Detta är ett arbete om hur det är att bo och leva i Sverige som muslim. De muslimer som finns i Sverige idag har till största delen flytt från sina hemländer för att undvika krig, fattigdom och förföljelser. Alltfler muslimer är nu även födda i Sverige och tillsammans med det mindre antal konvertiter som finns i Sverige skapar de nu en svensk islam. För att få insikt i hur det kan vara att leva som muslim i Sverige har jag läst litteratur som tar upp ämnet. Jag har kommit fram till att muslimer stöter på en mängd olika problem i utövandet av sin religion men att dessa problem på vissa håll kan lösas genom ömsesidig respekt och genom kompromisser.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur musiklärare ser på betyg, bedömning och betygssättning i musikämnet. Detta görs med anledning av införandet av betyg från årskurs 6, lärarna som intervjuas i studien undervisar alla i årskurs 6. Hur införandet gått till, hur det påverkar undervisningens innehåll, hur lärarna upplever att det påverkar eleverna samt hur det upplevs av lärarna själva är frågor som berörs. Med utgångspunkt i ramfaktorteorin visar analysen av undersökningen hur yttre ramar som tid, resurser och styrdokument påverkar undervisningens innehåll och lärarens arbetssituation. Detta synliggörs på ett tydligt sätt i och med de förändringar som införandet av betyg från årskurs 6 medfört, framför allt bristen på tid visar sig ha negativ påverkan för en rättvis bedömning i musikämnet. Undersökningen visar att tydligare krav kan komma att ha inverkan på musikämnets status, och även att de bidrar till en musikundervisning med mer kontrollerande och skriftliga uppgifter.

Syftet med detta examensarbete är att studera sambanden mellan olika samtalsroller och samtalsdominans. Vi observerade ett arbetslagsmöte på en grundskola samt intervjuade två av lärarna som ingick i arbetslaget. Med hjälp av Dueks taxanomi över samtalsroller och Linells och Adelswärds teorier om samtalsdominans har vi sett tendenser på att det finns ett samband mellan olika samtalsroller och kvantitativ och innehållslig samtalsdominans.Resultaten visar att arbetslagsmedlemmarna sammanlagt uppfyllde sju av tretton samtalsroller samt att några av lärarna skiftade mellan olika samtalsroller under mötets gång. De samtalsroller som uppfylldes var urspårare, underlättare, framryckare, debattör, tillbakadragare, överpratare och underpratare. Resultaten visar även att den läraren som har den högsta kvantitativa samtalsdominansen inte har den högsta innehållsliga samtalsdominansen.

Denna studie riktar sig till den elevdemokrati som enligt skollagen och läroplaner ska finnas i skolverksamheten. Syftet är ta reda på hur pedagogerna arbetar med elevdemokrati på en grundskola i södra Sverige. I olika tidigare studier gällande elevinflytandet visar det sig hur elevinflytandet ofta praktiseras sämre än vad läroplaner och skollag förespråkar. Skolan som undersöks har vid flera tillfällen fått utmärkelsen Bäst i test ? elevdemokrati och elevinflytande i skola.

Sammanfattning Uppsatsen handlar om ungdomars språkvanor på en grundskola. Vi har genom intervjuer undersökt hur ungdomar använder svordomar i olika situationer och om det finns några skillnader på pojkars och flickors språk när det gäller bruket av dessa. Vi har också tittat på hur viktigt det är för ungdomar att använda samma språk. Vidare har vi tagit reda på vilka attityder pedagogerna har mot svordomar, men även vilket ansvar de anser sig ha när det gäller språket i klassrummet. Vi har använt oss av kvalitativ metod d v s man studerar enbart en eller några få miljöer - i vårt fall en skola.

Detta examensarbete syftar till att utvärdera praoverksamheten (praktisk arbetslivsorientering) i en kommun som fortfarande har prao. Jag har även undersökt hur kommunen följer Allmänna råd om studie- och yrkesorientering (Skolverket 2009). Jag har valt att kombinera kvalitativ och kvantitativ intervjumetod. Datainsamlingen sker i form av enkäter till samtliga elever i klass 9 på de två högstadieskolorna i kommunen samt intervjuer med fyra olika tjänstemän som arbetar med prao på ett eller annat sätt i kommunen. Åsikterna om prao som jag under arbetets gång har funnit hos elever och tjänstemän är många. Prao kan vara en insikt i det ?verkliga? livet, en möjlighet att få se hur det faktiskt går till på en arbetsplats.

Syfte: Syftet med denna undersökning är att kartlägga en del av engelskans påverkan på skriftligt uttryck i svenska språket hos elever på en engelskspråkig skola i svensk miljö, The English School (ESG) i Göteborg. Teori: Undersökningen avser att belysa en specifik språklig inlärningssituation. Den är en fallstudie med kvantitativ ansats och en empirisk - atomistisk analys där några specifika grammatiska och lexikala detaljer samt fritt skriven text studeras.Metod: Enkäter och textanalys i tre grupper om tjugo elever vardera i årskurs 9.Resultat: Analysen visar ett mycket stort engelskt inflytande på ESG-elevernas skriftliga språkanvändning i ett litet antal avgränsade formmoment i svenskan. Engelskan tycks här orsaka vissa typer av formfel som inte visar sig i kontrollgrupperna, oavsett vilket modersmål eleverna har. Det finns inget som tyder på att ESG-eleverna skulle uppvisa generellt sämre resultat i svenska än jämnåriga i svensk kommunal skola ? snarare tvärtom - men det är tydligt att de som har ett annat modersmål än engelska eller svenska har svårare att nå riktigt bra resultat och för många av de elever som kommer sent in i skolan uppstår problem att nå målen..

Denna uppsatas syftade till att observera och undersöka processer kring läsförståelse i klassrum där lärare och elever gemensamt skapar mening kring texter. Studien sökte svar på vilka textrörlighetsdiskurser som kan identifieras i gemensamma textsamtal och hur samtal kring läsförståelsestrategierinitieras och utvecklas i dialoger. Undersökningen omfattade observationer och ljudinspelningar av gemensamma textsamtal vid sex lektionstillfällen. Två klasser vid två olika skolor observerades. En i årskurs 4 och en i årskurs 5.

Detta arbete har två olika delar som behandlats på olika sätt. Inledningsvis har dagssituationen för teknikämnet i grundskolan kartlagts. Bland resultaten återfinns ett samband mellan behöriga tekniklärare samt de lärare som själva valt att undervisa i teknik, och intresset för ämnet teknik. De behöriga tekniklärarna återfinner vi framförallt i de större städerna. I den största gruppen lärare som undervisar i teknik, No lärarna, har endast tio procent valt att undervisa i ämnet själv.

Syftet med den här studien var att undersöka, belysa och exemplifiera hur en svensk grundskola arbetar med elever som har dyslexi, dels i generella termer, dels med inriktning mot engelskundervisningen, vad gäller stöttning, hjälpmedel, bedömning och betygssättning samt i vilken mån den undersökta skolans dyslexiarbete harmonierar med styrdokumentens föreskrifter.     För att kunna undersöka det valda området användes semi-strukturerade intervjuer med tre lärare och en specialpedagog på skolan. Intervjuerna sammanställdes och analyserades.     Resultaten på studien visade att skolan arbetar medvetet för att underlätta för elever med dyslexi genom hjälpmedel och nivågrupperingar, men att lärarna ändå till stor del står frågande när det gäller vilka metoder som fungerar bäst, hur de ska handla vid misstanke om dyslexi samt bedömning och betygssättning. Resultaten visade också att engelska är ett ämne som lärarna och specialpedagogen upplever som extra svårt för elever med dyslexi. Under engelskundervisningen arbetar lärarna dock inte annorlunda med elever som har dyslexi, trots att det ämnet anses som svårare. De anser sig inte ha verktygen..

Syftet med denna studie är att belysa specialpedagogens yrkesroll i förskola och skola samt skapa en djupare förståelse inom detta ämne. Studien tar även upp om arbetssätten skiljer sig åt i de olika verksamheterna. Studien är baserad på en kvalitativ forskningsmetod genom intervjuer. I studien intervjuas tio specialpedagoger på tio olika skolverksamheter, i fem förskolor och fem skolor, årskurs ett till sex. Intervjufrågorna handlar om hur specialpedagogerna ser på sin yrkesroll samt om i deras arbetsbeskrivningar skiljer sig åt i de olika verksamheterna.

Föreliggande undersökning är en levnadsvaneundersökning där samband mellan narkotikabruk och kriminalitet samt koppling till ungdomars levnadsvanor undersöks. Det övergripande syftet med aktuell studie är att analysera den levnadsvaneundersökning som genomfördes i Malmö stad höstterminen 2009 och härigenom beskriva och analysera förekomst av narkotikabruk och kriminalitet i årskurs 9 (grundskola) samt årskurs 2 (gymnasium). Centrala frågeställningar är: Hur utbrett är narkotikabruk och kriminalitet? Finns det ett samband mellan narkotikabruk och kriminalitet? Vilka faktorer påverkar narkotikabruk och kriminalitet? Undersökningen visar att narkotikabruk och kriminalitet förekommer bland Malmöungdomar men i olika omfattning. Fler Malmöungdomar uppgav att man använt narkotika någon gång än uppgav att man begått mer allvarligt brott.

Syftet med vår studie är: att belysa hur en skola i Västerås kommun arbetar med konflikthantering. För att nå syftet behandlas följande områden: vad en konflikt är, den vanligaste konflikten, skolans arbete med konflikthantering, resurser och likabehandlingsplan. Vi använder oss av kvalitativ och kvantitativ metod i vår studie för att få ett bredare resultat. Vi har intervjuat och gjort enkätundersökningar. Genom enkäter undersöker vi hur verksam personal inom skolan arbetar med konflikthantering.

ABSTRACT Burman, Ulrika. (2008) Lärares uppfattningar om handledning i grundskolan. (Teachers? view of tutoring in public school.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Specialpedagogens förändrade yrkesroll har av många utbildningsanordnare tolkats innebära en förskjutning mot en rådgivande, handledande och konsultativ funktion i syfte att underlätta för elever i svårigheter. Denna undersöknings syfte har varit att kartlägga några lärares uppfattningar om denna (specialpedagogiska) handledning i grundskolan. Metoden som använts har varit att genom 8 halvstrukturerade intervjuer och en kvalitativ forskningsansats analysera resultatet mot en systemteoretisk bakgrund där även begreppet praktisk teori spelar roll.

En försämring av svenska elevers läsförståelse har skett under de                                  senaste tio åren. Samtidigt som definitionen av läsförståelse är vida diskuterat vad läsförståelse innefattar eller ej. Enligt Läroplanen för grundskola, skola och fritidshem 2011 är en godtagbar läsförståelse när eleven uppvisar ett gott läsflyt och kan återberätta explicita delar ur texten. I motsatts till läroplanen menar ett flertal forskare att läsförståelse innefattar så mycket mer än ett gott läsflyt. Studien syftar till att synliggöra hur elevers läsförståelse kommer till uttryck och kan identifieras under ett litteraturarbete genom att fokusera på förmågorna läsa på raderna, mellan raderna och bortom raderna.