger ökade halter av androstenon och skatol.

Vårdrelaterade infektioner är ett problem som kan innebära ett stort lidande för patienten och ökade kostnader för vården. Inom operationssjukvården finns riktlinjer som styr hur personalen ska agera på ett patientsäkert vis. Operationssjuksköterskan ska upprätthålla hygieniska och aseptiska principer för att förebygga vårdrelaterade infektioner och komplikationer. En riktlinje beskriver hur dörröppningarna in till operationssalen ska minimeras. Observationsstudien undersökte om operationspersonal följde riktlinjen.Resultatet visade att personalen öppnade dörrarna oftare än vad som kan anses vara nödvändigt.

Hypotermi under anestesi är för anestesisjuksköterskor ett välbekant problem som kan ge komplikationer och obehag för patienten. Aktiva omvårdnadsåtgärder krävs för att förebygga hypotermin. Varmluftstäcke är idag den vanligaste metoden för att värma peroperativt, men är i vissa situationer otillräcklig för att förebygga hypotermi. Syftet med föreliggande studie var att granska den vetenskapliga litteraturen avseende alternativa metoder för att förebygga peroperativ hypotermi hos vuxna patienter kontra varmluftstäcke. Studien har genomförts som en litteraturstudie med tio kvantitativa artiklar.

Trycksa?r a?r ett fo?rekommande problem inom den kirurgiska omva?rdnaden som leder till o?kade va?rd- och samha?llskostnader samt ett o?kat lidande fo?r patienten. Det a?r av stor vikt att va?rdpersonalen arbetar fo?rebyggande fo?r att motverka uppkomsten av trycksa?r samt att i god tid uppta?cka om ett trycksa?r har uppsta?tt.Syftet med denna studie var att underso?ka trycksa?rsincidens efter la?ngvarig neurokirurgisk kirurgi, identifiera vart trycksa?ren uppsta?r och om de kunde kopplas till riskfaktorer.Metoden som valdes var en kvantitativ prospektiv kohortstudiedesign fo?r att resultatet skulle kunna anva?ndas i den peroperativa och postoperativa omva?rdnaden. Hudkostymen inspekterades tva? ga?nger postoperativt pa? tjugoen patienter.Resultatet visade att 76 % av studiedeltagarna hade trycksa?r efter operation och det vanligaste fo?rekommande omra?det var ha?larna.

Studien beskriver nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av samverkan i team med läkare och undersköterskor. En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie har gjorts med sju sjuksköterskor som arbetar på fyra olika sjukhus runtom i Skåne. Författarna till föreliggande studie är själva sjuksköterskestudenter som inom en snar framtid ska ut i arbetslivet och därmed skapat flera undringar kring hur den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever utmaningar som denne ställs inför då hon/han börjar arbeta. En av de sex kärnkompetenserna för omvårdnad, samverkan i team, valdes som intresseområde av författarna och syftet formulerades till att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av samverkan med läkare och undersköterskor på arbetsplatsen. Fyra kvinnor och tre män deltog i studien, varav tre arbetar på medicin avdelningar och fyra på kirurgiska avdelningar.