Bakgrund: Self-efficacy, en persons tilltro till sin förmåga, är en faktor som påverkar hälsobeteenden såsom fysisk aktivitet. Exercise Self-Efficacy Scale mäter denna egenskap genom självskattning, men har inte utvärderats för personer med schizofreni.Syfte: Att omarbeta Exercise Self-Efficacy Scale för personer med schizofreni.Metod: Deskriptiv design med psykometrisk prövning av den omarbetade Exercise Self-Efficacy Scale. Första delen av studien bestod av fokusgrupper med patienter och personal på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning för patienter med psykossjukdom. Utifrån resultatet av dessa utvecklades Exercise Self-Efficacy Scale ? Schizophrenia Version.

Syftet med studien var att undersöka skillnader mellan individuella- och lagidrottares upplevda self-efficacy samt skillnader mellan män och kvinnors self-efficacy. I studien undersöktes även samband mellan socialt stöd, anxiety, motivation, prestation och self-efficacy. Totalt deltog 117 stycken olika idrottare, 53 stycken individuella idrottare och 64 stycken lagidrottare samt varav 53 var kvinnor och 64 stycken var män, i åldrarna 19-52. Metoden som användes var kvantitativ och bestod av flera sammansatta enkäter (TEOSQ, GSE, SCAT och MSPSS) till en hel. Tillsamman med enkäterna följde även fem frågor rörande typ av idrott, ålder, kön, prestation på träning och prestation på tävling.

Syftet med studien var att undersöka förekomst av överkonfidens samt hur den varierar mellan olika typer av bedömningar och personer. Mätinstrumenten som användes var dels ett frågeformulär om invånarantal i svenska kommuner med självbedömningsfrågor om prestation, och dels det svenska frågeformuläret om General Self-Efficacy. Totalt undersöktes 65 manliga respondenter. Resultatet visade att överkonfidens inte förekom, respondenterna var realistiska i bedömningarna av den egna prestationen. Differensen mellan bedömning och prestation varierade inte mellan olika typer av bedömningar.

Tidigare empirisk forskning förevisade samband mellan optimism och hälsa, likaså mellan self-efficacy och hälsa. Föreliggande undersöknings syfte var att utifrån könsskillnader mellan kvinnor och män undersöka hur op­timism och self-efficacy samverkar med deras självskattade hälsotillstånd. Deltagarna var 190 högskolestudenter, varav 113 kvinnor, i Mellansverige. Statis­tisk analys utfördes genom t-test, multipel linjär regressionsanalys och jämförelse mellan korrelationskoefficienter. Mätinstrumenten Life Orientation Test?Revised, General Health Questionnaire och General Self-efficacy Scale, samt ett påstående om fysisk hälsa användes.

För att undersöka potentiella könsskillnader mellan studenters skattade arbetsvärden och om dessa samverkar med grad av self-efficacy, utfördes en explorativ studie med hjälp av en enkät. Vid ett universitet i Sverige deltog 109 st ekonomistudenter, med en svarsfrekvens på 98 % och jämn könsfördelning. I formuläret fick deltagarna fylla i demografiska data, sin individuella self-efficacy kopplat till sin förmåga i skolan, samt hur de värderade olika preferenser inför framtida karriärplan ur en lista med olika arbetsvärden. Resultaten visade att kvinnor (framför män) föredrog inre arbetsvärden, män (framför kvinnor) föredrog fritid. Det fanns även signifikanta positiva samband mellan self-efficacy och inflytande och mellan ska studera och yttre.

Syftet med studien var att med en experimentell design undersöka ifall individens tro på sin förmåga, d.v.s. self-efficacy påverkar utfallet av idrotts prestationer. Detta undersöktes genom att manipulera self-efficacy i en bänkpressövning och därefter mäta eventuella prestationsförändringar under tre sessioner. 21 deltagare (10 kvinnor, 11 män, M = 23, SD = 2.95) med lite eller ingen tidigare erfarenhet av styrketräning deltog. Deltagare delades slumpmässigt in i tre grupper: (LG) lättare vikt än deltagarna trodde, (TG) tyngre vikt än deltagarna trodde och (KG) kontrollgrupp, vikten överensstämde med deltagarnas uppfattning.

Forskning har visat att vår primära tolkning samt graden av self-efficacy påverkar hur vi hanterar nya situationer och relaterar även till vårt psykiska välmående. Genom vår primära tolkning utvärderar vi en ny situation som hotfull, utmanade eller som en förlust.  I föreliggande studie var syftet att undersöka hur studenter från det beteendevetenskapliga programmet samt socionomprogrammet ser på sina möjligheter att få arbete efter avslutade studier kopplat till self-efficacy och deras primära tolkning av situationen som framtida arbetssökande. En enkätstudie genomfördes och det var 122 deltagare varav 57 socionomer. Resultatet visade att det inte fanns någon skillnad mellan programmen i den primära tolkningen som var relaterat till studenternas grad av self-efficacy.

The aim for this study was to describe Social Physique Anxiety and Self-Efficacy in the school year of 7 and 9. To that the aim for this study was to describe if there was differences between girls and boys, but also between the school years, when it comes to the estimation of Social Physique Anxiety and Self-Efficacy. The method for this report was of statistic design, with a deductive methodology who was analysed and presented in. The empirical material was collected thru questionnaires where the level of information was of quantitative characteristics. The results from this study showed that girls estimate higher Social Physique Anxiety then the boys, in school year 7 and 9.

Tidigare forskning har visat att self-efficacy och tydliga arbetsroller har reducerande effekt pa? stress. Positiv feedback kan vara en faktor som kan tydliggo?ra arbetsroller. Syftet med denna studie var att underso?ka sambandet mellan positiv feedback, self-efficacy, rollklarhet och stress samt vilken av dessa variabler som har sto?rst inverkan pa? stress.

Psykiska besvär har de senaste åren framträtt som en av de ledande orsakerna till sjukfrånvaro för personal inom vård och omsorg, och det finns en tydlig koppling till den psykosociala arbetsmiljön. Känsla av sammanhang (KASAM) och self-efficacy har i tidigare forskning haft ett samband den psykosociala arbetsmiljön och syftet med nuvarande studie är att undersöka om sambandet återfinns även för anställda inom vård och omsorg. I undersökningen användes en enkät bestående av work related sense of coherence (WSOC), Occupational Self-Efficacy Scale (OSES) samt för psykosocial arbetsmiljö Karasek och Theorells krav, kontroll och stöd baserat på items från QPSNordic -34. Enkäten administrerades till 155 anställda inom vård och omsorg och 54 besvarades. Resultatet visade signifikanta positiva korrelationer mellan KASAM, self-efficacy och kontroll samt stöd.

Bakgrund: Self-efficacy, en persons tilltro till sin förmåga, är en faktor som påverkar hälsobeteenden såsom fysisk aktivitet. Exercise Self-Efficacy Scale mäter denna egenskap genom självskattning, men har inte utvärderats för personer med schizofreni.Syfte: Att omarbeta Exercise Self-Efficacy Scale för personer med schizofreni.Metod: Deskriptiv design med psykometrisk prövning av den omarbetade Exercise Self-Efficacy Scale. Första delen av studien bestod av fokusgrupper med patienter och personal på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning för patienter med psykossjukdom. Utifrån resultatet av dessa utvecklades Exercise Self-Efficacy Scale ? Schizophrenia Version.

The essay discusses how to look at a equality plan of a academic department experiences the, gender equality in general and how power is portrayed from a gender perspective in the academic department. Through the use of qualitative interviews and a short survey the results have shown that few of the staff members have knowledge about the equality plan and few are familiar with its contents. Furthermore results show that the academic department is run hierarchyilly and that both vertical and horizontal gender segregation exists.The climate at the academic department is characterized by the will to work with gender equality but so far there have only been few exercised or planned efforts to do so. The gap between theory and practise is wide, the will to be seen as an equal academic department concerning equality of men and women seems important. The conscious or unconscious strategy of covering up the real gender equality seems to be done by focusing on the numerical equality..

Bakgrund: Self-efficacy, en persons tilltro till sin förmåga, är en faktor som påverkar hälsobeteenden såsom fysisk aktivitet. Exercise Self-Efficacy Scale mäter denna egenskap genom självskattning, men har inte utvärderats för personer med schizofreni.Syfte: Att omarbeta Exercise Self-Efficacy Scale för personer med schizofreni.Metod: Deskriptiv design med psykometrisk prövning av den omarbetade Exercise Self-Efficacy Scale. Första delen av studien bestod av fokusgrupper med patienter och personal på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning för patienter med psykossjukdom. Utifrån resultatet av dessa utvecklades Exercise Self-Efficacy Scale ? Schizophrenia Version.

Previous research indicates that the academic journal in many cases is the most valuable and important source of information in scientific work. The aim of this study is to investigate students usage of academic journals in comparison to their usage of other document types, as illustrated by the citations given in LIS students master theses 1999-2001. By comparing the students use of LIS journals with the use of LIS journals by international scholars we also wish to examine whether students and scholars use the same journals in their work. The international scholars are represented by references given in LIS journals 1999-2001, recorded by the citation index Journal Citation Reports. Questions: 1.

Bakgrund: Arbetsgivare kan stödja de anställdas hälsa genom att erbjuda friskvårdsbidrag. Flera faktorer påverkar individer till att välja hälsorelaterade beteenden. Self-efficacy är en sådan faktor vilket innebär individens tilltro sin egen förmåga att klara en uppgift. Syfte: Studiens syfte var att undersöka relationen mellan self-efficacy och nyttjande av friskvårdsbidrag. Vidare undersöktes fysisk aktivitetsnivå och upplevt hälsotillstånd relaterat till dessa två faktorer.