Syftet med denna studie var att undersöka hur föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever deras möjligheter när det gäller val av insats till deras barn. Ambitionen var huvudsakligen att utforska varför de gör valen som de gör och varför en specifik behandlingsform är tilltalande för dem. För att nå det empiriska resultatet, intervjuades fyra föräldrar som valt Rytmisk rörelseträning som insats för deras barn. Intressanta fynd i resultatet var att föräldrarna var emot behandling med medicin, vilket var orsaken till att de sökte sig till en alternativ metod. Det professionella bemötandet visade sig även vara av stor vikt för val av insats..

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa vilket stöd skolan ger till elever med ADHD-diagnos för att främja deras skolsituation. Vilka pedagogiska strategier använder man sig av i skolan för att hjälpa dessa elever? I vår litteraturstudie har vi studerat litteratur, samt sökt i olika databaser efter forskning, som berör vårt ämne. Resultaten visar att relationen mellan lärare och elev är viktig, där pedagogens röstanvändning spelar in. Rätt ord och rätt ton kan vara betydelsefullt för att behålla en god relation mellan lärare och elev och på så vis undvika negativa konfrontationer och diskussioner.

ABSTRACTC-uppsats i sociologiFörfattare: Jenni Remes och Tony WågmanTitel: Avvikande beteende i skolan ? en fallstudie över identifieringsprocessen av ADHDStudien behandlar avvikande beteende i skolan och identifieringsprocessen av ADHD där. Syftet med uppsatsen är att kartlägga vilka mekanismer som har betydelse för urskiljandet av dessa elever. Genom att studera processen, som tar sin början i klassrummet och slutar med en diagnossättning, vill vi förklara varför pojkar från socialgrupp 3 är klart överrepresenterade i diagnosstatistiken. Förhållandet mellan klass, kön och diagnos har inte tidigare problematiserats och förklaringarna till varför pojkarna är överrepresenterade återfinns i andra vetenskapliga discipliner än sociologin.Kartläggningen av identifieringsprocessen har genomförts med hjälp av öppna intervjuer med olika aktörer på skolans arena samt de instanser som tar vid när processen går vidare utanför skolans organisation.Våra huvudsakliga slutsatser innefattas av att klassrumssituationen är den viktigaste porten på väg mot diagnos och att identifieringen där sker utifrån olika normaliteter för pojkar och flickor samt av en viss godtycklighet i sorteringen av elever.

I denna litteraturstudie har vi ämnat undersöka vad inkludering innebär, med fokus på elever med autism, asperger syndrom och ADHD. Vi har också undersökt vad effekten blir av att ha elever med dessa diagnoser i det vanliga klassrummet samt sökt strategier för att hjälpa dem. Genom att samla in data från vetenskapliga artiklar har vi nått vårt syfte som vi sedan analyserat utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att inkluderad undervisning innebär att alla elever ska undervisas tillsammans och att det är skolans uppgift att möta alla elevers olikheter och anpassas efter olikheterna. Effekterna av den inkluderande undervisningen har visat sig vara både positiva och negativa.

Syftet med denna uppsats belyser hur lärare med erfarenhet av arbete med elever i behov av särskilt stöd, upplever att lärare kan underlätta för barn med ADHD i skolmiljön. Vi har intervjuat lärare med erfarenhet av arbete med elever i behov av särskilt stöd. Våra informanter består av en fritidspedagog, en lärare och fyra specialpedagoger. Våra informanter arbetar på resursskolor respektive ?vanliga? skolor.

Denna studie syftade till att undersöka pedagogers uppfattningar av elevers olikheter där symtomdiagnosen ADHD får utgöra exempel, samt visa på hur dessa uppfattningar avspelgar sig i förhållningssätt och utformning av lärmiljön. Genom att inta ett kritiskt perspektiv ville vi lyfta fram olika perspektiv för att få och skapa förståelse. Som datainsamlingsmetod har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med tre pedagoger som är verksamma inom grundskolans tidigare år. Intervjuerna har gett oss insikter om att skolan fortfarande präglas av ett kategoriskt synsätt på elever i behov av särskilt stöd. För att kunna förverkliga en skola för alla med ett relationellt perspektiv behövs ett förändrat synsätt som startar på formuleringsarenan så att realiseringsarenan ges förutsättningar att bedriva verksamheter som präglas av gemensamhetsskapande där olikheter tas tillvara samt att alla ges möjlighet att utvecklas utifrån egna förutsättningar och behov..

Är det möjligt att skapa en lanseringswebbsida för ett TV-/dataspel som både är användarvänlig och lever upp till målgruppens förväntningar? Med hjälp av Tommy Sundströms användbarhetsteori och andra hjälpmedel ska en fiktiv lanseringssida byggas för att testas på en målgrupp. Först samlade jag in ett urval av spelwebbsidor som jag sedan begränsade till tre. Dessa tre spelsidor analyserade jag utefter användbarhetsteorin där jag granskade typografin, navigationen och hastigheten. Från denna analys och med hjälp av användbarhetsteorin byggde jag sajten Bravocharlie.

In the new media society, social media has become an important part of many organizations' daily lives. Organizations, whether public or private, must be where their audience is and many times, these can be found on social media channels like Facebook. Leading researchers in the fields of crisis communication and relationship management believe that social media is a great tool for managing relationships between an organization and its' public, whether it's before, during or after a crisis.The purpose of this study is to examine how the Karlstad municipality use Facebook to manage civic relations before, during and after a crisis. The municipality's approach will be compared to the citizens' experiences of the municipality's communication in different stages of a crisis.The theoretical framework used in this essay is the research on crisis communication and relationship management. How these two frameworks can be integrated with social media like Facebook, is an important part of understanding how the Karlstad municipality make use of Facebook to manage civic relations and communicate before, during and after a crisis.The empirical study consists of a qualitative interview, two qualitative content analysis and an online survey.

Syftet med denna studie är att belysa hur man på en skola arbetar med elever som har olika neuropsykiatriska diagnoser. Vidare är det av intresse att undersöka hur dessa elever bemöts av andra på skolan. De neuropsykiatriska diagnoserna som kommer att presenteras är, ADHD, Autismspektrumstörningar (Autism och Aspergers), tvångssyndrom (OCD), Tourettes syndrom, inlärningssvårigheter (dyslexi) samt DAMP. Fokus kommer att ligga på den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen ADHD som är den vanligaste. Stämplingsteorin har använts i studien då den är högst aktuell på grund av att man än idag stämplar individer utifrån vad man anser vara normalt eller avvikande.

Syftet med vår undersökning är att titta närmare på diagnoserna ADHD/DAMP, vilken betydelse den kan ha för det enskilda barnet samt för den pedagogiska verksamheten. För att få en djupare inblick utfördes fem stycken kvalitativa intervjuer där frågorna var halvstrukturerade. Intervjudeltagarna kunde utifrån denna struktur föra fram sina personliga tankar, åsikter och erfarenheter. Intervjudeltagarnas arbetslivserfarenheter varierade, de jobbade på olika ställen i Västerbotten samt hade olika professioner. Detta var ett medvetet val då vi ville få ett bredare perspektiv angående diagnosernas för- och nackdelar.I resultatet framgick det att diagnoserna kan innebära både för- och nackdelar beroende på hur de vuxna i barnets omgivning väljer att tolka vetskapen om en diagnos.

Syfte: Att undersöka om det fanns något samband mellan behandling med centralstimulantia ochavvikande tillväxt hos barn och ungdomar med ADHD, samt att undersöka om eventuellt avvikandetillväxt hade något samband med ålder vid insättande, kön eller olika funktionshinder.Metod: 68 barn med ADHD som behandlats med centralstimulantia i minst två år inkluderades.Journalkopior inhämtades från Habiliteringen för barn och vuxna vid Uppsala läns landsting. Dessakopior innehöll barnens tillväxtkurvor, kön, diagnos och ålder. Kurvorna granskades med hjälp av enutformad granskningsmall. Barnens tillväxt jämfördes mellan åldergrupper, kön och olikafunktionshinder.Resultat: Vid behandlingsstart var åldersgrupperna 6-8 år samt 12-16 år signifikant tyngre ännormalpopulationen i samma åldersgrupper. Det fanns en signifikant skillnad mellan åldergrupperna ilängdavplaning efter ett års behandling, där fler barn i åldrarna 10-16 år avplanade än barn i åldrarna6-10 år.

Vårt syfte med denna uppsats var att undersöka den fysiska arbetsmiljöns relation till arbetstillfredsställelse samt självrapporterad hälsa. Fysisk arbetsmiljö sammanställdes till följande tre variabler: estetik, symbolism och ergonomi. En webbenkät med 35 frågor skickades ut till 162 anställda som var utplacerade på olika kontor inom ett medelstort företag i Sverige. Pearson korrelationstest utfördes för att se om det fanns något samband mellan variablerna. Resultatet visade att det fanns signifikanta samband mellan arbetstillfredsställelse och både estetik och symbolism.

Huvudsyftet med den här studien var att ta reda på hur vi som pedagoger kan hjälpa barn som är i behov av särskilt stöd för att underlätta deras skolverksamhet. Vi ville även få ökad förståelse och kunskap om vad DAMP, ADHD, Tourette syndrom och Asperger syndrom är och hur de olika symtomdiagnoserna kännetecknas. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner inom detta ämne. Syftet med intervjuerna var att ta reda på hur intervjupersonerna anser att man ska arbeta med barn i behov av särskilt stöd i skolverksamheten. I undersökningen intervjuade vi en rektor, två specialpedagoger och två förskollärare.Vår slutsats är att det inte finns någon färdig mall för hur pedagoger skall arbeta med barn i behov av särskilt stöd.

SyfteSyftet med denna studie har varit att med hjälp av intervjuer undersöka hur skolpersonal och föräldrar uppfattar betydelsen av motorisk träning för barn med ADHD/DAMP. I detta ligger att undersöka på vilket sätt barnens motorik, koncentrationsförmåga samt sociala förmåga påverkas av fysisk aktivitet, och på vilket sätt diagnosen ADHD/DAMP ställer krav på pedagogiska förhållningssätt.MetodVi har gjort en litteraturgenomgång och en kvalitativ intervjustudiestudie. Urvalsgruppen från St: Örjans skolor har bestått av två pedagoger, en idrottslärare, en assistent och en förälder. Samtliga inom skolpersonalsgruppen hade många års erfarenhet inom området. Vi har använt oss av halvstrukturerande intervjuer som lagts upp utifrån följande temaområden: skolpersonal och förälders syn på fysisk aktivitet/motorisk träning för barn med ADHD/DAMP, den fysiska aktivitetens påverkan på barnen, förhållningssätt och bemötande samt barnet/barnens anpassningsförmåga till aktivitet.Resultat och slutsatsVad man kan urskönja av resultatet är att samtliga intervjupersoner i denna studie är ense om att fysisk aktivitet och motorisk träning är av stor betydelse för barn med ADHD/DAMP.Något som de intervjuade tryckte på var den fysiska aktivitetens betydelse för barnens sociala utveckling, här sågs idrotten som en viktig arena.

More and more people in our society take part in adult education. In this study, eight students in adult education, the majority with a diagnosis such as ADHD and/or reading- and writing disorders/dyslexia,have been interviewed about their current study situation. The interviews have so party treated topics related to earlier schooling and the future. Earlier studies and available literature is to a large extent written from the perspective of children?s and adolescents? study situation and the question is if this is applicable to students in adult education.