This study examined parenting in relation to ADHD. The key point of the study was to let parents who experience an ADHD diagnosis share their view on parenting. The research required a comprehensive literature search, partly to examine earlier research in the particular field but also to gather information on parenting. One focus group interview and three semi structured interviews were used to gather relevant information. Informants were recruited from a project for individuals with neuropsychiatric disabilities.

Det område som undersöks i detta examensarbete är pedagogisk anpassning inom idrott och hälsa för elever med ADHD (Attention Dificit Hyperactivity Disorder). Syftet med undersökningen är att genom användning av vetenskapsteoretiska utgångspunkten ?Grundad teori? undersöka vilka metoder, pedagogiska anpassningar, lärare säger att de använder för att få elever med ADHD att lära sig i ämnet idrott och hälsa i dagens skola. Detta empiriska material jämförs sedan med vad forskningen inom området visar, för att på så sätt visa ifall forskningen når ut till verksamma lärare eller inte. För att kunna göra dessa jämförelser, har vi intervjuat åtta lärare i idrott och hälsa från fyra olika rektorsområden i en mellanstor stad i södra Sverige.

Detta är en studie som tagit sin utgångspunkt i begreppet ?barn i behov av särskilt stöd? med fokus på barn och elever med ADHD/DAMP utifrån ett medicinskt kontra pedagogiskt/psykosocialt perspektiv. Inom dessa perspektiv har det varit många kritiska röster och skilda åsikter för vilka insatser som är bäst för barnen. Fokus har även riktats mot huruvida diagnosen kan hjälpa barn eller inte. Konstitueringen av barn i behov av särskilt stöd har förändrats.

Skolan har en skyldighet att samverka med hemmen. För en del barn kan mötet med skolan vara en orsak tillpsykisk ohälsa och när det gäller elever med funktionsnedsättningar är det extra viktigt att de får känna att delyckas. För specialpedagogen är samverkan med olika parter, t.ex. föräldrar, en viktig del i det förebyggandearbetet med att undanröja hinder.Syftet med studien var att undersöka hur föräldrar till barn med autismspektrumtillstånd eller ADHD talarom samverkan mellan hem och skola i sina bloggar.Studien har utgått från en kvalitativ ansats där bloggar skrivna av föräldrar till barn med autismspektrumtillståndeller ADHD studerats och analyserats med stöd av diskursanalytiskt inspirerade frågeställningar.Resultatet visar två diskurser; lagspelsdiskursen och kampdiskursen. Inom dessa diskurser finns olikasubjektspositioner för både föräldrar och skolpersonal.

Syfte: Syftet med denna uppsats har varit att undersöka och skildra den enskildes upplevelse av att som vuxen leva med diagnosen ADHD.Frågeställningar:1.Vilka svårigheter har, eller har personen haft? 2.Vilken uppfattning har den enskilde om omgivningens förståelse för svårigheterna? Hur anser han/hon sig bli bemött av andra människor och hur skulle man vilja bli bemött? 3.Vilken hjälp har den enskilde fått? Hur har den sett ut? Vad har hjälpen inneburit? Hur skulle den bästa hjälpen ha sett ut enligt den enskildes mening?Metod: Studien bygger på kvalitativa intervjuer med vuxna med diagnosen ADHD. Intervjupersonerna består av både män och kvinnor och de är mellan 20 och 60 år. Vi har utgått ifrån en väl konstruerad intervjuguide som syftar till de huvudfrågor vi ville få svar på. Huvudfrågorna är tydligt kopplade till undersökningens syfte och frågeställningar.

Årligen slutar 30 procent av eleverna gymnasieskolan utan betygsbehörighet. På individuella program (IV) är siffran 85 procent. För att kartlägga skolsituationen för en elevgrupp på IV-programmet intervjuades 24 elever. Utöver detta gjordes en kognitiv bedömning samt en självskattning av upplevd psykisk hälsa. Huvuddelen av eleverna presterade på en ojämn kognitiv nivå, inom normalvariationen.

Denna studie har undersökt hur pedagoger i skolan använder sig av fysisk aktivitet som pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen för elever med ADHD. Studien belyser även problematik kring medicinering för diagnostiserade barn, skillnader mellan pojkar och flickor med ADHD, samt vad som skiljer pedagogiska tillämpningar i yngre och äldre åldrar. Detta är en kvalitativ studie där fem lärare intervjuats, samtliga från sydöstra Sverige. Resultatet visar att samtliga pedagoger anser sig ha bristande kunskap gällande elever med funktionsnedsättning, men delgav även att de i olika utsträckning använder sig av fysisk aktivitet som pedagogiskt hjälpmedel för eleverna, vilket ansågs i många fall påverka elevens skolsituation positivt. Vidare ansåg samtliga lärare att relationen mellan dem och varje enskild elev var mycket viktig, de belyste i flera fall det viktiga i att se varje elev som en egen individ och ha förståelse för att alla fungerar olika..

Syftet med denna studie var att belysa ADHD-diagnostiserade elevers skolsituation utifrån deras eget och föräldrarnas perspektiv. Syftet besvarades genom att undersöka hur några elever/tidigare elever med diagnosen ADHD och deras föräldrar upplevde skolsituationen, hur elever/tidigare elever och deras föräldrar ansåg att eleverna blev bemötta i skolan och om de ansåg att eleverna fick det stöd de behövde för att lyckas i skolan. I studien användes en kvalitativ undersökningsmetod utifrån ett systemteoretiskt perspektiv, där man ser på samspel mellan elev, skola, pedagoger och föräldrar. Systemteori kan vara till hjälp för att förstå det som händer runt omkring en elev och hur det hela hänger ihop. Om man kan förstå och förklara det som händer, så kan man lättare föreslå förbättringar.

The current study sought to examine if post-produced semantic memory cues are a good aid for memory recall. It also focused on remembering units with a meaning, instead of just remembering lists of words. In the current study a factual text was used where the participants were tasked with recalling as much information as possible either with the aid of cues (keywords written by the participants themselfs), computer with Internet or no aids at all. The results showed that keywords are significantly better for memory recall. The results were discussed in regards to modern models describing semantic memory.

Jag har i arbetet försökt ge en bild av de funktionsvårigheter en lärare möter i sin dagliga yrkesutövning, med fokus på ADHD samt de vanligaste överlappande diagnoserna. Det kan vara svårt att veta hur man ska förhålla sig till dessa. En av frågorna som diskuteras i litteraturen är om ADHD/ beror på biologiska- eller psykosociala orsaker. Detta är inte intressant i sig, men sett ur perspektivet att en del barn feldiagnostiseras är det relevant. Syftet med uppsatsen är att tydliggöra vilken grupp som har kompetensen inom de olika områdena och se på vilket sätt grupperna kan komplettera varandra.

Personlig assistans är en insats som syftar till att ge funktionshindrade människor möjlighet att leva ett så självständigt liv som möjligt. När personlig assistans ges till barn ska assistansen både möjliggöra barnets självbestämmande och frigörelse och ge föräldrarna möjlighet till avlösning. Familjen ska också kunna genomföra aktiviteter som barnet inte deltar i. I många fall väljer föräldrarna att själva bli personlig assistent för sitt barn. I studien har fyra föräldrar intervjuats om sin syn på föräldrarollen i förhållande till sin roll som personlig assistent till sitt barn. Studiens syfte är att undersöka hur föräldrar som är personliga assistenter till sina barn själva uppfattar rollerna och hur de använder dem i familjens vardagsliv. Studien är kvalitativ med hermeneutisk ansats och i analysen används Goffmans dramaturgiska rollperspektiv, Foucaults relationella maktbegrepp och begreppet empowerment. Resultatet visar att föräldrarna inte avgränsar rollerna utan upplever sig som en förälder som utför assistansuppgifter.

Abstract: The purpose with this study was to explore different peoples preconceived opinions of three psychiatric diagnoses; Attention Deficit Hyperactive Disorder (ADHD), schizophrenia and Borderline Personality Disorder (BPD). These designations are accompanied by a definite social stigma, which could have profound effects on a person diagnosed with either disorder. These designations carry the risk of excluding and labelling individuals and could provoke a feeling of abnormality and potentially segregate them from the Community. This study is a qualitative study of six individuals, (sample size equals six). The rationale behind the selection was to get a broad representation of different individuals? opinions.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att utifrån ett rättsociologiskt perspektiv undersöka huruvida begreppet barnets bästa förverkligas i domstolars beslut samt familjerätters yttrande gällande vårdnadstvister. Uppsatsen söker vidare förklara lagrummets gränser avseende vårdnadstvister då domstolar och familjerätter samarbetar under speciella omständigheter. Åtta stickprovsutvalda rättsfall, med bifogat yttrande från socialnämnd, utgör grunden för studien. Den empiriska delen bygger inledningsvis på en delanalys i form av meningskoncentrering, för att övergå till att inringa särdrag i analyserad text med utgångspunkt i om och huruvida barnet har fått komma till tals. Barnets bästa tycks beaktas så långt det är möjligt i vårdnadstvister men begreppets innebörd har en tendens att tolkas av vuxna, vilket kan leda till att det definieras ur ett vuxenperspektiv istället för ett barnperspektiv.

Denna kvalitativa studie tar fram hur fyra förskollärare i förskolan resonerar runt hur man kan hitta lösningar i ett tidigt skede, för att kunna möta utmanande barn. Vi har undersökt hur förskollärare beskriver sin kunskap om och vilka verktyg som behövs för att möta dessa barn. Undersökningen belyser också hur pedagogerna upplever att deras bemötande påverkar arbetet med barn som utmanar. Vi ville ta reda på vilka faktorer som spelar in för att bättre kunna hantera de situationer som uppstår. Förskolan är en skola för alla och vi har valt ett systemteoretiskt perspektiv där man ser på arbetssätt och tankesätt och inte på att barn är på ett visst sätt.

Studiens målgrupp är unga vuxna med ADHD-diagnos i åldersgruppen 18-29 år. Huvudsyftet är att utifrån deras erfarenheter och funderingar öka förståelsen för vilken betydelse deras diagnos och styrkor har för dem såväl som på vilket sätt de använder sig av styrkorna i vardagen samt vilken påverkan de har på deras identitetsutveckling. Ytterligare av intresse är deras erfarenhet av hur samhällets välfärdorganisationer använt deras styrkor i insatser samt vilket stöd de skulle behöva för att bättre kunna använda sig av dessa. Vidare intresse är hur det skulle påverka deras sätt att se på sig själva om deras individuella styrkor mer aktivt lyfts fram i insatser. Med begreppet styrkor vid ADHD-diagnos menas i den här uppsatsen dels vad personen själv anser sig vara bra på och dels vad personen uppfattar att andra anser att hon eller han är bra på och med begreppet samhällets välfärdorganisationer så menas socialtjänsten, Arbetsförmedlingen samt hälso- och sjukvård.