Syftet med denna studie var att go?ra en bedo?mning av den postoperativa fo?rloppet i hemmet hos dagkirurgiska ljumskbra?cksopererade patienter. Data insamlade med hja?lp av ho?gstrukturerade telefonintervjuer. En enka?t med standardiserade fra?gor och ikryssbara svarsalternativ som kommer har anva?nts vid telefonintervjuerna. Resultaten fra?n de 52 intervjuerna visade att de flesta patienter inte o?verskred Numerical Rating Scale (NRS) 3 i vila eller ro?relse dag ett.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor där mastektomi är en av de kirurgiska behandlingarna som kan utföras som innebär att hela bröstet tas bort. I och med detta kan kroppsbilden förändras radikalt och där har sjuksköterskan ett ansvar att stödja den drabbade. Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelsen av kroppsbilden hos kvinnor med bröstcancer som genomgått en mastektomi. Metoden som användes var en litteraturstudie. Resultatet grundades på 10 vetenskapliga artiklar som har sökts fram genom två databaser. Artiklarna har granskats och bearbetats ett flertal gånger för att säkerställa vetenskaplig kvalitet. Artiklarnas resultat resulterade i tre teman: förändrad syn på kvinnlighet, förändrad relation till kroppen och ålderns betydelse för kroppsbilden. Mastektomin påverkade kvinnligheten då bröstet var en symbol för moderskap, fertilititet och amning. Kvinnor som genomgått en mastektomi fick en förändrad kroppsbild och upplevde en stigmatisering och hade svårt att se sig själva i spegeln.

Bakgrund:dessa avled 11500. Upplevelserna av att drabbas av en akut hjärtinfarkt varieradefrån person till person.upplevelser av att drabbas av akut hjärtinfarkt.som utgjorde studiens resultat erhölls genom litteratursökning. Artiklarnasvetenskaplighet granskades och innehållet analyserades med hjälp avinnehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier och sju subkategorier.I Sverige drabbades år 2006 39400 personer av akut hjärtinfarkt, avSyfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patientersMetod: De vetenskapliga artiklarResultat:hjärtinfarkt påverkade patientens beslut att söka vård. Det stod klart att patientensrelation till dennes anhöriga påverkade patientens hälsa.

Sjuksköterskan har en viktig roll, vad gäller den postoperativa smärtbehandlingen och ansvarar för att smärtbehandlingen överensstämmer med patientens önskemål och behov. Kirurgiska ingrepp kan leda till långvarig postoperativ smärta som orsakar patienten förlängd vårdtid och begränsar individen i vardagen. Syftet med litteratur-studien var att belysa faktorer av betydelse vid smärtbedömning och dokumentation i samband med postoperativ smärtbehandling. Analys av 14 vetenskapliga artiklar sammanställdes. I resultatet framkom två kategorier: utbildning och erfarenhet, smärtskattning och dokumentation.

Postoperativ smärta upplevs av många patienter trots att det finns effektiv smärtlindring tillgänglig. Infiltrationsanestesi är en metod då lokalanestetika injiceras i operationsområdet och därmed blockerar överföringen av smärtimpulserna till centrala nervsystemet. Syftet var att undersöka om infiltrationsanestesi vid bukkirurgi minskar den postoperativa smärtan. 16 randomiserade-dubbelblind studier analyserades och gav information om läkemedlets betydelse, administreringstillfället och det kirurgiska bukingreppets betydelse. 13 av 16 studier visade på en reducering av den postoperativa smärtan hos patienterna med variation från den första postoperativa timman upp till 10 dagar.

Bakgrund: Naturl?kemedel har l?nge anv?nts f?r att behandla symtom och sjukdomar globalt. De kan komplettera konventionell medicin och anv?nds av en majoritet av v?rldens befolkning. Idag ?kar anv?ndningen av naturl?kemedel i Sverige.

Distriktssköterskan arbetar hälsofrämjande, både preventivt och promotivt. Hälsofrämjande arbete innebär att förbättra hälsotillståndet för enskilda personer och grupper. Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom där komplikationer kan förebyggas genom hälsosamma levnadsvanor, därför är livsstilsbehandling grundläggande. Information saknas dock om hur vården ska vägleda och motivera patienter till bestående livsstilsförändring. Distriktssköterskor inom primärvården med vidareutbildning inom diabetesvård ansvarar för vården till patienter med diabetes typ 2.

Sjuksköterskans arbetsmiljö innebär ständig kontakt med bakterier och andra mikroorganismer. I denna miljö utgör händerna det viktigaste arbetsredskapet, men är samtidigt den största källan till smittspridning. Noggrannhet när det gäller handhygien är därför av största vikt i vårdandet av sjuka människor. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sjuksköterskans kunskap om handhygien utifrån Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal (2005). En empirisk studie med kvalitativ ansats genomfördes med urval av 21 sjuksköterskor.

The digitization in the Swedish health care sector is rapidly growing. This study investigates whether the digitalization in health care has led to higher quality and an increased value for patients. Interviews with staff in various health care professional categories were conducted to qualitatively study how the implementation of digitization is perceived in practice by those directly involved. Furthermore, an observation was made, where a doctor was followed duringa workday to study the different digitalization software tools that are being used. Previous studies and other relevant literature accompanied the study of digitalization in health care. Organizational theories were compared with the practical organization management at the studied health care organization, as well as their dependence on other authorities and companies.

Patienterna på en intensivvårdsavdelning ligger i riskzonen för oavsiktlig hypotermi. De tidigare identifierade riskgrupperna är bland annat förekomst av kontinuerlig hemodialys, vissa sederande läkemedel, stor mängd intravenös vätska samt kirurgiska ingrepp i generell anestesi. Hypotermi har negativa konsekvenser för patienterna som ökad blödningsrisk, försämrad sårläkning samt kardiologisk påverkan. Syftet med studien var att undersöka förekomsten av hypotermi hos intensivvårdade patienter. En retrospektiv deskriptiv studie på 583 vuxna patienter som vårdades på en intensivvårdsavdelning någon gång under 2009 genomfördes.

Dagkirurgi som behandlingsform har ökat för att möta besparingar och effektivisering inom hälso- och sjukvård men även som ett led av ny forskning och utveckling av kirurgiska behandlingsmetoder. Den korta tid som patienter tillbringar på sjukhus i samband med det dagkirurgiska ingreppet ställer höga krav på bemötande och omhändertagande av dessa patienter. Syftet var att belysa patienters upplevelse av att genomgå dagkirurgi. Metoden var en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar valdes och analyserades. I resultatet framkom tre teman, Patienters upplevelse av övergivenhet, Patienters upplevelser av bristande information leder till oro och Patienters upplevelser av tillit.

Syftet med denna studie var att undersöka gravida kvinnors inställning till viktuppgång undergraviditeten, attityden kring kost och fysisk aktivitet bland gravida samt om de självaupplever att de behöver mer kunskap inom dessa områden. Eftersom övervikt och fetma är ettökande problem i samhället idag, gäller detta även för kvinnor i fertil ålder och kvinnor somär gravida. En uppenbar risk är också att barnet kan påverkas om modern är överviktig ellerlider av fetma samt att riskerna för komplikationer under graviditet och förlossning ökar. Ärde gravida kvinnorna medvetna om att under- respektive övervikt påverkar riskerna förkomplikationer under graviditeten?Metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie och med hjälp av en enkätundersökning harförsök gjorts att fånga så många olika åsikter som möjligt.Resultatet visar att majoriteten av respondenterna hade en realistisk inställning tillviktuppgång under graviditet.

Bakgrund: Livmodern är ett muskulärt, päronformat hålorgan med uppgift att gefostret näring fram till förlossningen. Vid hysterektomi avlägsnas livmodern ochkvinnan blir infertil. Orsakerna till ingreppet varierar men beror främst pågynekologiska och urologiska symtom som besvärat kvinnan under lång tid. Ingreppetkan utföras med hjälp av olika kirurgiska tillvägagångssätt och hur stor del avlivmodern som tas bort varierar.Syfte: Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelser efter avlägsnandet avlivmodern.Metod: Litteraturstudien är baserad på nio artiklar som framtagits i databasen Cinahloch analyserats utifrån Fribergs (2006) granskningsmall.Resultat: Resultatet består av underkategorier som bildar huvudteman.Underkategorierna minskade fysiska och psykiska problem, större frihet, ökat sexuelltvälbefinnande och minskad oro för graviditet utgör huvudtemat förbättrad livskvalitet.Underkategorierna avsaknad av information och behov av information utgörhuvudtemat vikten av information. Underkategorierna behov av stöd och mäns attityderutgör huvudtemat psykosociala aspekter.Slutsats: Majoriteten utav kvinnorna upplevde förbättrad livskvalitet efter ingreppet..

Palliativ vård innebär att patientens symtom lindras med olika behandlings- och omvårdnadsåtgärder för att främja patientens välbefinnande. Palliativ vård ska bedrivas oavsett var patienten vårdas.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor uppfattade den palliativa vården på kirurgisk akutvårdsavdelning.Metod: Kvalitativ metod med fenomenografisk forskningsansats har använts. Från två kirurgiska akutvårdsavdelningar intervjuades 15 sjuksköterskor.Resultat: Tre huvudkategorier identifierades. Första huvudkategorin var palliativ vård för en sjuksköterska på kirurgisk akutvårdsavdelning, med två underkategorier: innebörden av palliativ vård för sjuksköterskan och kärnan i omvårdnaden av en patient i palliativt skede. Andra huvudkategorin var hinder för omvårdnadsarbetet av en patient i palliativt skede med underkategorierna: tid, kompetens, kommunikation/information, bristande planering och dokumentation, resurser och samarbete.

Bakgrund. Många patienter oroar sig inför kirurgiska ingrepp. Ett av orosmomenten är smärtan efter operationen. Smärtpåverkade patienter utsätts för ett lidande. Detta lidande bryter patientens naturliga förhållningssätt till den levda världen.