Arbetets syfte var att undersöka hur vi som lärare kan använda oss av laborativa uppgifter när eleverna arbetar med areabegreppet inom matematikens geometriområde. Intervjuer med sex elever och observationer av 36 elever valdes från två klasser i årskurs sju. Resultatet visade att många elever ansåg att det var positivt om man kunde variera undervisningen genom att både använda sig av laborativa uppgifter och arbeta i läroboken samt att vissa elever även fick ökad förståelse för areabegreppet när de fick arbeta laborativt..

BakgrundSkolans styrdokument belyser att de som arbetar i skolan har ansvar för att alla elever får den hjälp de behöver för att uppnå uppsatta mål. I grundskolans kursplan för matematik står det att utbildningen i matematik skall ge elever förutsättningar till att praktisera och samtala kring matematik i meningsfulla och relevanta situationerSyfteStudiens syfte var att undersöka hur f.d. elever i matematiksvårigheter såg på sin egen matematiska inlärning. Vi har haft som mål i denna studie att titta på vilket bemötande f.d. elever fått i grundskola och gymnasium.

Syftet med följande arbete är att ur elevperspektiv synliggöra uppfattningen av att ha sin skolgång förlagd i grundskola jämfört med i särskola. Därigenom vill vi öka insikten kring betydelsen av att bli mottagen i, för varje enskild elev, adekvat skolform. Med hjälp av intervjuer i explorativ halvstrukturerad form ville vi utnyttja samspelet mellan intervjuare och intervjuperson för att få fylligare information. Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning på att såväl lärande-, kamratsituation som trivsel växelverkar vid uppnående av ett optimalt skolklimat. I stort sett alla i undersökningsgruppen uppfattade en positiv förändring i samband med att de började i grundsärskoleklass.

I denna uppsats undersöker vi elevers förståelse för begreppet area, samt om de kan koppla sina kunskaper till sin egen vardag. I undersökningen har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och undersökningsgruppen bestod av tio elever i skolår 8. Resultatet visar att majoriteten av eleverna har brister i sin förståelse för areabegreppet, eleverna förknippar begreppet area med formeln . De kan beräkna arean av en rektangel men kan inte med ord beskriva vad en area är. Eleverna anser trots detta att de har nytta av sina kunskaper om area i sin egen vardag..

Jag hävdar att religionsundervisningen för ungefär tre decennier sedan var mindre öppen för flera religioner, till skillnad från dagens religionsundervisning på grundskolan. Därför är mitt syfte att undersöka om religionsundervisningen förr var lika öppen för andra religioner som dagens undervisning är och dessutom försöka få några åsikter om framtidens undervisning. För att besvara mitt syfte använder jag följande frågeställningar:Hur såg religionsundervisningen ut för tre decennier sedan?Hur ser religionsundervisningen ut i dag?Vad låg/ligger fokus på i undervisningen?Hur såg/ser lärarna på läroplanerna?Hur kan religionsundervisningen komma att se ut i framtiden? .

This paper is a study of some of the mathematics textbooks that were used in Swedish public schools from 1842 to the present. During this period several revisions of the curriculum took place and led to a change of contents in the various books. The first part is a description of the books chosen and highlights from each are given and compared with the corresponding curriculum. Also social and political change and the role of men and women can be studied in the examples presented. A comparison between similar topics and how they were accounted for in the older versus the newer books follows suite.

The main purpose of this study was to examine the knowledge in biology by immigrant pupils. My investigation is based on the pupil and I have focused on positive and negative factors that affect their performance in biology.The study is based on marks in year 2006/2007, a survey and interviews made with four immigrant pupils at a compulsory school in Västra Götaland.The study indicates that the result in biology of immigrant pupils is lower compared to Swedish.Difficulties in language, the commitments by their parents and their surroundings are the main factors that affect their results negative..

Det här arbetet handlar om ett problem som angår alla, vuxna och barn, som befinner sig inom skolans värld, nämligen mobbning. I min uppsats har jag valt att studera mobbning mellan barn och hur skolpersonal lättare ska kunna upptäcka mobbning i skolan. I arbetets litteraturgenomgång definieras vad mobbning är och ges exempel på var och när mobbning är vanligast i skolan och olika åtgärder man som lärare kan vidta mot mobbning. Utifrån litteraturstudien har jag formulerat en enkätundersökning riktad till elever i år 8 och år 9 som jag utförde på en grundskola. Resultatet visar exempelvis att mobbningen och bråk förekommer i störst utsträckning på raster och i korridorerna.

Studiens syfte var att öka kunskapen kring hur några studie- och yrkesvägledare på grundskolan arbetar med vägledning av elever med ADHD och vilka kompetenser och resurser de kunde tänkas ha för att stötta väl underbyggda studie- och yrkesval. Kvalitativa intervjuer genomfördes och resultatet visar att respondenterna individanpassar vägledningen i hög grad, för elever med ADHD främst genom mer tid, studiebesök, medföljare, visualisering och empowerment. De använder ingen speciellt utarbetad vägledningsmetod för dessa elever men det visar sig att det vore välkommet med metodutveckling, vidareutbildning och utökat samarbete..

Likvärdighet och rättvisa är grundläggande värden i det svenska skolsystemet. Vi har med detta fokus undersökt fem grundskolors betygsättning av kärnämnena i år 9 och hur dessa betyg korrelerar med betygen i A-kurserna på gymnasiet. Vi har jämfört betygsstatistiken avseende två hela årskullar elever år 2004 och 2005 i den undersökta kommunen. Vi gör antagandet att ett visst uppnått betyg i år 9 skall ses som en prognos för att eleven minst bör uppnå samma betygsnivå på gymnasiet. Analysen av vårt material visar på skillnader i betygskvalitéer mellan grundskolorna.

Den här rapporten tittar på innehållet i de läroplaner som funnits i den svenska grundskolan, från den första som kom 1962 till dagens som infördes 2011.Den behandlar också ämnet geografi, hur ämnets innehåll sett ut och förändrats över den här tiden samt intervjuer med verksamma lärare.Man kan se att läroplanerna inte förändras direkt mycket i sin allmänna del, men att kursplanen förändrats en hel del med förskjutning från kartografi och fokus på närmiljön till en mer teknisk undervisning med fokus på samspel mellan människa natur, vilket även framkommer i de svaren lärarna ger..

Arnving, Martina & Ingelström-Nilsson, Annika (2014) Prediktion av läs- och skrivsvårigheter genom TRAS. (Early screening of language development as a tool for prediction of reading and writing skills) Magisterkurs, Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola Syfte Vi vill undersöka om det går att förutsäga läs- och skrivsvårigheter genom tidig kartläggning med stöd av TRAS, Tidig Registrering Av Språkutveckling. Vi vill även veta på vilket sätt informationen används vid övergången mellan förskola och grundskola. Slutligen vill vi analysera specialpedagogens roll i det språkutvecklande arbetet. Teori Vi har utgått från Vygotskijs teori om tänkande och språk samt aktuell forskning kring tidig språkstimulans. Metod Vi har valt att använda oss av metodtriangulering vilket innebär att vi både har en kvalitativ del, intervjuer, och en kvantitativ del, testresultat från elever. Resultat Vi har funnit att det är lika många elever som inte uppnår målen i TRAS men ändå klarar Ämnesproven i svenska åk 3 som tvärtom dvs.

Syftet med studien är att studera vilka skillnader och likheter som finns i förväntningarna på specialpedagogrollen i skolan hos elva grundskollärare som är verksamma på sju grundskolor i årskurserna 6-9. En historisk tillbakablick ges från speciallärar- till specialpedagogutbildning som även inkluderar styrdokument samt olika perspektiv på specialpedagogik. Även synen på specialpedagogrollen i och utanför Sverige tas upp. För att genomföra studien har ett kvalitativt perspektiv använts med semistrukturerade intervjuer som metod. Fokus för undersökningen har varit att undersöka vilka förväntningar grundskollärarna upplever att de har på specialpedagogrollen i skolan och hur lärarna anser att dessa förväntningar infrias samt vilka arbetsuppgifter grundskollärana anser vara viktigast att specialpedagogen utför och hur lärarna uppfattar dessa.

Syftet med detta arbete var att lyfta fram modersmålsundervisningen ochmodersmålsstödet som barnen och eleverna får ta del av i skolan och förskolan. Föratt få fram detta har vi använt oss av intervjuer och observationer. Vi ville även få delav elevernas egna tankar kring modersmålsundervisningen och det framgår i våraintervjuer som vi har gjort. Det resultat vi har nått fram till är att eleverna är nöjdamed sin modersmålsundervisning, men att det finns vissa saker som kan bli bättre.De slutsatser vi kan dra av detta arbete är att modersmålsundervisning ochmodersmålsstöd är något som är väldigt viktigt för barn i alla åldrar och att det ärnågot som barnen behöver för att kunna känna sig delaktiga i den övrigaskolverksamheten, då det ger dem en djupare förståelse..

Det här är en fenomenografisk undersökning som är baserad på intervjuer med lärare på en mångkulturell skola Analysen baseras på lärarnas berättelser vad de anser om läsläxa, och hur de uppfattar läsläxa i sitt arbete. I analysen ger lärarna sin beskrivning av de svårigheter och möjligheter de möter i arbetet med läsläxa. Analysen visar deras gemensamma och avvikande uppfattningar, i sina erfarenheter av elevernas läsinlärning, samarbetet med föräldrarna och språkets betydelse. I arbetet presenteras tidigare forskning och definitioner av begrepp, som är baserade på både litterära och elektroniska källor i form av forskningsavhandlingar, tidningsartiklar, styrdokument och uppslagsböcker. .