Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lärare ser på sin pedagogiska förmåga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svårigheter, samt vilka kunskaper lärare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svårigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde använda sig av, samt hur de såg på inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lärarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och åsikter kring forskningsfrågorna. Resultatet visar att möjligheter och svårigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med särskilda behov är en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lärarna är beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lära sig hur de på bästa sätt kan bemöta dessa elever.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lärare ser på sin pedagogiska förmåga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svårigheter, samt vilka kunskaper lärare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svårigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde använda sig av, samt hur de såg på inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lärarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och åsikter kring forskningsfrågorna. Resultatet visar att möjligheter och svårigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med särskilda behov är en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lärarna är beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lära sig hur de på bästa sätt kan bemöta dessa elever.

The purpose of this thesis is to examine how gender is constructed in presentence reports written by social workers? as mandated by 11§ LUL. Young offenders are often assigned normative masculine or feminine attributes by personnel at treatment centers, girls are considered emotional and in need of support while boys are considered disorderly and in need of structure. Young female delinquents are victimized which affects their culpability; they are less likely to be held responsible for the crimes they committed. Young male delinquents are viewed as aggressive and in control; they are more likely to be held accountable for their criminal actions.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lärare ser på sin pedagogiska förmåga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svårigheter, samt vilka kunskaper lärare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svårigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde använda sig av, samt hur de såg på inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lärarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och åsikter kring forskningsfrågorna. Resultatet visar att möjligheter och svårigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med särskilda behov är en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lärarna är beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lära sig hur de på bästa sätt kan bemöta dessa elever.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lärare ser på sin pedagogiska förmåga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svårigheter, samt vilka kunskaper lärare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svårigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde använda sig av, samt hur de såg på inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lärarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och åsikter kring forskningsfrågorna. Resultatet visar att möjligheter och svårigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med särskilda behov är en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lärarna är beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lära sig hur de på bästa sätt kan bemöta dessa elever.

Syftet med följande arbete är att undersöka i vilken utsträckning hänsyn tas till de särskilda förutsättningar i den fysiska miljön som elever med diagnosen ADHD gynnas av gällande sin koncentrationsförmåga, vid nybyggnation av en skola. På vilket sätt märks dessa hänsyn i plankonstruktionen? Vilka möjligheter finns att anpassa miljön för enskilda individer? Arbetet ger en överblick över tidigare forskning kring skolhusets utveckling samt över vilka miljöfaktorer som gynnar respektive missgynnar elever med ADHD. Genom att göra en fallstudie, där vi observerade miljön och intervjuade utvalda personer ur olika yrkeskategorier på en nybyggd skola, ville vi se hur man tänker när man ska utforma en lärandemiljö som ska fungera i en skola för alla, även för elever med koncentrationssvårigheter. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att inga speciella hänsyn tas till denna grupp av elever, utan fokus ligger på att skapa en flexibel skola som ska gå att anpassa efter enskilda elevers behov. I byggnationen av den skola vi har studerat var ambitionen att skapa ett naturligt samarbete spårvis från årskurs F till årskurs 9, alltså en organisationsförändring, vilken har överskuggat en inkluderingstanke som fanns med från början.

Bakgrund: Personer med Attention- Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) har ofta svårigheter att hantera sin vardag på många olika plan. Arbetsterapeutisk behandling syftar till att underlätta det dagliga livet och därmed minska svårigheterna som personer med ADHD upplever i sin vardag.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva arbetsterapeutiska åtgärder samt dess effekt och betydelse för personer med personer med ADHD.Metod: Studien är en litteraturöversikt där både kvalitativ och kvantitativ forskning ingår. Sökningen efter aktuell forskning utfördes i databaserna Cinahl och PsycInfo. Totalt 11 artiklar uppfyllde urvalskriterierna. Interventionerna i studierna kategoriserades efter liknande innehåll.Resultat: Interventionskategorierna syftade på att förbättra den sociala och motoriska färdigheten, anpassa miljön, förändra aktivitetsutförandet och att ge psykoeduktiv behandling till omgivningen.

Detta är ett examensarbete som handlar om Funktionsinriktad Musikterapi ? FMT. Det kan också beskrivas som en information och vägledning för dem som är intresserade av alternativa och kompletterande metoder för att ge ökat stöd och utveckling för personer med någon form av funktionsnedsättning. Arbetet belyser även aspekter rörande resurser. FMT kan beskrivas som en ?musikalisk rörelseterapi? där individen ställs i centrum och får möjlighet att utveckla sina funktionella förmågor i sin egen takt.

Mitt syfte har varit att ta del av föräldrars erfarenheter av den barnpsykiatriska behandlingen för deras barn med ADHD-diagnos. Jag ville också få en bild av hur samspelet fungerar mellan barn och föräldrar.Metoden jag använt har varit kvalitativa intervjuer med föräldrar till fyra barn.En utgångspunkt i mina frågeställningar har varit om vi inom barnpsykiatrin i bemötandet av dessa familjer har haft en helhetssyn och ett relationsperspektiv som sedan också präglat behandlingen.Sammanfattningsvis framkommer att föräldrarna fått behandling som dom är nöjda med men alla familjerna frågar samtidigt efter en helhetssyn i bemötandet och komplementära behandlingsalternativ.Djupintervjuerna belyser en stark efterfrågan på psykologisk behandling på både individual/familj och föräldranivå.Tre av fyra föräldrapar uttrycker behov av att utvecklingspsykologiskt kunna förstå sitt barn, vad är symtom och vad är normalt.Samspelet mellan barn och föräldrar är ett område som berör känslomässigt. Ett område som föräldrarna beskriver har inneburit osäkerhet i föräldraskapet och vanmakt inför att kunna få en fungerande relation till barnet.    .

?.

Barn som föds extremt prematurt (i gestationsvecka 22-27) löper ökad risk för bland annat neurologiska, beteendemässiga samt kognitiva svårigheter. Huvudsyftet med studien var att undersöka indikation på ADHD-problematik hos sexåriga barn födda extremt prematurt (n=40) i jämförelse med en matchad kontrollgrupp födda efter fullgången graviditet (n=40). För att uppnå syftet jämfördes utfallet på Brown ADD Scales. Resultaten visar att det finns signifikanta skillnader mellan grupperna på testets samtliga åtta kluster där barnen födda extremt prematurt uppvisar större problematik än kontrollgruppen. De extremt prematurt födda barnen som grupp överstiger inte det gränsvärde som indikerar behov av vidare utredning kring ADHD.

Studien ämnar undersöka om människor med ADHD uppvisar en högre prevalens av otrygg anknytning (enligt testet ASQ) än normalbefolkningen. Metoden som har använts för att mäta detta är en internetbaserad självskattningsenkät; Attachment Style Questionnaire, ASQ, som är ett test som mäter olika kateogier av relationella mönster baserade på anknytningsteori. Testresultatet indikerar en hög förekomst av otrygg anknytning (95 %) i den undersökta gruppen. Med tanke på begränsningar I validiteten främst på grund av endast användningen av enbart ett test för mätning och på grund av att ASQ mäter relationella aspekter i en individ så undersöker studien först och främst resultatet av relationella mönster i gruppen ADHD..

Denna uppsats handlar om musik och rörelse skulle kunna vara en alternativ vägledningsmetod vid studievägledning för ungdomar med diagnosen ADHD/DAMP. Uppsatsskrivarnas huvudsyfte var att undersöka om musik och rörelse skulle kunna användas inom vägledning för att ge dessa ungdomar större möjligheter till ett mer kvalitativt underbyggt val till vidare studier. Undersökningen bygger på kvalitativa metoder genom intervjuer med studievägledare inom grundskola samt en aktiv studievägledare (verksam med ADHD-elever). Vi har också intervjuat en Tomatis terapeut (En metod som tränar hjärnan att prioritera, sortera och hantera sinnesintryck bättre) samt en användare av metoden. Resultaten vi kom fram till var att Tomatismetoden resulterade i stora förbättringar gällande koncentration och uppmärksamhet, samt att kvarvarande effekter bestod i minst sex månader.

I mitt examensarbete beskriver jag kort Musikterapins historia. Tyngdpunkten i arbetet ligger på att beskriva FMT-metoden, Funktionsinriktad MusikTerapi som är den metod jag arbetat utifrån. Jag beskriver i två fallbeskrivningar hur jag har arbetat med FMT med två personer. Den ena personen har diagnosen ADHD och den andra har diagnosen ADD. Mitt fokus i arbetet har varit att undersöka på vilket sätt FMT-metoden kan användas, för att bidra till att skapa en struktur för de två personer som fått FMT och om det eventuellt har gett effekt för dessa personer i deras vardag. Min slutsats är att i och med att jag arbetar med funktionerna hos människan så kan metoden bidra till att skapa struktur för de som metoden berör både i deras vardag och i FMT-rummet. .

Jag har studerat hur man hjälper de elever som har DAMP/ADHD till en bättre chans att lyckas med skolan. Jag har både undersökt vad som står om detta i litteraturen och så har jag varit på två skolor och intervjuat två specialpedagoger och en lärare om hur de arbetar med dessa barn. Resultatet blev väldigt olika på de två skolorna. På den ena skolan gjorde specialpedagogerna allt för att eleverna skulle klara sig så bra som möjligt, medan de elever som hade svårigheter och som gick på den andra skolan knappt fick någon hjälp alls och fick vara i helklass hela dagarna. Jag har också studerat diagnosernas roll, om de är avgörande för om eleverna ska få hjälp eller inte.