Enligt en lagändring, från och med januari 2006, ska alla elever i grundskolan ha en individuell utvecklingsplan. Planen ska finnas för att hjälpa eleven att uppnå de mål som finns i styrdokumenten och den tas fram av elev, lärare och föräldrar tillsammans under utvecklingssamtal. Syftet med det här arbetet är att ta reda på vad som står skrivet i offentliga dokument och forskningslitteratur om individuella utvecklingsplaner, både före och efter lagändringen. Arbetet syftar även till att undersöka vad fyra pedagoger anser om individuella utvecklingsplaner..

Syftet med arbetet är att få en bild av hur åtta specialpedagoger arbetar med, talar om, upplever och genomför kollegahandledning i förskola och grundskola. Med hjälp av intervjuer ville vi se hur de utvalda specialpedagogerna arbetade med kollegahandledning samt få veta vilka erfarenheter de hade. De intervjuade specialpedagogernas svar har blivit sorterade i teman och kategorier med hänsyn till likheter och olikheter, vilka uttrycker olika kvalitativa aspekter utifrån hur de gestaltar sig i intervjuerna. Intervjuerna blev analyserade för att se hur de åtta specialpedagogerna utförde handledning..

Övervikt och fetma är ett växande folkhälsoproblem som medför risker för att utveckla sjukdomar som hjärtsjukdom, diabetes och ledbesvär. En ökning av övervikt och fetma ses även hos barn och studier har visat att barn med fetma löper högre risk att drabbas av sjukdomar senare i livet. Vinster finns i att arbeta förebyggande mot övervikt, både på individ och på samhällsnivå. Skolsköterskan har en viktig roll i detta preventiva arbete. Syftet med denna studie var att beskriva skolsköterskors preventiva arbete mot övervikt och fetma hos barn i låg- och mellanstadiet samt uppfattningar om och reflektioner kring detta arbete.

Jag gör i denna uppsats en fallstudie om hur fritidspedagogerna på en mellanstor grundskola kan tänkas tolka sitt uppdrag i den verksamhet de arbetar i, fritidshemmet. Bakgrundskapitlet inleds med att beskriva fritidshemmets historia med syftet att förklara varför det finns fritidshem idag och varför denna skolbarnomsorg numera kan sägas vara en utbildningsverksamhet i grundskolan. Det avslutande i det bakgrundstäckande kapitlet är en specifikt framtagen presentation av de styrdokument som fritidshemmet idag lyder under.Det specifika med denna presentation är således att styrdokumenten blir presenterade med syftet att försöka lyfta fram det som Skolverket föreskriver vara fritidshemmets och dess pedagogers uppdrag.I uppsatsens rapport redovisas och analyseras fyra intervjuer jag gjort med fritidspedagogerna i en mellanstor grundskola. Sammanfattningsvis kan dessa pedagogers tankar om deras uppdrag sägas vara lika när de återger vad de i sin verksamhet ska erbjuda sina elever. En trygg miljö som eleverna får en möjlighet att bara vara i.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur aktiva lärare tolkar begreppet elevinflytande och vilka möjligheter och begränsningar de anser de har för att förverkliga elevinflytande i sin verksamhet i förhållande till elevernas läroprocesser i förskola och i grundskola. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi har använt oss av personliga semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att trots att begreppet elevinflytande är omfattande och mångsidig fanns det enighet om gynnande och begränsande faktorer bland lärarna vi intervjuade. Ett tydligt dilemma som framkom i vår studie var att tillmötesgå gruppens och individens behov och intressen i undervisningssituationen..

Problematiken för vår undersökning grundar sig i den nya skollagen som trädde i kraft i juli 2011. Där står det reglerat att kommunen är ansvarig för alla elever i en kommun. Då det nu råder fritt skolval enligt den nya skollagen, kan elever och dess vårdnadshavare själva välja vilken grundskola de vill gå på. Eleverna kan antingen välja en kommunal grundskola eller en friskola och därmed blir planeringen och budgeteringen av elevantalet osäker för kommunerna då de inte vet hur många elever som kommer att gå i de olika skolorna.Vårt syfte med denna undersökning är att skapa förståelse för och en fördjupad kunskap om hur skolförvaltningen inom kommunen går tillväga för att planera och budgetera osäkerhet och om budgetarbetet har påverkats av det fria skolvalet och friskolorna. Undersökningen baseras på en kvalitativ metod med tre intervjuer av ekonomer på skolförvaltningen i tre kommuner; Helsingborgs stad, Lunds kommun och Kristianstads kommun.Utifrån det empiriska materialet har det framkommit att ledorden i budgetarbetet är; planering, kommunikation och kontroll.

Syftet med det här examensarbet är att undersöka hur läroboken framställer Stig Dagerman och existentialismen. Examensarbetet innehåller en avdelning om existentialismen och en om Stig Dagerman, för att läsaren ska få ett grepp om denna filosofiska och skönlitterära inriktning. Arbetet går sedan vidare med att jämföra hur läroböckerna presenterar dessa ämnesområde i förhållande till det som tidigare behandlats och avslutas med en sammanfattning av examensarbetet som är relativt diskussionartat.Resultatet visar att läroböckerna presenterar existentialismen och i vissa fall Dagerman. Men hur de presenterar dessa områden skiljer sig åt..

Syftet med den här studien är att med utgångspunkt från tio pedagogers berättelser beskriva hur de bemöter barn och deras arbetssätt för att främja samspel och kommunikation. Det är pedagoger från förskoleklass till högstadiet som har intervjuats. Studien är ingen jämförande studie utan en beskrivning av olika förutsättningar för samspel och kommunikation både inom särskola,särskilda undervisnings grupper och grundskola. Studien påvisar att trygghet, förebilder, reflektion och bra kommunikation mellan hem och skola är viktiga förutsättningar för utvecklande av ett bra samspel..

Syfte: I en kommun i mellersta Sverige genomfördes en inkludering i klass från särskola till grundskola i högstadiet. Denna studie syftar till att få kunskap om hur elever och lärare upplevde inkluderingen under ett läsår. Utifrån syftet är frågeställningarna formulerade som berör respondenternas uppfattningar av inkluderingen.Teori: Studien har en övergripande sociokulturell ansats som är inriktad på att se hur eleverna formar sitt lärande och sociala samspel genom interagerande mellan elev och elev samt elev och lärare. Studien pekar också på vikten av kommunikation vid samspel i grupp. Dessutom beskrivs i bakgrunden framväxten av specialpedagogiken i Sverige liksom särskolans framväxt.

Syftet med undersökningen var att beskriva några elevers upplevelser av grundskoletiden samt att på basis av skolans styrdokument och olika teoretiska perspektiv på studiens resultat få en djupare förståelse med avseende på fem problemområden: stöd och hjälp, elevinflytande, mobbning, elevernas syn på praktiska respektive teoretiska ämnen samt stress. Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer med ungdomar från tre Norrbottenskommuner, ett år efter avslutad grundskola. Studien utgår från ett hermeneutiskt perspektiv med ett litet inslag av kritisk tolkning. Avsikten var att hitta det unika i varje persons upplevelse. Resultatet visade att eleverna hade många olika upplevelser.

Att arbeta med elever som presterar på en högre nivå än vad övriga elever i klassen gör kan vara utmanade arbete för lärare. Det ingår i lärarens uppdrag att stimulera och motivera alla elever i sin kunskapsutveckling, därför ville vi undersöka hur lärare stimulerar och individualisera för dessa elever. I denna studie presenteras tidigare forskning samt resultaten av empirin som samlades in med hjälp av observationer och intervjuer. Studien genomfördes på två skolor där tre lärare på varje stadium deltog.I bakgrunden beskriver vi kort om varför vi anser att detta är ett område som är av nytta för samhället då högpresterande elever är en grupp som sjunker vilket PISA-undersökningen visade på. De metoder som vi har använt oss av vid denna undersökning var intervju och observationer då vi ville se hur lärarna faktiskt arbetar.

Syftet med det här arbetet är att få en större förståelse för hur barn utvecklar empati och hur lärare kan stötta barn i den utvecklingen. Vi har valt detta ämne då vi varit ute i skolor och förskolor där lärare och förskolelärare har uttryckt ett stort behov av empati utvecklande arbetsätt/metoder. Vi har använt oss av aktionsforskning i detta arbete för att det är en forskningsdesign som syftar till att utveckla och förändra praktiken. Aktionsforskningen genomfördes på två olika verksamheter en förskola och en grundskola årskurs 6. Resultatet visar på att det krävs ett genomsyrande arbetssätt och medvetenhet från lärarnas sida.

Syftet med detta arbete a?r att vi vill undersöka vilken syn lärare, specialpedagoger och rektorer har pa? transitionen mellan a?r 6 och 7, med fokus pa? elever i behov av sa?rskilt sto?d. Ett viktigt perspektiv a?r hur de olika akto?rerna, utifra?n ett professionsperspektiv, ser pa? o?verga?ngarna och hur organisationen i samband med dessa a?r upplagd. Fortsa?ttningsvis vill vi underso?ka hur skolans akto?rer kan underla?tta o?verga?ngarna fo?r ba?de elever och pedagoger och vilken roll specialpedagogen kan ha..

Jag gör i denna uppsats en fallstudie om hur fritidspedagogerna på en mellanstor grundskola kan tänkas tolka sitt uppdrag i den verksamhet de arbetar i, fritidshemmet. Bakgrundskapitlet inleds med att beskriva fritidshemmets historia med syftet att förklara varför det finns fritidshem idag och varför denna skolbarnomsorg numera kan sägas vara en utbildningsverksamhet i grundskolan. Det avslutande i det bakgrundstäckande kapitlet är en specifikt framtagen presentation av de styrdokument som fritidshemmet idag lyder under.Det specifika med denna presentation är således att styrdokumenten blir presenterade med syftet att försöka lyfta fram det som Skolverket föreskriver vara fritidshemmets och dess pedagogers uppdrag.I uppsatsens rapport redovisas och analyseras fyra intervjuer jag gjort med fritidspedagogerna i en mellanstor grundskola. Sammanfattningsvis kan dessa pedagogers tankar om deras uppdrag sägas vara lika när de återger vad de i sin verksamhet ska erbjuda sina elever. En trygg miljö som eleverna får en möjlighet att bara vara i.

The study aimed to highlight workplace meetings´ benefit and what level of development. The study was done at a school in Lidköping and included two qualitative observations. Most of the groups´ members were women; one man was included in each group, and there was a mixed age structure of the meeting participants. The collection of data was then paired with the scientific literature and scientific articles. .. Our results demonstrate that group 1 spend 59% of the time on information and 41% of communication.