Bakgrund/Problemdiskussion: För svenska koncerner infördes tvingande redovisning enligt IFRS gemensamma europeiska standard med början rÀkenskapsÄret 2004. Den största skillnaden mot tidigare koncernredovisning Àr anpassningen till anglosaxisk redovisningstradition. Med IFRS Àr mÄlsÀttningen att redovisningen bÀttre ska avbilda verkligheten och öka relevansen ur ett aktieÀgarperspektiv. VÀrdering till verkligt vÀrde tillÄts i högre grad Àn tidigare Goodwill skrivs inte lÀngre av utan nedskrivningstestas Ärligen avseende aktuellt vÀrde och skrivs ner endast dÄ behov anses föreligga. SÄledes pÄverkas företagens resultat- och balansrÀkning avhÀngigt företagens redovisningsval runt identifiering av immateriella tillgÄngar och nedskrivning av goodwill.

Det var under 80-talet Lean satte sitt namn pÄ den organisatoriska kartan. Lean Àr ett arbetssÀtt vars syfte Àr att effektivisera produktionssystem och eliminera moment i arbetsprocessen dÀr ett direkt vÀrde saknas. Allt fler organisationer vÀljer att implementera Lean trots att det finns kritiker vilka liknar arbetssÀttet med Taylorism och Scientific management varför vi finner Àmnet intressant. För nÄgra Är sedan var en av författarna bakom den hÀr studien med och implementerade Lean pÄ sin arbetsplats. Uppfattningen författaren fick var att medarbetarnas mottagande av Lean var negativt, ur det negativa mottagandet föddes en nyfikenhet hos författaren över relationen mellan Lean och medarbetaren.

SammanfattningAnalysen undersöker meningserbjudandet gĂ€llande konsumentfrĂ„gor i tre lĂ€roböcker inom hem- och konsumentkunskap, med utgĂ„ngspunkt i kursplan 2000 (Skolverket, 2000a). Först definierades och avgrĂ€nsades konsumentfrĂ„gorna med hjĂ€lp av konsumtionsprocessen (Bjurström, 2004, McGregor, 2011a). Det andra steget i analysen var att kategorisera det befintliga konsumentinnehĂ„llet utifrĂ„n tre undervisningsstrategier: fakta-, normerande- och pluralistisk undervisningsstrategi (Skolverket, 2002, Kronlid & Öhman, 2010). Som ett tredje steg genomfördes en analys Ă€ven av kursplan 2000, med hjĂ€lp av de tre undervisningsstrategierna. Detta tredje steg utgick ifrĂ„n antagandet att lĂ€roböckernas legitimitet och relevans styrs av kursplanen (Sellander, 1988, Lundgren, 1989, Englund, 2011).

Det finns ett hundratal patogena (sjukdomsframkallande) organismer som potentiellt kan spridas viaavloppsvatten. Bland dessa Àr det framför allt patogena organismer som infekterar mag-tarmkanalensom Àr av störst betydelse, eftersom de ofta utsöndras i stora mÀngder i avföringen och hamnar iavloppsvattnet. Enligt Socialstyrelsens allmÀnna rÄd (SOSFS 1989:39) bör det finnas beredskap för attdesinfektera avloppsvatten frÄn smittskyddssynpunkt. Det gÀller infektionskliniker pÄ sjukhus,obduktionsavdelning frÄn sjukhus med infektionsklinik och vissa mikrobiologiska laboratorier. Beredskapenför att kunna desinfektera avloppsvatten Àr dock resurskrÀvande och kravens relevans harifrÄgasatts.

SammanfattningAnalysen undersöker meningserbjudandet gĂ€llande konsumentfrĂ„gor i tre lĂ€roböcker inom hem- och konsumentkunskap, med utgĂ„ngspunkt i kursplan 2000 (Skolverket, 2000a). Först definierades och avgrĂ€nsades konsumentfrĂ„gorna med hjĂ€lp av konsumtionsprocessen (Bjurström, 2004, McGregor, 2011a). Det andra steget i analysen var att kategorisera det befintliga konsumentinnehĂ„llet utifrĂ„n tre undervisningsstrategier: fakta-, normerande- och pluralistisk undervisningsstrategi (Skolverket, 2002, Kronlid & Öhman, 2010). Som ett tredje steg genomfördes en analys Ă€ven av kursplan 2000, med hjĂ€lp av de tre undervisningsstrategierna. Detta tredje steg utgick ifrĂ„n antagandet att lĂ€roböckernas legitimitet och relevans styrs av kursplanen (Sellander, 1988, Lundgren, 1989, Englund, 2011).

TvÄngsomhÀndertagandet av problematiska ungdomar ses idag ofta som ett psykiskt krÀvande arbete. Droger, kriminalitet och vÄld Àr centrala delar i ungdomarnas liv. Flertalet av de tidigare forskningarna som gjorts pÄ omrÄdet fokuserar mer pÄ personalens och/eller de intagnas mÄende och inte pÄ upplevelsen av deras tillvaro. Denna studie fokuserar pÄ att undersöka upplevelsen av att arbete pÄ ett Statens institutionsstyrelse-boende (SiS-boende) och kring dessa ungdomar samt om det finns andra omstÀndigheter utöver ungdomarna som pÄverkar personalen och deras upplevelse av sitt arbete. Undersökningen Àr Àmnad att vÀnda sig till alla som arbetar för och med ungdomar inom institutionsvÄrd.

Bakgrund och problemdiskussion: Under 2000-talet pÄgick en diskussion betrÀffande att vi i Sverige, i likhet med andra lÀnder i Europa, skulle avskaffa revisionsplikten. Ordet revision har sitt ursprung i det latinska ordet reviŽsio som betyder Äterseende. Detta kan förklara innebörden av vad en revision Àr, det vill sÀga en granskning i efterhand av ett företags redovisning och förvaltning. Utredningen resulterade slutligen i en ny lag som trÀdde i kraft Är 2010. Resultatet blev en kompromiss dÀr revisionsplikten avskaffades för cirka 70 procent av de svenska aktiebolagen.

Jag har i denna uppsats underso?kt hur ansta?llda inom Svenska kyrkans gudsbilder sta?r i fo?rha?llande till de gudsbilder som ga?r att utla?sa i Svenska kyrkans beka?nnelseskrifter samt i Kyrkoordningen fo?r Svenska kyrkan. Detta har jag gjort genom kvalitativa intervjuer med en intervjumetod baserad pa? och inspirerad av Jan Trost. Fo?r att studien skulle falla inom ramarna fo?r uppsatsens omfa?ng gjorde jag ett urval ur Svenska kyrkans beka?nnelseskrifter som jag baserade pa? vilken relevans skriften har fo?r ansta?llda och medlemmar inom organisationen.

MiljöfrÄgorna och vikten av ett vÀrldsomfattande arbete i riktning mot en ekologiskt hÄllbar utveckling har sedan FN: s vÀrldstoppmöte för miljö och utveckling i Rio 1992 haft en framtrÀdande plats i den svenska politiken. Det har framförallt betonats att vÀrldens miljöproblem endast kan lösas i de fall mÀnniskans livsstil, vanor och rutiner förÀndras samt att miljöfrÄgorna dÀrför bör införlivas i alla aspekter av samhÀllet, i politiken sÄvÀl som i vardagslivet. För svenska hushÄll har detta bland annat inneburit att rutinerna kring hushÄllsavfallet förÀndrats med krav pÄ kÀllsortering för vissa typer av avfall, ett krav som dock Ànnu inte fÄtt fullt genomslag i alla hushÄll. MÄnga individer försöker naturligtvis stÀlla om sin livsstil pÄ olika sÀtt, men mycket pekar ocksÄ pÄ att denna utveckling gÄr relativt lÄngsamt vilket delvis kan förklaras med att miljöarbetet i Sverige och i vÀrlden Àr en förhÄllandevis ny företeelse. Dock kan efterslÀpningen i anpassningen i riktning mot en ekologiskt hÄllbar livsstil ocksÄ vara ett uttryck för att legitimiteten för den förda miljöpolitiken, framförallt den del som har störst inverkan pÄ hushÄllen ? avfallshanteringspolitiken, Àr lÄg.

PÄ uppdrag av SWECO Management AB utreds möjligheten till att kunna se korrelationer mellan ÄtgÀrder pÄ en fastighet eller i dess omgivning och ett förÀndrat fastighetsvÀrde. Denna information skall vara SWECO till gagn i upphandlingssituationer, för att lÀttare kunna visa för bestÀllaren om att tjÀnsten i frÄga kan leda till ett ökat fastighetsvÀrde. Med utgÄngspunkt i den begrÀnsade litteraturen, har information frÀmst samlats genom en intervjuprocess med representanter frÄn fastighetsbranschen. För att fÄ ett brett perspektiv i Àmnet, har representanter med olika befattningar, olika lÄng erfarenhet och med varierande utbildningar intervjuats. I studien görs avgrÀnsningar om makrofaktorer, sÄsom konjunktursvÀngningar, rÀnteförÀndringar, finanskriser, lÄneinstitutens förÀndrade lÄneregler etc.

PÄ uppdrag av SWECO Management AB utreds möjligheten till att kunna se korrelationer mellan ÄtgÀrder pÄ en fastighet eller i dess omgivning och ett förÀndrat fastighetsvÀrde. Denna information skall vara SWECO till gagn i upphandlingssituationer, för att lÀttare kunna visa för bestÀllaren om att tjÀnsten i frÄga kan leda till ett ökat fastighetsvÀrde. Med utgÄngspunkt i den begrÀnsade litteraturen, har information frÀmst samlats genom en intervjuprocess med representanter frÄn fastighetsbranschen. För att fÄ ett brett perspektiv i Àmnet, har representanter med olika befattningar, olika lÄng erfarenhet och med varierande utbildningar intervjuats. I studien görs avgrÀnsningar om makrofaktorer, sÄsom konjunktursvÀngningar, rÀnteförÀndringar, finanskriser, lÄneinstitutens förÀndrade lÄneregler etc.

PÄ uppdrag av SWECO Management AB utreds möjligheten till att kunna se korrelationer mellan ÄtgÀrder pÄ en fastighet eller i dess omgivning och ett förÀndrat fastighetsvÀrde. Denna information skall vara SWECO till gagn i upphandlingssituationer, för att lÀttare kunna visa för bestÀllaren om att tjÀnsten i frÄga kan leda till ett ökat fastighetsvÀrde. Med utgÄngspunkt i den begrÀnsade litteraturen, har information frÀmst samlats genom en intervjuprocess med representanter frÄn fastighetsbranschen. För att fÄ ett brett perspektiv i Àmnet, har representanter med olika befattningar, olika lÄng erfarenhet och med varierande utbildningar intervjuats. I studien görs avgrÀnsningar om makrofaktorer, sÄsom konjunktursvÀngningar, rÀnteförÀndringar, finanskriser, lÄneinstitutens förÀndrade lÄneregler etc.

Reglerna för bostadsbeskattning genomgick flera förÀndringar den 1 januari 2008, vilka kommer att tillÀmpas vid 2009 Ärs taxering. Före reglernas ikrafttrÀdande förekom intensiva diskussioner kring deras framtida utformning. Debatten som föregick förÀndringarna fokuserade inte sÀllan pÄ den statliga fastighetsskatten pÄ bostÀder och dess vara eller inte vara.Den huvudsakliga förÀndringen bestod i att den tidigare gÀllande statliga fastighetsskatten pÄ bostÀder avskaffades till förmÄn för den nu gÀllande kommunala fastighetsavgiften. Den statliga fastighetsskatten var baserad pÄ bostadens taxeringsvÀrde och utgjorde en procent av detta vÀrde avseende privatbostadsfastigheter och 0,4 procent av vÀrdet gÀllande privatbostadsrÀtter. I och med förÀndringen infördes istÀllet en förutbestÀmd avgift till ett Ärligt belopp om 6 000 SEK vad avser privatbostadsfastigheter och 1 200 SEK avseende privatbostadsrÀtter.

Reglerna för bostadsbeskattning genomgick flera förÀndringar den 1 januari 2008, vilka kommer att tillÀmpas vid 2009 Ärs taxering. Före reglernas ikrafttrÀdande förekom intensiva diskussioner kring deras framtida utformning. Debatten som föregick förÀndringarna fokuserade inte sÀllan pÄ den statliga fastighetsskatten pÄ bostÀder och dess vara eller inte vara.Den huvudsakliga förÀndringen bestod i att den tidigare gÀllande statliga fastighetsskatten pÄ bostÀder avskaffades till förmÄn för den nu gÀllande kommunala fastighetsavgiften. Den statliga fastighetsskatten var baserad pÄ bostadens taxeringsvÀrde och utgjorde en procent av detta vÀrde avseende privatbostadsfastigheter och 0,4 procent av vÀrdet gÀllande privatbostadsrÀtter. I och med förÀndringen infördes istÀllet en förutbestÀmd avgift till ett Ärligt belopp om 6 000 SEK vad avser privatbostadsfastigheter och 1 200 SEK avseende privatbostadsrÀtter.

Reglerna för bostadsbeskattning genomgick flera förÀndringar den 1 januari 2008, vilka kommer att tillÀmpas vid 2009 Ärs taxering. Före reglernas ikrafttrÀdande förekom intensiva diskussioner kring deras framtida utformning. Debatten som föregick förÀndringarna fokuserade inte sÀllan pÄ den statliga fastighetsskatten pÄ bostÀder och dess vara eller inte vara.Den huvudsakliga förÀndringen bestod i att den tidigare gÀllande statliga fastighetsskatten pÄ bostÀder avskaffades till förmÄn för den nu gÀllande kommunala fastighetsavgiften. Den statliga fastighetsskatten var baserad pÄ bostadens taxeringsvÀrde och utgjorde en procent av detta vÀrde avseende privatbostadsfastigheter och 0,4 procent av vÀrdet gÀllande privatbostadsrÀtter. I och med förÀndringen infördes istÀllet en förutbestÀmd avgift till ett Ärligt belopp om 6 000 SEK vad avser privatbostadsfastigheter och 1 200 SEK avseende privatbostadsrÀtter.