Syftet med studien var att beskriva och jämföra tandvårdsrädsla och attityder till tandhygienist vid studiens start samt 3 månader efter icke kirurgisk parodontalbehandling hos patienter med kronisk parodontit samt att beskriva hur olika bakgrundsfaktorer påverkar tandvårdsrädsla och attityder till tandhygienist. Ett ytterligare syfte var att studera sambandet mellan attityder till tandhygienist och tandvårdsrädsla. Studien var en jämförande studie med kvantitativ ansats och en del i en större experimentell studie med två aktiva interventioner för att påverka munhygienbeteende. Studien innefattade 109 studiedeltagare, 57 kvinnor och 52 män i åldrarna 25-65 år som var remitterade till specialistklinik för parodontologi. Frågeformuläret som användes gällande tandvårdsrädsla var Dental Anxiety Scale (DAS) med 4 påståenden avseende upplevelser för att besöka tandhygienist.

Bakgrund: Akut förvirringstillstånd innebär försämrad kognitiv förmåga och varierande grad av förvirring. Detta orsakar lidande för patienterna och bör därför förebyggas med professionell omvårdnad. God vårdkvalitet upprätthålls genom förbättringsarbeten grundade på aktuell evidensbaserad kunskap. Specialistsjuksköterskan inom kirurgisk vård har genom sin kompetens samt bästa tillgängliga kunskap potential att leda detta arbete. Denna litteraturgenomgång ger därför en sammanställning av evidensbaserad kunskap som möjliggör förbättringsarbeten samt ett professionellt omhändertagande av akut förvirrade patienter.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans bedömning och åtgärder hos patienter med akut förvirringstillstånd.Metod: Narrativ litteraturgenomgång med systematisk teknik.

I Sverige finns en hög frekvens av rotfyllda tänder med apikal parodontit och en praxis för behandling saknas. Denna studie syftar till att röntgenologiskt kartlägga progressionen av apikal parodontit vid rotfyllda tänder som ej blivit föremål för ytterligare endodontisk eller Kirurgisk behandling och att identifiera variabler som påverkar progressionen för att ge ett bättre underlag för behandlingsbeslut. Röntgenbilder på rotfyllda tänder med apikal parodontit som lämnats utan åtgärd (n = 120) granskades avseende förändringen av den apikala parodontiten under minst en 3-års period under åren 2002-2011. Progression av den apikala parodontiten observerades i 22,5% av de studerade tänderna, trots att man sannolikt tidigare bedömt att den apika parodontiten inte behövde behandling eller att man kunde avvakta med behandling. Ingen av de studerade variablerna: den ursprungliga apikala parodontitens storlek, rotfyllningens längd, rotfyllningens täthet, typ av koronal restaurering eller den koronala restaureringens täthet befanns ha något samband med den apikal parodontitens progression.

Hörntänderna i maxillan är efter visdomständerna de tänder som oftast blir retinerade. Prevalensen varierar mellan 1-3%. En retinerad överkäkshörntand har ofta en ektopisk placering. Detta kan leda till att eruptionsriktningen blir felaktig och därmed kan tanden orsaka skador på de angränsande incisivernas rötter. För att minska risken för detta krävs tidig diagnostik, i 9-11 års ålder. Den vanligaste åtgärden för palatinalt displacerade hörntänder är extraktion av mjölkhörntänderna för att underlätta spontaneruption av de efterföljande permanenta hörntänderna.

Syftet med denna studie var att beskriva personers erfarenheter av sina kost- och motionsvanor före respektive efter en Kirurgisk behandling mot fetma. Vidare var syftet att beskriva om personerna ansåg att operationen påverkat deras psykiska och fysiska hälsa. Kirurgiska behandlingar mot fetma har ökat under de senaste åren och forskning visar att det är den metod som ger bäst effekt för att behålla en långvarig viktnedgång i jämförelse med diverse dieter och fysisk aktivitet. En kvalitativ metod med innehållsanalyser användes där fem kvinnor som genomgått en operation mot fetma intervjuades. Kategorier har skapats utifrån hur det har sett ut före och efter operationen när det gäller kost- och motionsvanor samt psykisk och fysisk hälsa.

Ronden på en kirurgisk akutvårdsavdelning är en central del i vårdprocessen för patient och personal. Ronden sker dagligen och mötet mellan patient, läkare, sjuksköterska och undersköterska sker på kort tid och det sker snabba beslut. Syftet var att undersöka patientens upplevelse av ronden på en kirurgisk akut vårdsavdelning. Med utgångspunkt från detta så valdes det en kvalitativ metod med fenomenologisk ansats och intervjuer som datainsamlings metod. Efter analys av totalt 11 patienters upplevelser av ronden kom det fram tre kategorier med tillhörande underkategorier i resultatet.

Palliativ vård innebär att patientens symtom lindras med olika behandlings- och omvårdnadsåtgärder för att främja patientens välbefinnande. Palliativ vård ska bedrivas oavsett var patienten vårdas.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor uppfattade den palliativa vården på kirurgisk akutvårdsavdelning.Metod: Kvalitativ metod med fenomenografisk forskningsansats har använts. Från två kirurgiska akutvårdsavdelningar intervjuades 15 sjuksköterskor.Resultat: Tre huvudkategorier identifierades. Första huvudkategorin var palliativ vård för en sjuksköterska på kirurgisk akutvårdsavdelning, med två underkategorier: innebörden av palliativ vård för sjuksköterskan och kärnan i omvårdnaden av en patient i palliativt skede. Andra huvudkategorin var hinder för omvårdnadsarbetet av en patient i palliativt skede med underkategorierna: tid, kompetens, kommunikation/information, bristande planering och dokumentation, resurser och samarbete.

Barn som insjuknar i en onkologisk sjukdom och som genomgår en medicinsk och Kirurgisk behandling vistas oftast flera månader och år på sjukhus. När behandlingen är avslutad fortsätter sjukvårdens uppföljning under flera års tid för att utvärdera biverkningar, seneffekter samt för att kontrollera barnets fortsatta utveckling och tillväxt. Under denna tid är barnet oftast tillbaka i skolan och försöker leva ett så normalt liv som möjligt. Syftet med denna studie var att undersöka unga vuxnas, som överlevt akut lymfatisk leukemi (ALL), upplevelser av stöd under och efter sin sjukdomstid av hälso-och sjukvården. Data insamlades från en rikstäckande kohort av patienter som behandlats för ALL i Sverige mellan 1985?1997 (n=416).

Bakgrund: Tendinoser är en vanligt förekommande skada som främst drabbar människor med repetitiva arbeten samt efter överbelastning i idrotter. Besvären är ofta långvariga och ger stora problem för den drabbade. Detta tillstånd är svårbehandlat och kirurgiska ingrepp kan i vissa fall vara nödvändiga. Excentrisk träning är en relativt ny behandlingsmetod som börjat användas mer frekvent. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa effekterna av excentrisk träning som behandling vid tendinoser.

Bakgrund: Studier har visat att sjuksköterskors utbildningsnivå har betydelse för patientsäkerheten på kirurgiska vårdavdelningar. I Sverige är rollen som specialist-sjuksköterska inom kirurgisk vård ganska okänd och antalet specialistsjuksköterskor inom denna specialitet är få.Syfte: Syftet var att beskriva vilka förväntningar specialistsjuksköterskor inom kirurgisk vård har på sin yrkesroll samt att ta del av och beskriva deras erfarenheter av att arbeta som specialistsjuksköterskor.Metod: Kvalitativ studie med deskriptiv design. Specialistsjuksköterskor inom kirurgisk vård (n=29) från fem olika sjukhus deltog i studien. Urvalet gjordes med bekvämlighetsurval. För datainsamling användes ett studiespecifikt formulär med öppna frågor.

Denna litteraturöversikt har som syfte att jämföra öppen och sluten kirurgisk friläggning av palatinalt retinerade permanenta hörntänder avseende metodernas stabilitet, postoperativt obehag, komplikationsfrekvens, effekt på parodontiet samt behandlingstid. Överkäkshörntanden är näst efter underkäkens visdomständer den tand som oftast är retinerad med en incidens på ca 2 %. Det används idag två kirurgiska tekniker för att kirurgiskt frilägga palatinalt retinerade hörntänder, den öppna och slutna tekniken. Litteratursökningen utfördes i databasen PubMed och genererade 85 träffar. Efter urval med inklusions- och exklusionskriterier reducerades antalet till åtta artiklar som resultatet i denna litteraturöversikt baseras på. Av de åtta inkluderade studierna granskade tre stycken både den öppna och den slutna metoden, fyra stycken endast den öppna metoden och endast en den slutna metoden. Det går inte utifrån denna litteraturstudie att avgöra vilken friläggningsmetod som ger bäst resultat då underlaget är för litet och de inkluderade studierna belyser olika problem med kirurgisk friläggning av palatinalt retinerade hörntänder. Ortodontister och kirurger bör välja friläggningsmetod beroende på indikation och efter erfarenhet som finns för att få ett så optimalt behandlingsresultat som möjligt. Det behövs randomiserade undersökningar som jämför utfallet av den öppna och den slutna friläggningsmetoden..

Syftet med denna studie var att utveckla en metod för intraoperativ mätning av kirurgisk stress hos hund. I en pilotstudie genomgick två hundar ovariehysterektomi där urinprover togs före respektive efter avlägsnande av båda äggstockarna med hjälp av urinkateter. Resultatet från pilotstudien, grupp A, visade att värdet av noradrenalin i urinen ökade efter avlägsnande av äggstockar, medan urinens koncentration av adrenalin inte ökade lika mycket. I en uppföljande studie, grupp B, genomgick 10 tikar ovariehysterektomi och där togs urinprover före respektive efter avlägsnande av första äggstocken. Blodtryck och hjärtfrekvens har registrerats varje minut under hela operationen. Endast noradrenalin analyserades i grupp B.

Kränkande behandling är ett utbrett problem både i förskolan och i samhället som stort och det finns en mycket begränsad mängd forskning kring kränkande behandling i förskolan. I Skollagen (SFS 2010:800) finns tydligt fastslaget att arbete mot och förebyggande av kränkande behandling ska genomföras redan i förskolan men trots detta ter det sig som att det finns en förvirring bland förskollärare rörande vad kränkande behandling är. Syftet med denna undersökning är att utreda vilka uppfattningar förskollärare har om begreppet kränkande behandling och hur de uppfattar att kränkande behandling kan yttra sig. Kvalitativa intervjuer med tre förskollärare på tre olika förskolor inom en kommun har använts som metod för att nå undersökningens syftet, varefter jämförelse gjorts med Skollagen (SFS 2010:800). Resultatet visar att det finns behov av ytterligare kunskap hos förskollärare kring kränkande behandling.

Hjärtverksamheten styrs av de elektriska signaler som startar i sinusknutan i hjärtats högra förmak. Vid förmaksflimmer uppstår elektriska signaler på flera olika ställen i förmaken. Följden av det tillståndet blir att signalerna från förmaken till kamrarna blir oklara samt att sammandragning av kamrarna blir snabba och oregelbundna. Hjärtats pumpförmåga försämras. Utöver besvären av hjärtarytmin medför förmaksflimmer ökad dödlighet, ökad risk för blodproppsbildning i hjärtats förmak vilket kan orsaka stroke.

Bakgrund: Kompetensf?rs?rjningen ?r en stor utmaning f?r den svenska sjukv?rden, i samtliga av landets regioner saknas specialistsjuksk?terskor och det ?r brist p? erfaren personal. Kompetensbristen kan utg?ra ett hot mot patients?kerheten. Trots att satsningar g?rs f?r att fler sjuksk?terskor ska specialistutbilda sig ?r det inte tillr?ckligt m?nga som g?r det. Syfte: Att unders?ka grundutbildade sjuksk?terskors inst?llning till att specialistutbilda sig inom kirurgisk v?rd. Metod: En fokusgruppsstudie med 16 grundutbildade sjuksk?terskor fr?n kirurgiska avdelningar p? ett universitetssjukhus i Sverige.