Avloppsreningsverket i Hallsberg kommun är beläget i direkt anslutning till Hallsberg, med Ralaån som recipient. Tekniken på reningsverket bygger på principerna för en klassisk aktivslamanläggning med mekanisk rening, kemisk rening, biologisk rening och en slambehandling där rötning av primär- och sekundärslam används för utvinning av biogas.Hallsberg ARV har under en längre tid haft problem med kvävereningen. Under senaste åren har man överskridit riktvärdet för kväveutsläpp vid ett flertal tillfällen och under 2009 överskreds även gränsvärdet. Riktvärdet för Hallsberg ARV är i dagsläget satt till 10mg NH4-N/l som medelvärde per månad, gränsvärdet är satt till 10 mg NH4-N/l som medelvärde per kalenderår. Då Hallsberg ARV inte drivs vid full kapacitet antas en minskning av kväveutsläppen vara möjlig att genomföra genom trimning av befintligutrustning och processer på verket.

Detta projekt är fokuserat på svensk matpotatisproduktion samt förbättrat växtskydd och livsmedelskvalité. I projektet ingår två fältstudier utförda på Gotland sommaren 2009 med inriktning på skalsjukdomar och knäpparlarver. Studie I handlar om blastdödningsperiodens och -metodens betydelse för angrepp av silverskorv, svartpricksjuka och lackskorv. Studie II är inriktad på bekämpningsstrategi av symptomet drycore.Studie IDenna studie avsåg att följa uppförökningen av olika skalsjukdomar med tiden efter blastdödning med hjälp av molekylära och biologiska tester. Olika blastdödningsmetoder jämfördes också.

Vid industriell produktion så uppstår värme vilken inte till fullo kan utnyttjas varför en viss mängd värme blir kvar som restvärme. Företagen inom industrin strävar efter att minska eller ytterligare utnyttja restvärmen och den energin som denna innehåller. Idag är det vanligaste användningsområdet i Sverige för restvärme från industrin att denna används i närliggande fjärrvärmenät. Ibland finns inte denna möjlighet eller är begränsad i sin omfattning. Ett alternativ för svensk industri skulle kunna vara att producera elektricitet av denna restvärme.Denna rapport är ett examensarbete för KTH i samarbete med företaget Climeon.

Syftet med detta examensarbete var att utveckla en metod som, istället för metallanalyser, kan förutsäga bleksvaret i efterföljande peroxidblekning av pappersmassa. Det är allmänt känt att övergångsmetaller katalyserar sönderfallet av väteperoxid mycket effektivt, där mangan, koppar och järn är de effektivaste katalysatorerna vid massablekning. Vid Östrands massabruk (dåvarande SCA Graphic Sundsvall AB), där arbetet utfördes, var koncentrationen av mangan högre än andra skadliga metaller, varför mangan hade en mycket betydande roll. Metallanalyser kan användas för att i viss mån förutsäga bleksvaret i efterföljande peroxidblekningar. Dessa analyser är dock kostsamma, långsamma och komplicerade varför en billig, snabb och enkel metod är att föredra.

Sverige har en stor gruvindustri sett i Europeiska sammanhang vilket resulterar i stora mängder gruvavfall som ska omhändertas på ett miljömässigt och ekonomiskt hållbart sätt. Gruvavfall består av antingen gråberg, som är omineraliserat/oekonomiskt berg som måste brytas av praktiska skäl för att komma åt malmen, eller anrikningssand, som är en restprodukt från anrikningsprocessen. Den vanligaste malmen som bryts är metallsulfidmalm, av 13 aktiva metallgruvor i slutet av 2009 bröts det sulfidmalm i 11 gruvor. Sulfidmalmen har ofta metallhalter av några procent vilket resulterar i stora mängder anrikningssand. Anrikningssanden lagras i stora upplag på plats vid gruvan och när anrikningssanden utsätts för syre oxiderar sulfiderna i anrikningssanden.

Igelsta fjärrvärmeverk producerar med till största delen bio- och returbränslen, värme till cirka200 000 människor i södra Stockholm. Att använda fasta bio- och returbränslen minskar dentotala miljöbelastningen jämfört med fossila bränslen men skapar lokala miljöproblem pågrund av bland annat damning. Damning är ett stort lokalt miljöproblem på Igelstaverket ochorsakar risker för dammexplosioner samt olägenheter i omgivningen.Detta projekt har undersökt möjligheterna att minska damningen från ett urval av de fastabränslen som används på Igelstaverket, genom behandling med dammreduceringskemikaliervid sidan av de mekaniska åtgärderna. Fyra dammreduceringskemikalier valdes ut för att ilabbskala testas på sex av de mest utnyttjade bränslena på Igelstaverket. PiniDust ME som ärett dammbindande medel var den dammreduceringskemikalie som i laborationerna, allmäntvisade bäst effekter med avseende på en direkt minskning av dammet, vid upprepadbehandling samt för varaktighet.I projektet utfördes även test i pilotskala.

Stora volymer förorenade sediment kommer att behöva tas om hand under de kommande åren då bottensediment i svenska farleder, hamn- och kustområden under lång tid har konta?minerats av både tungmetaller och organiska föroreningar. I examensarbetet studeras fyra möjligheter för hantering av förorenade muddermassor. De tre traditionella metoderna är tippning till havs, utfyllnad i vik eller deponering på land. Stabilisering/solidifiering (s/s) är ytterligare ett alternativ som innebär att muddermassorna kan nyttiggöras i geokonstruktioner genom att massornas hållfasthet ökas.

Under det senaste decenniet har en skärpning av svensk deponeringslagstiftning skett. En konsekvens av den strängare lagstiftningen är att flertalet av dagens deponier ej uppfyller de krav som ställs och därmed måste de stängas ner. Detta har medfört att behovet av material för sluttäckning av deponier har ökat. Ett potentiellt sätt att tillgodose materielbehovet och samtidigt bespara naturresurser är att återanvända restprodukter. En restprodukt som potentiellt kan användas som konstruktionsmaterial vid sluttäckning av deponier är bottenaska och en tänkbar applikation är som dräneringsskikt.

Syftet med detta examensarbete var att hitta praktiska metoder för att reducera innehållet av glukos, fruktos, sukros och fruktaner, så kallade lättlösliga kolhydrater (WSC), i vallfoder. Ett vallfoder med mindre mängd WSC kan vara användbart för hästar som har fång, är insulinresistenta eller har fått diagnosen EMS (equine metabolic syndrome) eller Equine Cushing?s syndrome. Faktorer som kan påverka innehållet av WSC i vallfoder är bl.a. växtens utvecklingsstadium, konserveringsmetod, lagringstid, tillsats av mjölksyrabakterier till ensilage/hösilage, samt blötläggning av foder innan utfodring.

Klimatfrågan har ökat intresset för förnyelsebar energi inom både elproduktions- och transportsektorn. Från elproduktionens sida är vindkraft den teknik som växer snabbast. När vindkraft inkluderas i elkraftsystemet medför det att intermittens uppstår på elproduktionssidan. För transportsektorn har det diskuterats mycket kring elektrifiering av personbilen, som skulle kunna bli både ett miljövänligt (om elproduktionen kommer från förnyelsebar energi) alternativ till dagens konventionella bilar och ett sätt att reglera elproduktionen då en stor andel vindkraftsturbiner adderas till elproduktionssystemet. Syftet med detta examensarbete är att undersöka och analysera påverkan på den elektriska lastprofilen på grund av plug-in hybrid elektriska fordon (PHEVs) och effekten av en sådan förändrad last på produktionen i ett elsystem bestående av termiska anläggningar och vindanläggningar.

Avfall och fossila bränslen står för två svåra miljöproblem i världen idag. I takt med att populationen ökar i världen ökar konsumtion och därmed avfallsmängden men också användningen av fossila bränslen. När avfallsmängden ökar växer också behovet för sofistikerade avfallsbehandlingsmetoder och när fossila bränslen fortsätter att dominera energimarknaden så krävs alternativa bränslen. Detta arbete har utförts i syfte att utforska en metod där båda dessa problem hanteras på ett nytänkande sätt. En förgasningsprocess där avfall förgasas och vätgas kan extraheras ur den syntetiska gasen är en ny väg att utforska en avfallshantering där produkten dessutom kan användas som substitut till fossila bränslen.Förgasning är en kemisk återvinningsmetod där ett kolbaserat substrat oxideras i en miljö med begränsad eller ingen tillgång till syre.

Metso Paper är en global marknadsledande leverantör av utrustning och tillverkningslinjer för massa- och pappersindustrin. Detta examensarbete är utfört vid Metso Service Sundsvall ett dotterbolag till Metso Paper. Metso Service Sundsvall, ansvarar för servicen på eftermarknaden för den installerade maskinbasen av kemisk och mekanisk massateknologi hos Metso Papers kunder. Massa- och pappersindustrin har under de senaste åren genomgått en transformation som kommer att bli allt mer tydlig i framtiden. Vinsterna för företagen inom massa- och pappersindustrin har sjunkit till följd av bland annat fallande världsmarknadspriser.

Gulrost, Puccinia striiformis, är förmodligen den allvarligaste svampsjukdomen för världens veteodling och det finns stor risk för betydande skördeförluster vid obehandlade angrepp. Under de senaste åren har gulrostproblematiken ökat i Sverige och strategier för att motverka svampen är ett ständigt pågående arbete. Gulrostsvampens genetiska diversitet ger möjlighet till att nya raser snabbt bildas. Sorter som är mindre känsliga för svampen i dagsläget kan bli mycket mottagliga inom en kort tid. Angreppsgraden har varierat mellan åren, med bland annat stora angrepp i södra Sverige 1990, vilket ledde till skördeförluster på över 50 % i känsliga sorter.

Rapporten behandlar arbetet med att förfina, utveckla och dokumentera en beräkningsmodell för simulering av biologisk nedbrytning och temperaturförhållanden i luftade dammar. En luftad damm är en enkel typ av biologisk rening där mikroorganismernas biologiska nedbrytningen av oganiskt material påskyndas genom att syre tillförs ? vanligen med hjälp av ytluftare.  Arbetet är ett examensarbete inom ramen för högskoleingenjörsutbildning i kemiteknik vid KTH och har utförts på uppdrag av ÅF Industry AB som har använt beräkningsmodellen sedan 1970-talet. Modellen togs fram med hjälp av tidigare forskning, data från befintliga anläggningar och nedbrytningsförsök utförda i laboratorieskala.I arbetet har ingått att sammanställa och dokumentera erfarenheter och bakgrund till de beräkningsformler och konstanter som används i modellen. Vissa förenklingar har gjorts genom att lösa ut parametrar ur ingående beräkningssamband och genom att avläsningar ur diagram och successiv anpassning har ersatts med beräkning från en kurvekvation.

Detta examensarbete tar avstamp i kursen Markbyggandets hårda material och konstruktion, Tn0214, som var valbar under mitt tredje och sista år på landskapsingenjörsprogrammet vid SLU ? Alnarp. Då jag har erfarenheter av byggnads- och möbelsnickeri samt ett intresse för material har jag under min tid på SLU- Alnarp reflekterat över de sätt som trä idag används utomhus. Det absolut vanligaste trämaterialet för utomhus-tillämpningar idag torde vara konventionellt tryckimpregnerat virke. Detta trots att jag tycker mig se allt fler annonser, artiklar och notiser om nyutvecklade alternativa trämaterial.